Inför Sevilla - Espanyol.
Efter 28 omgångar i helvetet är det dags för en uppryckning.
Det var i den tredje omgången det gick fel och sedan dess har det förhatliga strecket varit en utopi vi i Espanyol mest kunnat drömma om. På lördag kan det bli ändring på detta. En vinst mot Sevilla på bortaplan samtidigt som Sociedad slår Mallorca så har vi gjort hälften av det vi skall. Den andra hälften att hänga kvar ovanför strecket får vi ta lite som det kommer.
För er som läser mina alster här är det vissa som sett de paralleller jag gjort till Trelleborg i Allsvenskan och här bekänns då nästa. Jag har en förkärlek för Wolverhampton i engelska Premier League. Man behöver och kan inte direkt påstå att jag väljer mina klubbar med omsorg. Att Wolves redan ligger i hissen och att TFF premiärspelar mot Djurgården på måndag gör inte livet lättare.
Denna masochistiska läggning förkommer inte på något annat sätt i mitt liv. Jag undrar egentligen hur det kommer sig eller också blundar jag för det uppenbara. Kanske är det så att valet av lag säger mer om mig än något annat jag tagit mig för under min livstid. Självplågeri har i mitt fall gjorts till en konstform och mina skapelser är av ett format Dali kunde varit avundsjuk på.
Detta innebär naturligtvis också att jag blivit specialist på obskyra och värdelösa lag vars plats och öde i diverse ligatabeller vi delar. Att granska andras resultat har blivit minst lika viktigt som att kolla mitt eget lags framgångar för vi befinner oss alltid i en position som inte är bra. Det är en position där man får hitta teoretiska utvägar, räkna och lägga till i en oändlig räcka matcher för att få blodtrycket i ordning.
Inför lördagens match har vi tyvärr Lopo avstängd och detta orsakar både mig och herr tränare problem. Ersättaren var inte bestämd ens efter gårdagens sena träning i Sevilla. Pochettino och Lopo har varit det givna låset där bak sedan vändningen startade och jag förstår hans huvudbry. Samtidigt skall sägas att en oavgjord match är ett bra resultat för vår del och inriktningen blir nog på kontringsfotboll. Detta skulle innebära att Domoraud sätts in i mitten och David Garcia tar vänstersidan samt att den galne fransmannen Vignal flyttas upp i banan.
Hur det än blir med det är det uppenbart att framåt blir det Tamudo som får springa som en råtta. Någon måste starta, genomföra och avsluta de här kontringarna jag pratade om och det blir hans jobb. Kan han utöka sin målskörd från 14 till 15 har vi en chans.
Sevilla är en hårt arbetande maskin med en krydda i form av Dario Silva längst fram. Förvisso har han fått kritik under senare tid för att han inte gör tillräckligt med mål men det är bara att erkänna. Sevilla kan vara hur tråkigt som helst men också hur starkt som helst. Låt oss bara hoppas att förra veckans överkörning har fått dom att fundera och att vi slipper den där Carlitos för mål skall vi väl inte släppa in.
Nedan följer Espanyol och Sevillas laguppställningar.
Espanyol: Lemmens; David Garcia, Pochettino, Domoraud, Torricelli; Fredson, Wome; De la Pena, Hadji, Vignal; Tamudo.
Sevilla: Esteban; Daniel Alves, Javi Navarro, Pablo Alfaro, David; Martí, Torrado; Gallardo, Julio Baptista,
Antonio López; Darío Silva.
Obs! Tidig matchstart på lördag klockan 18.00
