Inför Fc Barcelona - Rcd Espanyol.

Det har varit en lång resa och nu har vi nått vägs ände.

På söndag är det två lag i bra form som löper in på Camp Nou för ett lokalderby. Problemet när man startar med en sådan mening är att det man menar med god form varierar ganska rejält i det här läget.

Hemmalaget har sedan den rent bedrövliga starten, satt igång en räcka av matcher där man sluppit tömma nederlagets bittra kalk på länge. För det vackra blå-vit randiga bortalaget är situationen kanske inte riktigt lika munter. Vi har två raka vinster i bagaget vilket för oss denna säsongen är ett rekord och det säger det mesta om hur säsongen förflutit.

Medan vi hela säsongen har undrat när den stora vändningen skulle komma har den sedan länge infunnit sig för den katalanska stadens förstalag. En del i denna framgång måste man ge Laporta som har hållit emot även när det blåst hårt. Tränare och spelare har ifrågasatts och i början av säsongen var det många svarta rubriker i El Mundo. Att man lyckades hålla emot och vända trenden kan man tacka dels Laportas envishet och ankomsten av Davids.

Det verkar som att det för Barça finns två tidsåldrar precis som för kristna fast AD gäller i detta fall den holländska terriern. Han har på ett makalöst sett tryckt lite vinnarskalle i det tidigare så bleka Barça. En kontraktsförlängning med denna holländare borde vara prioritet nummer ett men Milan är en tung konkurrent som brukar få som dom vill.

Ur Espanyol vinkel är detta en intressant uppgift. Det är 22 säsonger sedan vi senast tog en bortaskalp mot just Barça. För att vara exakt hände det den 28:e mars 1982 men kanske är det dags för en ny framgång. Vi skulle kanske bjuda in räven Samaranch den gamle IOK-presidenten. Han har spelat bandy i Espanyol, inte innebandy utan den där sorten man spelar på en stor plan med fula skydd och konstiga klubbor. Han är ju även hedersmedlem i Barça men verkar vara ett tursmycke för Espanyol. Han var på plats när Espanyol vann för 22 år sedan och visste inte riktigt vilken fot han skulle stå på. När matchen var slut vände han sig om, kramade vår dåvarande president Meler och sa "Vi spelade med hjärta" klockrent tycker jag.

Det är ju här i denna mening som hela vår säsong ligger begravd. Vi har spelat med hjärta hela säsongen däremot har tanke saknats. Det har efter varje match analyserats vad som gått fel. In till träning, rätta till och ut till nästa match. Det liknar faktiskt en Peugeot jag hade som tjänstebil en gång. När den rullade var den fantastisk, problemet var att den inte gjorde det speciellt ofta. Man fixade bromsoken bak, då sprack skivorna fram. Man fixade skivorna då gick generatorn, det var en bil för någon med större tålamod än jag.

Problemet med att vara en sorts Primerans Peugeot är att man bara kan vara på verkstaden en viss tid. Denna tid avslutas effektivt med en utvärdering och vi har problem att klara besiktningen. I vårt fall är godkänt en plats ovanför det förhatliga strecket som innebär nedflyttning och verkstadstiderna har faktiskt tagit slut.

Desto större tur är det då att vi nu fått ihop bygget under de senatse matcherna. Vi har en uppställning som inte havererar varje gång de ser en gräsmatta och behöver lämnas in för lagning. En stor del i detta är naturligtvis Tamudo och De la Peña som skall stå för det offensiva och attackerande. Tyvärr är "Yetin" De la Peña avstängd och ersätts förmodligen av Velamazán men förvandlingen har ett annat namn enligt min åsikt.

Fredson är den spelare som enskilt nog betytt mest under den sena renovering vi gett oss på. Med axeln Fredson och Alex som Pivotepar är vi svårtuggade. Samtidigt bistår de med ett mål då och då vilket kryddar anrättningen på ett behagligt sätt. Pochettino, Ronaldinhos gamla lagkamrat från PSG är även han en bidragande orsak till att det nu går betydligt lättare. Efter hans ankomst har vi börjat släppa in färre mål och framförallt då färre skitmål som ett korplag skulle bli osams över.

Frågan är dock om det räcker till under söndagen när Barça börjar snurra som värst. Att vi skulle hålla i spelet kan vi redan glömma, här gäller det att hålla emot och kontra. Det kommer förmodligen under matchen dyka upp ett och annat tillfälle till en lång boll på Tamudo och då gäller det att trycka in den. Så om gud är snäll, jag blivit visare genom att skaffa en Toyota och Espanyol är på topp så hoppas jag på oavgjort.

Fc Barcelona: Valdés; Reiziger, Márquez, Oleguer, Bronckhorst; Motta, Davids; Xavi, Quaresma, Ronaldinho; Saviola.

Rcd Espanyol: Lemmens; Domoraud, Lopo, Pochettino, Torricelli; Alex, Fredson; Velamazán ,Hadji, Wome; Tamudo.

Väl mött önskar

Jan Tinmark2004-05-01 09:45:00

Fler artiklar om Espanyol