Comeback mot Mallorca

En händelserik kamp och en galen upphämtning skrevs slutorden efter en match som innehöll två helt olika halvlekar, ett rött kort, och fyra mål. Valencia tog emot Mallorca i en batalj som gav svallvågor av känslor, och slutade 2-2.

Första halvlek var jobbig att bevittna. Valencia ägde mycket boll och var det spelförande laget. Men lyckades inte skapa några farliga möjligheter förutom en frispark i början av halvleken, där Wass når fram till Gomez som är så när att få träff innan en Mallorca-försvarare bryter i sista sekund. 

Istället var det Mallorca som kunde utnyttja slarv från Valencia. Det första målet kommer i den 32:a minuten där Racic står för bolltapp på egen planhalva. När han i nästa läget ska revanschera sig och vinna tillbaka bollen hamnar han på hälarna, och blir rundad av vår tidigare kronjuvel Kangin-Lee. Talangen visar prov på super kvicka fötter och spelar bakåt till Angel Rodriguez, som med ett fint avslut hittar krysset. 

Om det första målet bör belastas på en enskild spelare, kan man inte riktigt säga det samma om det andra. Här var det istället ett kollektivt svagt försvarsspel och ett uppvisande i vad som sker när vi misslyckas med pressen som låg bakom. Högt upp i plan misslyckas vi fatalt i erövringsspelet där Wass blir totalt bortvänd. Bollen når ut på högeryttern i Mallorca som 2 gånger om får stå helt omarkerad på kanten. När hans inspel tillslut når Dani Rodriguez lyckas sistnämnde valla bollen via Diakhabys ben och in i mål. 

Andra halvlek
Bordalas var uppenbart missnöjd med första halvlek och valde i halvtid att byta ut tre av de kanske svagaste spelarna. Ut, Diakhaby, Gomez, Racic. In, Soler, Andre, Alderete. Bytena gav bra effekt, och när den för dagen hetlevrade Lee tog på sig ett andra gula i 55:e minuten och blev utvisad, började Valencia skapa kvalitativa målchanser. 

Först är det Helder Costa som i den 59:e matchminuten kommer i en mot en situation mot försvarare och får sitt avslut (såg ut att vara påväg in) blockat. Sen lyckas inhopparen Andre komma först på ett inlägg i den 72:a minuten, och är otroligt nära att styra nicken i mål. Men via stolpen och en försvarare på mållinjen så rensas vår hittills bästa läge i matchen undan. 

När matchuret tickar upp på tilläggstid, måste jag medge att jag är otroligt besviken över vår forcering. Visst, vi hade haft några bra lägen, men det var inte så att vi hade kommit i våg efter våg och bara kört över motståndare. Dvs, sådant som ett lag förväntas göra med en man mer på planen och två mål i baken. 

Oj, vad den känslan kom att ändras. Guedes raket tar i den 92:a via en försvarare in i mål. Ett tröstmål tänkte man där och då. Och när Fer Nino i den 98:e minuten är på väg fram mot mål, till synes nästan fri, trodde man att det var kört. Men Gabriel ger inte upp, han tar i med de lilla krafterna han har kvar och lyckas i den ena änden av plan avstyra läget. På några sekunder når sedan bollen fram till Gaya vid andra änden av planen, och det är mål. Ett oerhört fint mål, som föranleddes av ett rad vackra aktioner. Först Gabriel, sen Vallejos boll till Andre som är bra. Men framförallt Gayas avslut, en halvbissa!

Inför matchen hade detta resultat varit en ruggig besvikelse, och det är klart att det till viss mån känns fel att se spelarna fira ett kvitteringsmål mot Mallorca på det där sättet. Men som matchen utspelade sig är det svårt att inte känna åtminstone lite känsla av glädje i slutändan. Samtidigt är det klart att det inte är bra att vi återigen lyckas tappa poäng i en av dem matcherna som bara ska vinnas, när vi har tufft spelschema framöver, och enbart befinner oss i mitten av tabellen. 

Amunt!
 

0 kommentarer