Coronapandemin leder till cashless och smart stadiums
Efter Hillsboroughtragedin 1989 och 11 september-attackerna 2001, då stadierna tvingades öka säkerheten och minska publikkapaciteten, lär Covid-19 leda till minskad fysisk kontakt mellan åskådare och fokus på högre hygien på arenorna. Teknologiskt paradigmskifte väntar arenorna.
Världens arenor har i omgångar förbättrats och två historiska skeenden har märkt utvecklingen. Olyckan den 15 april 1989 på Hillsborough stadium i England då 96 personer klämdes ihjäl satte stopp för ståplatsläktare på stora arenor. Efter attentatet den 11 september 2001 i USA då kapade flygplan kördes in i tvillingtornen i New York med uppskattade
Skillnaden ligger i vad som blir temporära åtgärder och sådana på medel och lång sikt. César Azcárate, arkitekt på byrån Idom vilka designade Nya San Mames säger:
- Vi ska inte tappa fattningen och genomföra strukturskiften vilka, när väl pandemin är kontrollerad, upphör att vara nödvändiga.
Säkerhetspersonal utanför Wanda Metropolitano, arenan där Atlético de Madrid spelar.
Studier ger att kapaciteten på arenorna kan minska med 15 procent då områden idag saknas för personer med hög risk. Detta gjordes en gång då arenorna införde särskilda områden för rullstolsburna. Frågan nu är om skiftena blir stukturella eller är temporära, och i så fall måste backas upp med lagstiftning eller kan kompenseras av publiktappet.
César Azcárate tror inte att reduceringen av publikkapacitet på arenorna blir permanent men medger:
- Vilken byggnad som helst, inklusive idrottsarenor, kommer få stå ut med nya villkor vad gäller städning och desinfektion, samt säkerställa en högre kvalitet på andningsluften. På en fotbollsarena har den alltid varit bra för byggnaden är öppen, men inte huvudläktaren och alltfler kvadratmeter av arenan byggs och glasas in, som till exempel VIP-arean.
Mark Fenwick, arkitekten bakom RCDE Stadium där RCD Espanyol spelar, säger till Palco23:
- Stadierna och andra sportsliga samlingsplatser kommer nödgas att öppna upp och utöka utrymmena ämnade för allmänheten. Så som skedde, utan trauma, då ståplats-utrymmena ersattes med komfortabla säten. Det kan införas dörrlösa accesspunkter till arenan, eller automatiska dörrar, ljusbrytare, tvålhållare och självspolande toastolar.
- Av största vikt blir användningen av hälsosamma material samt att ytorna är lätta att hålla rent och desinficera.
Loren Morón gör 0-1 för Real Betis mot Real Sociedad på Reale Seguros Stadium.
Lejonparten av nödvändiga investeringar kommer slukas av gemensamma toaletterna, områden vilka traditionellt får flest klagomål från arenabesökare.
Undvika foilksamlingar och köer
Såväl arkitekter som klubbar är överens om att paradigmskiftet den här gången handlar om teknik. Smart stadiums lär byggas tidigare än planerat, likväl som att stadiorna i princip blir cashless, alltså i avsaknad av kontanta pengar. Mark Fenwick säger:
- Just som skedde med säkerhetskontrollerna efter 11 september-attackerna kommer det bli nödvändigt att bygga om accesspunkterna till arenorna. Vi får ansiktsigenkänning med tillgång till hälsodatabaser för att förhindra att personer under hög risk kommer in.
Systemet för ansiktsigenkänning existerar redan. Företagen NEC och Intel planerade att till OS i Tokyo 2020 introducera sitt digitala system för att i realtid bekräfta identiteten på personer inom det ackrediterade området vilken kan skilja på idrottsmän, sponsorer, journalister och volontärer. Tekniken är tillgänglig att intoduceras generellt på arenor.
Flera klubbar i La Liga har jobbat med detta och RCDE Stadium har målet att bli första stadion som är cashless i Spanien. Längst har engelska Tottenham Hotspur FC i Premier League kommit där det inte går alls att betala kontant på Tottenham Hotspur Stadium.
Åskådare, mobiltelefon, arena, evenemang och upplevelse kommer bli mer integrerade.
César Azcárate tror att nödvändiga investeringar blir rimliga. Åtgärderna inkluderar automatiska temperaturmätare på arenorna, teknologiska lösningar vilka minskar beröringspunkter mellan individer samt vändkors som accepterar QR-koder från mobiltelefonen. Azcárate tror att möjligheten att online förbeställa maten till pausen definitivt är här för att stanna och även möjligheten att få beställningen till sätet.
- Det är ett sätt att undvika foilksamlingar och köer, säger arkitekten.
Nate Appleman, från arkitektbyrån HOK vilka står bakom nya Palau Blaugrana, säger:
- Mänskliga beteendet kan ändras på grund av Covid-19 och kommer påverka allt. Från hur de allmänna toaletterna designas till hur vi föreställer oss service runt dryck och mat.
Mot den moderna fotbollen
Arkitekterna är eniga i att arenor måste kunna användas för att bistå samhället genom att till exempel kunna användas som fältsjukhus eller logistikcentra under nödlägen.
- I Kina har arenor redan designats med dessa parametrar, säger César Azcárate.
Mark Fenwick fyller i:
- Föreställ dig att en VIP-loge förvandlas till sjukhusrum om det blir nödvändigt.
Real Betis stadium Benito Villamarín fungerar idag som logistikcentrum för fördelning av material mot Covid-19 i Sevilla. Här arbetar volontärer i korridorerna.
Allt behöver inte falla traditionelle supportern på läppen. Bill Johnson, från HOK, säger:
- Vi hoppas att en sådan kris som Covid-19 i framtiden inte återkommer men om den kommer igen behöver vi sätt att simulera ljudet av massorna inom arenan till atleterna och räkna med teknologi vilken förbättrar den virtuella upplevelsen för åskådarna.
Fran Carrasco, från Molcaworld där denne bland annat arbetat med förbättringar på arenor som Mestalla, Ramón Sánchez-Pizjuán, Benito Villamarín och Ciutat de València säger att ett av de bästa sätten att kompensera klubbar för publik- och inkomstbortfallet samt behålla små och stora sponsorer är att förvandla läktarna till reklambanderoller:
- Man måste integrera turnerings- och klubbnamn med budskap, huvudsponsorernas bilder och dynamiska rörliga bilder. Vi vill inte ha något statiskt och platt.
