Spanienbloggen med Zoran Zoric: "Ingen omgång utan spanska domartavlor"
Först vill jag bara säga att jag verkligen försöker hitta tid att skriva oftare och längre inlägg, men ibland vill det sig inte. Jag ska försöka "blogga" oftare även om jag inte gillar det ordet. Nåja, här har vi i alla fall en "liten" uppdatering, typiskt kort som det brukar vara när jag skriver något. Den som orkar läsa igenom hälften skall i alla fall ha en eloge, precis som Milan skall ha en eloge för deras briljant försvarsspel i Champions League mot Barcelona
***
Den som tycker om spansk fotboll hade säkerligen sett fram emot fredagens derby på San Mamés, det allra sista innan Athletic går vidare till sin nya arena. Tyvärr för de röd-vitrandiga kommer det inte bli något som supportrarna minns när de tittar i backspegeln. Det var visserligen jämnt, men skillnaden låg i målvaktsspelet, något som Bielsas manskap fick känna av. Raúl Fernández misstag vid La Reals ledningsmål hör inte hemma på den här nivån och om sanningen skall fram så kändes inte heller hans ageranden rent generellt i matchen betryggande. Derbyt i sig är en sak, men nu ligger man farligt nära det röda strecket. Nu känns visserligen Mallorca och Depor ganska avsågade, men lejonen från Bilbao kan inte längre gå runt och slicka sina sår. Det är dags för en reaktion nu. Efter en ganska fin period i slutet av förra månaden är de plötsligt tillbaka där de var innan och det talas redan nu om att det kan bli konsekvenser om laget inte vinner nästa ligamatch. Athletics bortaspel den här säsongen förbereder de inte direkt för ett Osasuna som tagit tre raka segrar hemma på Reyno de Navarra. Det jag personligen ser som det allra största problemet är att Bielsas fotbollsfilosofi inte heller är den som normalt sett ser till att lag i bottenskiktet klarar sig kvar. Det finns en signfikativ sak som verkligen speglar Athletics problem den här säsongen: de individuella misstagen. Missförstå mig inte, jag tycker det är jätteroligt att ett lag försöker spela den här typen av fotboll, men när vissa detaljer i antingen uppbyggnadsspelet eller presspelet inte fungerar har Athletic en tendens att fall igenom. Till viss del måste man förstå det här, helgens backlinje och målvakten Raúl Fernández är inte särskilt gamla och kommer göra misstag. Det är oundvikligt. I vissa avseenden kan jag dock tycka att man måste släppa lite på ideologin. Därför frågar jag mig: hur långt är Bielsa och kanske framförallt Athletic beredda att gå? En sak är i alla fall säker: i nuläget gör man det alldeles för svårt för sig och det blir inte enklare av klimatet som existerar på San Mamés. Supportrarna är sannerligen inte nöjda med spelarnas insatser..
Däremot håller Real Sociedads form i sig, närmast väntar dock två svåra matcher. Den första i San Sebastián mot Betis, sedan bär det av mot Vicente Calderón.
***
Betis stod för helgens utskåpning i det andalusiska derbyt när Málaga besökte Benito Villamarín. Det var aldrig något snack utan Pepe Mels manskap visade vägen med det som en gång brukade vara deras "trademark" så att säga. Gästerna hade inte särskilt mycket att sätta emot och fullständigt utspelade. Det mesta gick fel ur Málagas synvinkel och det kändes som om Pellegrinis lag tyckte synd om sig själva efter förlusten i Porto. Willy var egentligen den enda spelaren som nådde upp i normal nivå och då släppte han in tre mål vilket bara har skett mot Barcelona tidigare under ligasäsongen. Hade det inte varit för argentinaren hade Málaga säkerligen släppt in dubbelt så många mål. Det är nog många Beticos som är glada över att ha vindsnabbe Juan Carlos tillbaka från skada för mot Málaga bidrog han med ytterligare en dimension, något som man kunde se tidigare under säsongen, speciellt i kontringsspelet. Det är just den här typen av spelare som gjorde Betis så framgångsrika efter att de flyttades upp till Primera División i början av 2000-talet, den gången var det en spelare på den andra flanken som dominerade. Nu hade han "fel" tröja på sig. En annan som återigen visade upp sig från sin bästa sida efter en formsvacka var Beñat med sina två framspelningar. Den känns väldigt kopplad till hans kontraktssituation, han vore ju knappast den första eller sista personen att falla i en svacka pg.a. saker som sker utanför planen.
Utöver alla positiva saker som kom fram igår känns det som om Pabón kan bli en mycket bra inlåning på längre sikt, frågan är ju bara hur länge man får behålla honom.
***
Det här med att Valladolid inte kan vinna utan Patrick Ebert slog Pucela-spelarna hål på i helgen. När man gästade Vallecas tog man en stark bortaseger mot Rayo som såg otroligt osynkade ut. Nu gjorde visserligen Dani Hernández en väldigt fin insats i bortamålet och Rayo-spelarna skapade chanser precis som man brukar göra på hemmaplan, men det var Valladolid som gjorde målen. Alberto Bueno, som en gång i tiden sågs som en talangfull spelare i Madrids yngre led visade vägen, vare sig det rörde sig om fasta situationer eller spelet som helhet. Han är väldigt bra i kontringsspelet och det verkar som om han tycker om att spela mot Rayo. Förra gången lagen möttes gjorde just Bueno och Óscar fantastiska insatser när Valladolid vann med 6-1.
***
En som tillträdde innan Miroslav Ðukic tog över Real Valladolid för snart två säsonger sedan var Abel Resino. Den gamle stormålvaktens första match mot Numancia vintern 2010 gav honom säkert huvudvärk (förlust med 4-5) och han blev inte särskilt långvarig i Valladolid. Trots det här har han bevisat att han kan det här med att vinna sin första match efter att ha tillträtt som ny tränare. Han gjorde det redan 2008-2009 när han tog över efter Javier Aguirre i Atlético, den gången blev det en 3-0-seger i Huelva och en taktisk finjustering med Florent Sinama-Pongolle som avgjorde till hans lags fördel. Förra året tog han över Granada och även den gången vann han sin första match: 2-1 på bortaplan sedan Ighalo stått en väldigt fin insats. Det blev en tredje gång när Celta fick besök av just andalusierna. Lagets första seger på sju matcher.
Plötsligt visade Iago Aspas prov på att det visst finns kunnande hos galicierna. Kontrasterna var visserligen ganska stora, men man var det bättre laget och 24-åringen var inblandad i allra högsta grad med sitt mål och framspelning. Han dedikerade även målet till skadade Hugo Mallo som stupade efter att Cristiano Ronaldo vänt in och ut på honom i en Copa del Rey-match tidigare under vintern. Mallos ersättare, Jonny såg faktiskt riktigt bra ut under stora delar av matchen och är en spelare som man bör hålla ögonen på i framtiden. En annan som kan gå med huvudet högt den senaste månaden är Ighalo, nigerianens insatser sedan tränarbytet har varit väldigt bra och han är i väldigt bra form just nu.
***
Jag måste erkänna att jag aldrig har tyckt om Chico, varken när han spelade i Almería, Mallorca, Genoa, men han har verkligen växt i Premier League. Växte gjorde han säkert i mångas ögon efter den här gesten. Chico, eres un grande.
***
Espanyol måste däremot jobba på sista tredjedelen och sitt kontringsspel, de såg bedrövliga ut i anfallsspelet på Calderón. Å andra sidan har ingen vunnit mot Atlético på bortaplan den här säsongen i ligaspelet, något som gör att årets upplaga tangerar just Abel Resino och hans generations framgångar i början av 90-talet där man spelade, likt Simeones Atleti, en ännu defensivare typ av fotboll under legendariske Tomislav Ivic.
Varje match är dock en ny möjlighet och närmast väntar Valladolid, det är inte en omöjlig uppgift för ett Europa-jagande Espanyol, ja, så är det i nuläget.
Anfallare och bra form..det är en kategori där Diego Costa sannerligen hör hemma. Brasilianaren var nyckeln i Simeones "catenaccio" efter att Gabi blivit utvisad i slutet av första halvlek. Det var liksom aldrig något snack om saken: ge Diego Costa bollen, resten gör han själv och i värsta fall ordnar han en frispark. Espanyol visste inte hur de skulle hantera honom och det är de inte ensamma om i ligan. Säga vad man vill om 24-åringen, men han uträttar sitt jobb och har under sin tid i klubben gått igenom mängder av motgångar som har gjort honom starkare.
Vinnaren? Jorge Mendes.
***
En plats där den portugisiske agenten inte är en vinnare är dock Deportivo.
Det är bara Pizzi som har nått upp i god nivå under säsongen hos det som en gång i tiden var SuperDepor.
Evaldo har varit en katastrof, Sílvio har inte lyckats hålla sig fri från skador och avstängningar. Salomão har knappt spelat, Nelson Oliveira kan betydligt bättre, men har spelat för lite för att verkligen göra avtryck. Bruno Gama är inte den Bruno Gama han var under förra säsongen och André Santos har inte bidragit med jättemycket förutom en period i början av säsongen.
Paulo Assuncão representerades också av Mendes, dock vet jag inte om så är fallet längre. Lägg sedan till att Tiago Pinto och Roderick redan har lämnat klubben så har ni en stor del av problemet. För många spelare som inte håller måttet.
Depor gjorde en väldigt bra första halvlek i helgen, men Madrid har ju "lite" sparkapital i form av Cristiano Ronaldo, Özil och Khedira på bänken som till slut gav resultat. De bästa nyheten från den matchen för Los Blancos var nog att Kaká återigen visade upp sig i positiv bemärkelse.
***
Sevilla vilade Reyes, Kondogbia, Negredo och Moreno på Camp Nou, men bjöd ändå upp till kamp. Det räckte inte, men man hade sannerligen länge att få till minst ett oavgjort resultat och kanske rakt av vinna.
Det är rätt av Emery att koncentrera styrkorna på annan ort för att på så vis vässa truppen så att man kommer ut till returen mot Atlético med intensitet.
Nu väntar två extremt intressanta Copa del Rey-returer, sedan vet vi vilka som spelar finalen senare i vår.
***
"Ingen omgång utan spanska domartavlor" brukar det ju heta, så även i helgen. Förutom det faktum att Héctor Moreno enligt regelboken skulle ha blivit utvisad i Atlético-Espanyol så var det Carlos del Cerro Grande (bara ett sådant namn..) som hade huvudrollen när Valencia gästade La Romareda i lördags kväll. Det är framförallt den sista aktionen där Diego Alves i ärlighetens namn misslyckas med att ta bort bollen som Zaragoza-ledningen och supportrarna reagerar starkast. Från Aragón-klubbens håll är man väldigt trötta på "domarnas behandling" som de själva väljer att kalla det. Man känner sig bestulna på tio poäng den här säsongen. De har sina anledningar och det köper jag, speciellt Manolo Jiménez förklaring gällande sättet som Miguel Flaño och Osasuna kom undan en utvisning helgen innan.
Leo Franco tog ju visserligen med handen utanför straffområdet och blev mycket riktigt utvisad, det har inte klubben några problem med. Det är snarare inkonsekvensen som stör de och det har inte bara hänt en, två eller tre gånger den här säsongen. Det har hänt för många gånger. De två stora hade väl trott att någon motarbetade de i nuläget, speciellt med den domarparanoia som uppstått innan Copa del Rey-mötet i veckan.
Mitt i allt det här får man även klara sig utan Apoño ett antal veckor. Det är ju upplagt för att de tar ytterligare en examen i att våndas.
***
Det är inte första gången Jonás har problem med supportrarna i klubben han representerar. Samma sak hände i Grêmio. De går inte riktigt ihop, brasilianaren och Valencia-supportrarna. Han förstår inte riktigt varför de riktar sina burop mot honom och supportrarna i sin tur är besvikna på spelarens insatser. Jag kan ju tycka att han är alldeles för osynlig under matcherna. Det är såklart jättebra att ha någon bakom Soldado som gör mål, men det räcker inte bara med att göra ett mål här och där, man måste även bidra med något mer till laget i spelet. 28-åringen var inte direkt sugen på att prata med pressen efter helgens ligamatch, om man säger så. En skilsmässa i sommar känns inte alltför avlägsen.
Nu gäller det att bita ihop och ordna den fjärde och sista Champions League-platsen.
***
Sist men inte minst, ikväll spelar Levante-Osasuna på Ciutat de Vàlencia.
***
Till dig som läste, gracias. Här får du din belöning, varsågod.
