HV71 - Malmö0 - 1
RCD Espanyol - Valencia 3-3
”...när Roberto Soldado satte 2-3-målet i den nittioandra spelminuten så firade bortalaget som att de hade vunnit matchen; för att sedan se Sergio Garcia sätta kvitteringen minuterna efter.”
Javier Aguirre valde inte att bjuda på några större överraskningar till mötet mot Valencia. Joan Capdevila var återigen spelklar och fick såldes gå rätt in i startelvan. Annars var det inga större förändringar om man bortser ifrån att Felipe Mattioni petade Javi Lopez ur startelvan.
Matchen startade lovande för hemmalaget. Det syntes att Aguirre hade en klar spelidé, som man följde till punkt och pricka. Laget skulle backa hem och vänta ut Valencias misstag och därefter ställa om snabbt. Man lyckades tidigt och fick med sig en hel del halvchanser som dessvärre inte resulterade i några mål. I den fyrtiofemte minuten var nog bägge lagen var sugna på att varva ner kropparna en kvart efter det höga tempot ute på gräsmattan. Matchen stod 0-0 och då tror även undertecknad att båda tränarna hade sitt halvtidssnack relativt klart i huvudet. Men om det nu var så, så ville Mubarak Wakaso något annat. Han valde nämligen att ge hemmalaget ledningen precis innan halvtidspausen genom en fin nick. Även om det var Valencias halvlek sett till bollinnehavet så kändes det ändå inte helt orättvist ändå.
Den andra halvleken hade enbart spelats i ynka åtta minuter innan Valencia satte kvitteringen genom Sergio Canales. Och ytterligare åtta minuter efter det senaste scenariot så var man även nära ett ledningsmål när stjärnanfallaren Roberto Soldado kom till ett avslut som, tyvärr, för bortalagets del, träffade stolpen. Därefter skruvades matchtempot upp ytterligare och det märktes att ingen utav lagen var nöjda med det dåvarande 1-1-resultatet. Och kanske var det därför glädjen var total på Cornella El-prat när Joan Verdú satte det väldigt fina 2-1-målet, så sent som i den åttioandra matchminuten!
Glädjen från Espanyol-lägret höll dock inte i sig länge - fem minuter senare så hade ju bortalaget återigen kvitterat, men nu genom brassen, Jonas. Minuterna senare hade även Valencia lyckats med bedriften att vända matchen totalt på några ynka minuter, när Roberto Soldado revanscherade sig efter stolpskottet och gav laget från Mestalla ledningen i den nittioandra spelminuten. Och när anfallaren satte 2-3-målet i slutskedet så firade bortalaget som att de hade vunnit matchen; för att sedan se Sergio Garcia sätta kvitteringen minuterna därefter, efter en kamp mellan honom och bortalagets mittback, Victor Ruiz. 3-3 blev slutresultatet och dramatiken var med andra ord total under matchens sista minuter. Och broderligt fick lagen dela på ett poäng vardera.
En liten anekdot är att Victor Ruiz fick bytas in och alltså återigen stega in på Cornella El-prat, där han för några säsonger sedan slog igenom, fast i den blåvita matchtröjan. En annan är Valencias spelövertag - bollinnehav 30-70 - till trots; Espanyol var laget som skapade mest chanser - i alla fall om man ser på statistiken över flest avslut på mål samt totalt.
