Krönika: Sluta gnälla på VBK!
Kröniken Daniel Engström sammanfattar sin säsong. I den första av två krönikor skriver han om bitterheten bland de som ska stödja VBK och att det inte längre verkar vara roligt att gå på bandy i Vetlanda.
Alla som vill säga att jag borde hålla käften eftersom jag knappt sett en match på hela säsongen är välkomna att så göra, det har de all rätt till. Kanske kan de klaga på mig ett tag, kanske hitta något annat att spy ut sin galla över än Stefan Nordén. Det ironiska är väl att de som gnäller mest lider av samma syndrom som den de så intensivt föraktar, de vill så väl och när det går emot måste frustrationen ut på något sätt. Tyvärr kanaliseras energin fel och det blir bara en massa gnäll. Jag har inte sett alla incidenter som det diskuterats om på diverse gästböcker, och tänker absolut inte uttala om huruvida spelare kommer spela kvar eller inte beroende på om vår kapten spelar kvar. Sådant överlåter jag åt anonyma tyckare. Men jag tänkte använda det privilegium jag har som medlem av SvenskaFans överlägset bästa bandyredaktion och sammanfatta mina tankar.
För det första hoppas jag att det engagemang och de känslor som synts i efterdyningarna av den snöpliga förlusten mot Motala kan vändas till något positivt, att allt gnäll kan förbytas i positiv energi till nästa säsong. Det räcker inte att sitta hemma och vänta på den femte kvartsfinalen mot Hammarby, utan vår hjälp kommer de inte komma dit. Vi måste visa vilja och engagemang även mot Motala, Vänersborg eller Sandviken. Belöningen i form av framgång kommer att komma. Blev ledsen när jag läste att vår kapten säger att laget inte känner något stöd. Ni får tycka vad ni vill om vår kapten men snälla lyssna till honom när han säger, och jag hoppas att han inte misstycker när jag citerar honom:
”SLÄPP BITTERHETEN O BÖRJA STÖDJA DENNA FANTASTISKA KLUBB VBK”.
Det ska vara kul att gå på bandy, och det är bara vi som supportrar som kan göra det roligt. Ett engagemang bland publiken gör det roligare, sedan om man väljer att sjunga, dra igång ”vi har kommit hit idag” eller bara jubla är upp till var och en. Men försök vara lite glad i samband med utflykt till Tjustkulle. Vill ni ägna er åt omotiverat mycket gnäll kan ni väl göra det på en gnällbänk på Idrottsparken i Norrköping, skriva dagbok eller gnälla av er framför TV:n innan ni går till Tjustkulle.
Jag har nog aldrig varit med om en säsong som innehållit så mycket gnäll. Jag kan inte låta bli att tycka det är synd. Visst vore det fantastiskt med en positiv stämning inför vad som komma skall? Tänk er själva, en ny arena är på gång, ett lag som faktiskt är relativt ungt och utvecklingsbart med spelare och ledare som verkligen brinner för att bli ett topplag igen. Tänk er sedan, jag tänker och drömmer, att Kenth Hultqvist skulle vilja träna VBK. Vilka spelare skulle inte vilja spela i ett lag som har fantastiska träningsmöjligheter och en populär tränare? Tänk vad roligt om de kunde skapas en positiv stämning kring bandy, tänk om de positiva kämpar som får slåss mot en armé av gnälliga och negativa ortsbor kunde lyckas smitta av sig på fler, en positiv snöbollseffekt. Låt oss jobba tillsammans för denna positiva snöbollseffekt.
