Krönika: En skittråkig Silly Season
Årets Silly har mest handlat om lag som blivit sämre. Och Rysslandsflyttar. Och spelare som slutar. Och andra spelare som inte vågar byta klubb. Årets Silly Season har varit den tråkigaste och mest intetsägande på mycket länge.
Antalet värvningar inom årets elitserieklubbarna är så få som fem stycken (Patrik Johansson, Daniel Skarps, Christian Mickelsson, Mattias Rydberg och Marcus Sixtensson). Kanske blir det ett par till innan trupperna spikas, men det har som sagt varit ovanligt svårt att få spelare att byta klubb i år. Av de 18 värvningar som gjorts inom Sverige - det vill säga från en svensk klubb till en annan - så är hela 13 stycken från klubbar i lägre divisioner till elitserieklubbarna.
Som sagt, spelarna har varit svårflörtade i år.
Faktum är att alla elitserieklubbar tillsammans bara lyckats värva totalt 22 stycken spelare hittills, en anmärkningsvärt låg siffra. Samtidigt har lika många - och fler lär det bli - spelare lämnat elitserieklubbarna för klubbar i utlandet, lägre divisioner eller helt enkelt slutat med bandyn. Men det var fakta det. Vad kan man dra för slutsatser av det hela?
Tja, till exempel kan man se att det är storklubbarna som hittills drabbats och ser ut att drabbas hårdast av spelarflykten till Ryssland. Det gör att lag som Vetlanda och möjligtvis Broberg, Villa och Bollnäs har större chans än på många år att utmana om semifinalplatserna - minst. På alla nivåer i tabellen verkar det bli jämnare än på länge. Så det är inte enbart negativt att ryssarna snor topplagens spelare, även om det givetvis har sina nackdelar att ryssarna kommer och viftar med lite dollars när de känner för det.
Tvärtom kan jag inte låta bli att småle lite grann. Under hela 80- och 90-talet värvade storlagen sönder de mindre lagen i allsvenskan. Nu får de smaka på sin egen medicin och själva känna av hur det är att tappa sina nyckelspelare och stjärnor. Rättvisa är skipad, åtminstone så smått.
Vilka är då förlorarna i årets Silly Season?
De stora förlorarna hittills är givetvis Edsbyn och Hammarby. Från enbart dessa två lag har sex av världens bästa defensiva spelare lämnat för spel i Ryssland kommande säsong. Edsbyn får stora problem med att ersätta Hellmyrs och Lampinen och Hammarby ser ut att få ersätta halva sitt lag inför nästa säsong. Edsbyn bör dock vara ett topplag även nästa säsong, man har så många klasspelare i laget även utan Hellmyrs och Lampinen.
Hammarby däremot får det tufft, även om laget fortfarande innehåller flera klasspelare. Du kan inte ersätta Sveriges bästa defensiv och samtidigt räkna med att ligga kvar på samma nivå som tidigare. Att ha ett par bra spelare hjälper inte om det finns så stora brister i truppen som Hammarby har. Även Sirius och Falun kan placeras in under kolumnen förlorare, även om deras förluster inte är lika allvarliga som Edsbyns och Hammarbys.
Falun lär få det jobbigt att ersätta Spångberg och framförallt Hjelm som båda slutat. Dan Hjelm må vara den störste dåre som någonsin burit hakskydd, men hans kvaliteter på bandybanan är odiskutabla och det är en väldigt tung förlust för dalmasarna. Sirius har tappat rutinerade kaptenen och mittfältsmotorn Urban Förare och försvarsdirigenten Jonas Johansson som båda slutar, samt unga stjärnskottet Christian Mickelsson som återvänt till Edsbyn. Laget saknar också fortfarande tränare.
Vinnarna då, om det finns några såna?
Ja, Villa är ju den solklara vinnaren så här långt även om de känns ganska haussade. Andersson, Bryngelsson och Berggren är tre kanonspelare och de tre värvningarna kan inget annat lag matcha. Men man ska också komma ihåg att Villa tappar sin klart bäste utespelare förra säsongen, Stefan Nordén, samt att målvakten Joakim Larsson också lämnar klubben. Förbättringen rent kvalitetsmässigt i truppen jämfört med förra säsongen blir därför inte riktigt så stor som folk gärna vill tro, de stora namnen till trots.
Och vad gör Villa om ett par spelare blir skadade, slänger in Mikael Arvidsson, 50, som man nästan var tvungna att göra redan förra säsongen?
Broberg är också ett “vinnarlag” med intressanta värvningar som Koch och Olbert som täckt upp en del av spelarförlusterna laget drabbats av. Skulle även vilja säga att Tillberga har lyckats bra hittills under Silly Season. Rydberg och Wiman är klasspelare som höjer nivån på laget. Även unge Rofeldt är ett intressant namn. Går dock ändå en tuff säsong till mötes, av allt att döma. “Tillis” storebror Västerås har klarat sig ifrån förluster och värvat Hammarbäck och Nordström, så i dagsläget får Västerås gälla som guldfavoriter.
- - -
Om Silly Season överlag varit tråkig har den varit rätt kul för IFK ändå. Vänersborg får räknas som en av vinnarna i årets löjliga säsong. Man har lyckats värva precis den sortens spelare man vill ha - unga spelare med stor utvecklingspotential. Dessutom är de snabba och tekniska lirare som tillför en dimension i anfallsspelet som saknades förra säsongen. Tony Eklind och Glenn Skoglund stod båda högt upp på min önskelista sedan tidigare, så jag är mer än nöjd med hur IFK lyckats den här Silly Season. Patrik Johansson kom som en kul, och välkommen, överraskning.
Det är lätt att stirra sig blind på en spelares ålder och utifrån det avfärda deras färdigheter, men då begår man ett grovt misstag. Tror knappast att någon ifrågasätter Daniel Berlins kvaliteter trots att han är född 1987
Tror att alla tre kan bli obehagliga överraskningar för många lag i vinter.
.
Tror framförallt Tony Eklind har alla egenskaper för att lyckas omgående. Han kommer dessutom från ett Otterbäcken som spelar en bandy inte helt olik IFK:s. Ett spel som bygger mycket på lyft mot anfallarna och snabba omställningar. Tony behärskar båda spelmomenten på ett väldigt bra sätt. Jag har sett Tony Eklind spela flera gånger och blivit mäkta imponerad. Han kommer bli något stort, det syns på hela honom.
Vänta bara och se...
Även Patrik och Glenn kommer klara sig bra. Patrik får kanske stå åt sidan lite oftare än de två andra nyförvärven den här säsongen, då han är ett år yngre. Konkurrensen om anfallsplatserna är dock stenhård så “gamlingarna” Berner och Niemikorpi får passa sig för “Putte” som med sin speed och teknik säkerligen vill vara med och slåss om platserna redan i år.
Glenn däremot skulle jag bli mycket förvånad om han inte kniper en ordinarie mittfältsplats i vinter. Han är tillräckligt bra redan nu för att kunna göra det och hans spelartyp är något vi inte är direkt bortskämda med i Vänersborg på senare år. I mina ögon har Glenn betydligt större potential än både Lindberg och Gratjov och deras debutsäsonger i IFK var ju helt okej, om man säger så.
Balansen i laget ser också bättre ut än på länge, vilket gör att man inte är lika skadekänsligaa. Man har minst två fullgoda alternativ på samtliga positioner i laget. På mittfältet är det exempelvis stenhård konkurrens om platserna och även i anfallet lär det krävas att man producerar om man vill finnas med på isen nästa match. Konkurrens är alltid nyttigt, om det utnyttjas på rätt sätt.
Bäst spelare för dagen ska spela - det ska inte finnas spelare som “alltid är med” även om de inte presterar det man kan kräva av dem. Jag hoppas och tror att tränarna följer den filosofin i vinter, då kan spelarna sporra varandra att bli bättre och bättre.
Alltså; i en Silly Season präglad av förlorare är IFK en av få verkliga vinnare genom att behålla truppen intakt och förstärka ungt och talangfullt. Då övriga lag i dagsläget inte ser överdrivet starka ut, och med IFK:s fina avslutning på förra säsongen färskt i minnen, så ser det ut att kunna bli en ganska kul säsong för oss blåvita supportrar kommande vinter.
- - -
Extra kul kan det bli om förbundet får som de vill. De vill nämligen förlägga annandagsderbyt mellan Vänersborg och Gripen i Vänersborg, för en gångs skull. De senaste två gångerna har Gripen fått arrangera de klassiska annandagsderbyna, så det är inte mer än rätt att det i år spelas i Vänersborg. Våra ärkerivaler från förorten Trollhättan ger ju inte direkt mig eller särskilt många andra IFK:are skrämselhicka för tillfället.
Tar IFK nionde raka segern mot Gripen hemma på just annandagen?
- - -
Årets Silly Season lär gå till historien som den tråkigaste och med händelsefattiga någonsin. Det sker inga spektakulära värvningar utan alla större spelare som “värvats” är rysslandsproffs som vänder hemåt. Ingen klubb har lyckats med det IFK var så bra på förr i tiden - att “chockvärva” som det heter på kvällstidningsspråk. Det har inte gjort någon värvning där man tänker wow, hur lyckades dom med det?
Det är har inte heller varit några kontroversiella värvningar typ Daniel Andersson till Edsbyn eller Hasse Åström som lämnade moderklubben för ärkerivalen som rört upp lite känslor. Inte ens Gripen har värvat några gamla IFK:are i ett desperat försök att hänga kvar den här säsongen. Istället har allt handlat om diverse nyckelspelare i olika lag som slutar.
Och Ryssland. Zorkij. Raketa. Uralsjski.. Ja, ett annat ryskt lag. Och pengar.
Det är allt man läst hela våren. Varje dag har det funnits en artikel någonstans där det stått om någon spelare som jagas av ryssarna och som säger en klyscha typ “Det är riktigt bra löner där borta”. Va, vad säger du? Jag som trodde alla stjärnor flyttade dit för det goa klimatet.
Pengar och Ryssland - 2007 års modeord i bandysverige.
- - -
Kort sagt - det har varit en skittråkig Silly Season.
- - -
Snälla kung Bore, skippa semestern och kom ett par månader tidigare i år!
- - -
Och det är för en gångs skull jäkligt skönt att vara IFK:are vid den här tiden på året. Det är bara att räkna antalet klara spelare i truppen och jämföra med andra lag så förstår ni varför.
