Krönika: Reflektioner efter premiärsegern
"Känslan sa att VBK har ganska lätt för VSK. Statistiken sa att VBK inte slagit gurkorna på hemmaplan sedan 2000. Alltså hade VBK svårt mot VSK. I detta fall trumfade emellertid känslan fakta" skriver krönikör Daniel Engström.
På långt avstånd från Tjustkulle har bandysäsongen också känts avlägsen. Men så började det närma sig seriepremiär. Jag hörde i mitt inre en speakerröst genom kall och klar höstluft som sa att VBK idag hälsar svenska mästarna Västerås SK välkomna, jag såg framför mig en nyspolad is och jag kände doften av cigarettrök i minusgrader, som jag av någon outgrundlig anledning gillar.
Som den medgångsskribent jag är, vill jag efter vinsten mot VSK göra några allmänna reflektioner som inte nödvändigtvis har med fredagens match att göra:
Tre anfallare är fler än två. Christoffer Edlund är en fantastisk bandyspelare som jag gärna velat ha kvar. Han kommer göra massvis med mål i SAIK och förhoppningsvis kommer han skjuta SAIK till SM-guld (VBK lär tyvärr inte vinna SM i år heller). Naturligtvis hade det varit bättre för VBK om han valt att stanna i Vetlanda. Tillsammans med Tomas Knutson hade han bildat ett av allsvenskans bättre anfallspar. Men trots avsaknaden av Edlund kan VBK ha en bättre anfallslinje än förra året. Förra året gjorde VBK:s två anfallare 58 mål (Adolfsson, Riabchevski och Tim Person gjorde matcher som anfallare men var ju alla nödlösningar som egentligen trivdes bättre på andra positioner). Kommer Knutson, Lysell och Einarsson göra fler än dessa 58? Jag tror det. Att anfallsparet Knutson-Edlund tillsammans skulle gjort 58 mål eller mer hör liksom inte hit. Det är inte en del av den verklighet vi lever i.
Känsla vs fakta. Känslan sa att VBK har ganska lätt för VSK. Tre av fyra poäng förra säsongen. Känslan var också att VBK gjort bra matcher mot VSK under de senare åren. Men statistiken sa att VBK inte slagit gurkorna på hemmaplan sedan 2000. Alltså hade VBK svårt mot VSK. I detta fall trumfade emellertid känslan fakta. Det är inte ofta det sker. Nu säger dock fakta att VBK tagit fem av sex poäng i de tre senaste matcherna mot VSK. Helt plötsligt har VBK lätt för svenska mästarna. Om det nu spelar någon roll.
872 personer. VBK har precis slagit svenska mästarna. Likväl väljer diverse personer att i olika nätdiskussioner att framhålla att det enbart var 872 personer som såg VBK-VSK. Vad vill ni uppnå med det? Det är ingen överraskning för dem som följt bandyn de senaste åren. Påpekandet lär knappast locka mer folk till nästa match. Möjligen irriterar kommentarerna en och annan Vetlandasupporter. Men hade inte en utböling nämnt det kan det hållas för sannolikt att någon Vetlandabo snart utbrustit att det är pinsamt att inte fler går på bandy. Jag tycker inte det är pinsamt. Det är möjligen lite tråkigt och givetvis bör det föras en diskussion om hur publiken ska bli större. Att påpeka att den är liten hjälper knappast. Jag läser mycket gnäll, ett fåtal vettiga förklaringar, men jag läser få förslag. Ska jag själv komma med ett förslag vore det att VBK kontaktar någon av landets PR-skolor och frågar om det finns någon hårt arbetande student som vill göra det till sitt examensarbete att locka mer folk till Tjustkulle. Då får man gratis en person som under några månader jobbar heltid med att locka folk till Tjustkulle.
Ett stort tack till alla ni som oförtrutet arbetar vidare med att få till stånd en inomhusarena i Vetlanda. Jag skäms ofta för att det dröjde innan jag köpte mina aktier, men uppmanar nu alla att köpa aktier snarast. Det är något alla tjänar på.
Slutligen – jag blir glad av att Per Einarsson är lagkapten.