Krönika: Tankar inför vad som komma skall
Daniel Engström har tänkt till igen. Denna gång kikar han på slutspelet.
Onsdagen den andra mars kommer säsongen vara över för Vetlanda BK. Jag är kanske tråkig pessimist, men att tro att VBK slår ut Edsbyn kan inte räknas som annat än blåögd naivitet. Men nu ska vi inte gå några händelser i förväg, utan jag ska försöka förklara hur jag kommer fram till ovan nämnda påstående.
För det första är jag inte hundra procent säker på att VBK kommer att slå Motala, men näst intill. Visserligen slutade matchen på annandagen oavgjort, men det var en mindre kollaps som föranledde att Motala gick ifatt. Hemmamatchen vanns med 3-1, dock var ställningen 1-1 fram till minut 79 när Björn Einarsson gjorde 2-1. Motala tog sig trots allt till åttondelen som sista lag och ska inte vara något reellt hot mot BK. Jag skulle kunna tänka mig en uddamålsvinst på isstadion och sedan en kontrollerad 4-1 vinst på kullen.
När det första hindret är avklarat, kommer nästa, vilket väl med all säkerhet kommer bli Edsbyn. Vi utgår från att Villa och Västerås kommer att välja vinnarna i Boltic - Bollnäs och Broberg - Vänersborg. Kvar finns då Edsbyn att välja och valet mellan Hammarby och Vetlanda känns inte svårt. Att välja mellan ett Hammarby som presterat något under sin förmåga men slutat femma, eller ett VBK som slutat sexa och säsongen igenom presterat i stort sett på toppen av sin förmåga, kan inte vara så svårt. Om man dessutom tar i beaktning att Hammarby två gånger på Zinkensdamm vunnit stort (6-1, 6-2) över Edsbyn blir valet än tydligare. Tyvärr skulle jag säga, VBK har som bekant inte förlorat mot Västerås än i år och även om VSK hela tiden haft en stigande formkurva, skulle det inte vara någon omöjlighet. Edsbyn däremot blir betydligt tuffare. Dock kommer VBK absolut inte vika ner sig enkelt och Edsbyn är inte glada att få besök av de gulklädda. Det måste vara väldigt trist att möta Vetlanda BK anno 2004/2005.
VBK är disciplinerade, tråkiga, svårspelade och går aldrig att räkna ut. Både Edsbyn och VBK har spelat mycket oavgjort. I målen står två landslagsmålvakter. Kort och gott, målsnålt och jämnt men Edsbyn vinner första matchen. I returen på kullen visar sig återigen Edsbyn lite för bra och vinner ganska komfortabelt. Men så är det ju så att VBK alltid reser sig, aldrig ger upp, så när man minst anar det kämpar man till sig en fjärde match på Tjustkulle genom att vinna med 2-0 i Hälsingland. På onsdagen blir det en fantastisk match där VBK hämtar upp 2-4 till 4-4 genom två snabba mål av Per E som under slutspelet växer något enormt och får fart på både målskyttet och skridskorna, samt att han framför allt får speltid. I förlängningen kontrar tyvärr Edsbyn in 5-4 efter en hörna som går i ruset. Om den hörnan däremot går i mål...
