IFK-bloggen: Gnäll-Sverige förlorade - nu börjar allvaret igen
Sverige förlorade VM-finalen i bandy mot Ryssland - igen. Ett misslyckande, såklart. I ett mästerskap där den enda matchen som faktiskt gäller något är finalen, eftersom två länder ligger så långt före de övriga, så kan det aldrig vara godkänt att förlora den enda matchen.
Därför ska förbundskaptenerna och landslagsspelarna givetvis ha kritik. I år fick de dessutom bättre förutsättningar med bra utrustning och extra tidig resa till Irkutsk. Det hjälpte inte. Ryssarna var helt enkelt bättre. Aggressivare, snabbare, starkare. Svenska stjärnspelare krympte under trycket från 15 000 bandygalna ryssar.
- - -
Under VM i Irkutsk har Sverige annars mest utmärkt sig för sitt gnäll. Efter den förvånansvärt jämna och spännande semifinalen mot Kazakstan som Sverige till slut vann, fokuserade förbundskaptener och spelare mest på den ryske domaren och som vanligt när VM avgörs i Ryssland formligen flyger fördomarna ur munnen på oss svenskar.
Domaren missade att döma straff till Sverige ett par tillfällen, men istället för att säga att domare är människor de också och gör misstag (domaren gjorde misstag åt båda håll och berövade Kazakstan på en straff och räddade Sveriges finalplats i slutsekunderna, men det nämnde svenskarna aldrig) så börjar Sverige givetvis att tjata om att "det är alltid så här i Ryssland", "vi behöver tre finska domare för att väga upp den ryske" och komma med diverse insinuationer om korruption och mutade domare.
Allt baserat på att domaren var ryss och gjorde felbedömningar, därför är han korrupt - han är ju ryss, "och vi vet ju hur ryssarna är". Jag är mest förvånad över att den gamla klyschan om att ryssarna försöker matförgifta motståndarna varje gång en match spelas i Ryssland inte vädrades ännu en gång.
Ivan Dragos ande svävar fortfarande över svenska idrottares bild av hur saker och ting går till i Rysslands idrottsvärld. Bisarrt nog.
Sen följdes det upp efter finalen om gnäll på isen, och mynnade ut i någon slags hot om bojkott från svenska bandyförbundets sida och jag kände bara att jag inte orkar med den här farsen länge.
- - -
Till det sportsliga istället: någonstans måste svensk bandy nog dra i nödbromsen snart om man inte vill se ryssarna dra ifrån fullständigt.
Jätten i öst har vunnit i stort sett varenda mästerskap på alla nivåer de senaste säsongerna, och det borde vara lite oroväckande eftersom de senaste årens svenska ungdomskullar varit bland de mest talangfulla någonsin med flera spelare som varit framstående i elitserien redan som juniorer.
- - -
Med det sagt så tror jag inte att det nödvändigtvis är helt fel om ryssen blir en stor, oövervinnlig maskin igen. Gulden blir liksom lite mer värda då, lite mer legendariska än om Sverige och Ryssland vinner vartannat år. Tror till exempel att svensk ishockey värderar VM-guldet 1987 som bröt Sovjets dominans högre än det 2013.
Ibland är det inte fel att behöva kämpa för att nå ett mål.
- - -
I P19-VM gick det inget vidare för Sverige, bara brons. Men Finland visade att man är på frammarsch och har haft ett gäng duktiga årskullar de senaste 7-8 åren. Det är välbehövligt för finska landslaget hamnar längre och längre på efterkälken.
Framförallt behöver Finland få fram ett par nya storstjärnor som kan bära sitt landslag. Nu är det en rätt jämngrå massa och inte alls samma stjärnglans som när Lampinen och Hiukka styrde försvaret, Holopainen och Laakkonen spottade in mål och Niskanen och Huotelin styrde på mittfältet.
Kanske kan Määttä vara namnet som frälser Finland i framtiden? Lagkaptenen Tuomas Määttä spelar ordinarie i finska ligan, gjorde 7 mål och 4 assist i P19-VM och även Tommi och Teemu Mättää är spelare som sticker/stuckit ut i både finska ligan och i ungdomslandslagen.
Klarast lysande stjärnan i P19-VM var dock ryssen Rustam Turgunov. Från plantskolan Jenisej, givetvis. En spelare att hålla ögonen på i framtiden då han vann både skytteligan och assistligan i turneringen.
- - -
Nog om VM. Ni börjar allvaret i elitserien och tabellplaceringarna ska fördelas. IFK Vänersborg har chansen att knipa fjärdeplatsen men behöver antagligen gå fullt i de återstående fyra matcherna. Gais och Kungälv slåss om vilket Göteborgslag som ska tvingas kvala och Bollnäs och Vetlanda tävlar om vilket lag som klarar av att stå emot slutspelsfrossan bäst.
Det här är den bästa delen av säsongen. Så skönt att den äntligen drar igång.
