Inför J20-finalen: Fjärde gången gillt?
IFK Vänersborgs äldsta juniorlag spelar imorgon fredag sin fjärde raka SM-final för P19/J20-lag. De tre tidigare finalerna har samtliga slutat med förlust, varför revanschlustan är stor i laget där i stort sett alla spelare deltagit i flera finaler tidigare.
IFK Vänersborg är det senaste decenniets mest framgångsrika ungdomsklubb, med sex finaler de senaste åtta åren. Tyvärr har bara en av finalerna resultaterat i guldjubel för de blåvita, och det var 2005. När IFK-spelarna åker in på isen för att möta Edsbyn på fredag är det således med ett enda mål - att knipa det där eftertraktade guldet.
För fem av spelarna kommer den lusten och viljan garanterat vara extra stark. Christoffer Fagerström, Nils Berner, Anton Johansson, Martin Larsson och Tobias Johansson har samtliga spelat fyra finaler och förlorat alla fyra, ofta på mållinjen som i P17-finalen 2009 där man föll mot Sandviken med uddamålet i slutminuterna, eller J20-finalerna 2010 och 2011 där matcherna var mål- och spelmässigt jämna men där guldet i slutminuterna gled IFK:arna ut händerna båda gångerna.
För storskytten Tobias Johansson blir det ingen femte final på fredag, han har missat i stort sett hela säsongen pga en knäskada och är nyopererad. Tobias är dock 93:a och kan således sikta mot nästa års final istället. Övriga fyra lär dock sälja sig dyrt för att äntligen få den där guldmedaljen runt halsen på fredag kväll vid 21-tiden.
Likheter med senaste guldgänget...
Senaste - och enda - gången som IFK Vänersborg tagit ett SM-guld i bandy var som sagt 2005 när 86:orna körde över Västerås i finalen med 7-1. Om jag inte minns fel gick IFK den gången obesegrade genom hela säsongen, och ska man dra paralleller till årets upplaga så är det nästan samma visa där. Årets IFK-upplaga har bara förlorat en match den här säsongen, en bortamatch mot Villa i början av serien som förlorades med 5-6. I övrigt har det varit idel segrar.
En annan likhet med 2005 års upplaga var att det laget, precis som årets finallag, hade sin styrka i en välorganiserad och stark defensiv ledd av en lysande libero. Då var det Richard Wallin Kamperin som styrde i defensiven och dominerade i finalen, i år är det Victor Carlsson som har den rollen och han har gjort det väldigt bra under hela säsongen.
Laget leddes då, precis som nu, av ett gäng spelare från A-laget som drog det tyngsta lasset.
... men en del olikheter finns också
Om det går att dra en del paralleller mellan 2005 års IFK-lag och årets upplaga så går det också att finna skillnader. Årets lag har en helt annan spetskompetens än 2005 års upplaga hade. Då hade IFK tre spelare som representerat pojklandslaget i något sammanhang (Korén x2 samt David Movitz), medan det i år är hela elva spelare som antingen representerat något av pojklandslagen eller varit med på uttagningsläger.
2005 års lag var också just ett lag. Ett hårt jobbande kollektiv utan några egentliga fixstjärnor. Årets IFK har spelare som Fagerström, Berner, Zitouni och Carlsson som sticker ut i sin åldersgrupp och som har kvalitet nog att på egen hand spela avgörande roller om det skulle behövas. Detta kombinerat med ett starkt kollektiv.
Andra skillnader som kan nämnas är att årets IFK är klart yngre än 2005 års upplaga, där de flesta var sistaårsjuniorer. I årets IFK är det bara en handfull spelare som gör den sista matchen som juniorer på fredag, vilket skänker ytterligare tyngd till lagets prestation. Det är också en klart större spridning på spelarna. Medan 2005 års upplaga till stor del bestod av IFK-fostrade spelare, så har spelarna i årets IFK-lag moderklubbar som IFK, Vargön, Blåsut, Gripen, Härnösand och Stabaek. Ett kvitto på att IFK numera har förmågan att plocka in talanger från olika klubbar och bygga ett fungerande lag utifrån klubbens egen filosofi.
- - -
2005 års profiler - var är de nu?
Guldlaget från 2005 splittrades så småningom upp efter guldet. Några spelare slutade, andra spelade vidare på lägre nivå och vissa tog sig hela vägen till elitserien. Här är några av guldlagets profiler idag:
- David Movitz, målvakt i Västerås SK.
- Richard Wallin Kamperin, fortfarande viktig kugge i IFK Vänersborgs försvar.
- Jesper Larsson, försvarare i IFK Kungälv.
- Henrik Korén, lagkapten i GAIS.
- Johan Grahn, poängspruta i Gripen.
- Carl Walther, halv i Blåsut.
- Fredrik Korén, spelar även han i GAIS.
- Jesper Hambert, matchhjälte i finalen med sina tre mål. Slutade med bandyn efter guldet.
- - -
Nyckelspelare för IFK Vänersborg i fredagens final blir Christoffer Fagerström, som med sin fart, sin fysik och sitt skott kan riva hål i vilket lag som helst, Alexander Zitouni som gör ett enormt jobb i båda riktningar på centrala mittfältet, Victor Carlsson som styr försvaret samt målvakten Anton Johansson som måste spela på topp för att IFK slippa få en massa enkla, energisugande mål i baken som man fått i de tidigare finalerna.
I Edsbyn gäller det att främst hålla koll på Felix Pherson och Filip Skoglund, som är luriga spelare. Edsbyn är annars precis som IFK en en väloljad lagmaskin där flera spelare kan kliva fram.
- - -
Nu håller vi alla tummar vi kan för att årets upplaga av IFK Vänersborgs J20-lag ska kunna upprepa bedriften från 2005 och komma hem med såväl buckla och guldmedaljer. Det har både de själva och föreningen förtjänat.
