-
Inför: Vetlanda - Ljusdal
Mycket talar för en Vetlanda-seger. Kanske till och med för mycket?
Efter två raka - och dessutom övertygande - segrar så är det inte så svårt att hitta saker som talar för en tredje, imorgon mot Ljusdal. Försvarsspelet har sett bra ut, Johan Löfstedt verkar ha kommit igång ordentlig, Joakim Andersson har gjort mål fyra matcher i rad, och även Daniel Johansson hittar målet.
Daniel, förresten, var den Vetlanda-spelare jag förutsåg skulle få sitt genombrott i år. Men då handlade det inte som målskytt, utan som speluppläggare på mitten, i samma roll som Jesper Jonsson hade. Nu hamnar han längre fram i banan än vad jag trodde att han skulle göra, och när målen kommer kan man inte gärna klaga. Men vi ska komma ihåg att han har fler dimensioner i sitt spel.
Å andra sidan har varken Sirius eller Kalix bjudit på så mycket motstånd i de senaste matcherna. När Kalix store stjärna - den som ska hålla ihop backlinjen - Olov Englund gör en osedvanligt svag insats (och ändå på något vis lyckas bli utsedd till bäste Kalix-spelare), då krävs det inte mycket för att målen ska trilla in. Och Sirius verkar mest vara vilsna för tillfället.
På samma sätt känns det med Ljusdal. Efter två raka segrar i mitten av november så har de bara två oavgjorda. Jag såg andra halvlek av annadagsmatchen mot Broberg, och jag förstår på sätt och vis varför Ljusdals supportrar genomförde någon sorts protest i matchen mot Hammarby igår, det såg håglöst ut. Och det är svårt att inte notera att Ljusdal är Elitseriens näst sämsta bortalag, där har de bara mäktat med två oavgjorda och snittar färre än två mål per match.
Därför blir de tre ledorden för Vetlandas del inför morgondagens match ödmjukhet, ödmjukhet och ödmjukhet. Vi kan ju påminna oss om att matchen uppe i Ljusdal slutade oavgjort efter att hemmalaget kämpat in i det berömda kaklet, och att LBK i motsvarande möte förra året drog ifrån till en tremålsledning innan Vetlanda vaknade. Jag tror inte att Vetlandas spel är tillräckligt stabilt, utan det krävs att man verkligen tar arbetet som behövs.