Knapp och tung förlust i första kvarten
Vetlanda BK gjorde en av säsongens bästa insatser och hade ledningen med 2-1 i halvtid. I andra halvlek gjorde emellertid Hammarby tre raka mål och vann till slut med 4-2.
Båda lagen försvagades genom sena återbud. I Hammarby saknades den formstarke anfallaren Kumpuoja, medan VBK fick undvara Viktor Törner som gjorde illa foten på uppvärmningen. Det innebar att Erik Ivarsson fick spela back, och att det blev mer speltid än väntat åt Pontus Vilén på mittfältet.
Tidigt hammarbymål
Vikten av att hålla emot inledningsvis lyfts ofta fram som en sanning i denna typ av matcher. Det lyckades inte VBK alls med. Hammarby tog ledningen redan i den sjätte minuten efter att Jesper Jonsson avlossat ett inte alltför märkvärdigt skott en bit utanför straffområdet. Känslan var att Skorven borde tagit den.
Bara minuten senare var Patrik Nilsson på väg igenom och det är nog bara att erkänna att VBK hade tur som inte fick en straff emot sig när Nilsson blev upphakad och inte kunde avsluta bättre än att bollen tog i burgaveln.
Efter 17 minuter antecknade jag 2-0 till Hammarby. Men enligt domare var Patrik Nilsson framför bollen när Jonas Enande vid öppet mål valde att spela den idag målllöse skyttekungen. Inget mål och VBK låg bara under med ett mål efter matchens inledande 20 minuter, men laget hade haft svårt att hota framåt och allt för ofta hamnade laget långt ner på egen planhalva.
VBK tog över
Men efter offsideavblåsningen började VBK ta för sig allt mer. Båda Pontus Blomberg och Tomi Hauska kom till skottläge utifrån utan att det blev riktigt farligt. Efter 26 minuter kvitterade så VBK. Johan Löfstedt fick bollen på offensiv planhalva, drog sig ut mot vänster och hans skott gick imål via ett hammarbyben. Hedberg i Hammarbymålet var helt ställd.
Bara fem minuter senare tog VBK ledningen. Denna gång gjorde Löfstedt mål på hörna.
Under resterande del av halvleken var det VBK som skapade de bättre lägena. Både Pontus Vilén och Tomi Hauska hade bra lägen. Tyvärr var avsluten något svaga och 2-1 stod sig halvleken ut.
VBK lyckades bra med att få stopp på Hammarbys fartfyllda anfallsspel. Inte minst genom att själva äga bollen mycket. Hammarby var tydligt frustrerade och exempelvis David Pizzoni Elfving tyckte inte alls att det var roligt när Daren Richardsson tog fram sina gamla hockeytakter och Elfving hamnade på och utanför sargen.
Snabb kvittering av Hammarby
Det var väntat att Hammarby skulle gå ut hårt i andra halvlek. De skapade också en hörna redan efter två minuter och denna hörna letade sig förbi VBK:s annars framgångsrika rus och fram till Adam Gilljam som kunde sätta bollen i nättaket. Bara minuten senare var det ribban som stoppade Patrik Nilsson från att ge Hammarby ledningen på en ny hörna.
VBK hade nu en tung period. Vilket underströks av att laget under en period fick klara sig utan både liberon Philip Lennartsson som tog sig åt vaden, och Johan Löfstedt som blev liggande efter en närkamp. Likväll lyckades de gulklädda under denna period lyfta fram en boll som var på väg mot en fristående Joakim Andersson. Hammarbyförsvararen lyckades emellertid slå undan bollen och min känsla var att klubban var en bit över axlarna. Men domaren såg annorlunda på saken och dömde hörna. På denna hörna hamnade returen framför klubban på Pontus Vilén som tyvärr petade bollen utanför i bra läge.
Strax därefter fick Adam Gilljam det utrymme att ta den fart han är så svårstoppad när han får upp. Mot ett samlat, men ändå desorienterat VBK försvar där Tomi Hauska vikarierade som libero, skar han ut mot vänster och kunde så småningom slå bollen i mål. 3-2 till Hammarby, med dryga halvtimmen kvar.
Forcering utan riktigt tryck
Under denna halvtimme hade VBK mycket boll. Men mot ett försvarsstarkt Hammarby lyckades VBK inte riktigt få upp den fart på bollen som behövdes för att riktigt störa Hammarby. Det innebar inte att chanser saknades. Främst minns vi Andreas Lysells ribskott med knappa kvarten kvar efter hammarbyslarv. Kort därefter avslutade Joakim Andersson i fel sida burgaveln i bra läge.
VBK tog timeout med ungefär fem minuter kvar för att samla krafter inför en sista forcering. Tyvärr fick den genomföras utan Johan Löfstedt som inte spelade sista 15-20 minuterna av matchen. Någon riktigt bra chans lyckades inte heller VBK skapa. När så David Pizzoni Elfving fick chansen att i den 89:e minuten kontra tog han den och avgjorde med sitt 4-2.
Mo slutet av matchen uppstod palaver efter när Pontus Blomberg låg. Jag såg inte alls vad som hände, mer än att VBK-spelarna blev irriterade över något. Hammarbyspelarna å sin sida verkade inte tycka att det fanns någon särskild anledning att titta till Blomberg och särskilt arg var Adam Gilljam som skrek åt den liggande Blomberg och knuffade omkull Erik Ivarsson. För detta tilltag fick han tio minuter medan en tillsynes groggy Pontus Blomberg leddes av isen. Sedan var matchen slut.
VBK gjorde en så bra match som jag hoppats. Man höll bollen i laget, vilket är ett effektivt sätt att försvara sig mot Hammarby. Man skapade ett antal bra lägen och var under långa stunder väl så bra som Hammarby. Hammarby har emellertid en särskild förmåga att vinna matcher och har också många matchvinnare. När VBK under sin slutforcering får avvara sitt främsta anfallsvapen i Johan Löfstedt blir det naturligtvis svårt.
Ny match på tisdag
Inför matchen på tisdag är det bara att hoppas att Törner, Löfstedt och Blomberg alla kan spela. Dessutom hoppas jag att spelarna tar med sig att det verkligen går att rubba Hammarby. Idag var svenska mästarna tydligt frustrerade under delar av matchen. I två av tre matcher under denna säsong har VBK nu stört Hammarby. På tisdag är det dags att vinna.
PS. Detta är alltså skrivet utan att ha sett några tv-bilder. Så det som var min känsla där i ena hörnet på läktaren kan naturligtvis ha visat sig vara helt fel.
