Napoli - Sassuolo
3 - 1

VBK numret för litet mot VSK

Numret för litet, steget efter, eller bara snäppet sämre. Välj valfri klyscha och den stämmer väl som beskrivning för VBK efter hemmamatchen mot Västerås SK. Efter en hygglig första halvtimme från VBK blev det smärtsamt uppenbart varför det är Västerås och inte Vetlanda som ligger trea i tabellen. Med vasst hörnskytte, tätt försvarsspel och distinkta avslut avgjorde bortalaget redan några minuter in i andra halvlek.

ELITSERIEN – OMGÅNG 14
Vetlanda BK – Västerås SK 3-8 (1-3)
Mål: 0-1 Tomas Knutson (5), 1-1 Björn Einarsson (20), 1-2 Jonas Nilsson (35), 1-3 Jonas Nilsson (37), 1-4 Jonas Nilsson (47), 1-5 Patrik Sjöström (51), 2-5 Joakim Andersson (60), 2-6 Tobias Holmberg (61), 2-7 Tomas Knutson (62), 3-7 Andrei Morokov (73), 3-8 Tobias Holmberg (78).
Hörnor: 3-6.
Utvisningar: VBK 1x10 + matchstraff. VSK 1x10.
Domare: Christoffer Aidesjö.
Publik: 1 286.

Annars såg det inledningsvis ganska bra ut för hemmalaget VBK. Man fortsatte att spela med Andrei Sannikov som libero, med Erik Ivarsson som defensiv mittfältare och Stefan Nordén visade tidigt prov på att det finns en anledning till att VBK-ledningen valt att hämta tillbaka honom. VBK hade mycket boll och såg ut att vilja ta kommandot i matchen.

Likväl var det VSK som tog ledningen redan efter fem minuter när Tomas Knutson på hörna sköt bollen i nät. Hörnan tillkom efter att Jesper Hermansson, som spelade högerhalv i Engström och Anderssons frånvaro, gått runt på högerkanten.

Därefter hade VBK mycket boll, men utan att få till några riktigt vassa chanser. Två gånger hade Suzdalev bollen i bra läge i utkanten av straffområdet, utan att få till någon träff på skottet. Man skapade också en hörna som Philip Lennartsson sköt tätt utanför. VSK å sin sida tog lugnt emot VBK-attackerna och stack ibland upp i egna, utan att heller de skapa några särskilt giftiga chanser, även om Skorven tvingades till en fin räddning med vänsterhanden.

Under hela matchen försökte VBK med lyft bakom Västerås backlinje. Oftast blev de för långa. Men efter knappa 20 minuter lyfte Jesper Jonsson bollen till Jocke Andersson, som i bra läge fick bollen för långt ifrån sig. Men han jagade ifatt bollen precis innan kortlinjen och slog in den framför mål, där Björn Einarsson fick praktiskt taget öppet mål. 1-1.

Samme Björn Einarsson hade lite senare chansen att göra 2-1 till VBK när han fick ett bra läge från vänsterkanten, men hans vinkelskott räddades med benskyddet av VSK-målvakten Movitz.

Istället var det Jonas Nilsson som gav sitt lag ledningen med 2-1, på hörna. Nilssons skott letade sig på något sätt in mellan den gula muren.

Strax därefter fick VBK ett bra omställningsläge, där Joakim Andersson i sällskap med 3-4 VBK:are kom med bra fart mot liknande antal VSK:are. Tyvärr lyckades inte Jocke ta sig förbi motståndarna utan hamnade långt ner på högerkanten där bollen i kamp med VSK:are gick ut över kortlinjen. Hörna trodde många, men domaren dömde inkast. Movitz tog bollen i korgen, gav den till Jonas Nilsson som åkte igenom ett öppet Vetlandaförsvar och snyggt gjorde 3-1.

Förra säsongen hade missade VBK en straff vid ställningen 3-2, då tog Movitz bollen och gav den till Michael Carlsson som gjorde 3-3 och strax därefter gjorde VSK också 4-3. Den gången lyckades VBK hämta sig och få med sig en poäng. Ikväll var poängen långt borta. För omedelbart efter 3-1-målet syntes hur VBK-spelarna sjönk ihop och det bräckliga självförtroendet fick sig ytterligare en knäck.

VSK avgjorde snabbt i andra
Inte blev det bättre av att VBK direkt efter avslag i andra halvlek försatte sig i knepiga situationer på egen planhalva. Tre gånger slog man bort bollen alldeles framför Kullen Fans, och den tredje gången bar det sig inte bättre än att bollen så småningom nådde Jonas Nilsson, som med ett distinkt skott satte 4-1. Bara minuterna senare hittade Patrik Sjöström nättaket på hörna och 5-1 var naturligtvis spiken i kistan.

Därefter lyckades förvisso Joakim Andersson snyggt ta ner Pontus Blombergs fina lyra och göra 5-2. Skönt för juniorerna att åter komma med i poängprotokollet. Men för matchens utgång blev betydelsen liten. För nästan direkt på avslag fick Tobias Holmberg av någon outgrundlig anledning enorma ytor mitt på VBK:s planhalva, där han ostört fick glida fram och slå in 6-2. Bara minuten senare utnyttjade Tomas Knutsson ett åter passivt VBK-försvar och pangade in 7-2. Då tog VBK timeout.

Efter timouten gjorde Anderi Morokov 7-3 och Tobias Holmberg 8-3. Som avslutning på matchen slog Björn Einarsson utanför spelet klubban mot en VSK-spelares arm och belönades för detta med ett grovt matchstraff, som om jag förstått saken rätt leder till minst en matchs avstängning. Får innerligt hoppas att det inte blir fler än så, för i måstematchen hemma mot Kalix på trettondagen kommer lagkaptenen att behövas. Han var den i VBK som åkte sig till bäst lägen i dagens match, utan att för den skull lyckas göra fler än ett mål.

VBK sämre, helt ekelt
VBK var idag sämre än Västerås. Inte så mycket att säga om kanske. Men VBK lyckades inte ha fart nog att ta sig igenom ett samlat VSK-försvar, och när man dessutom inte har möjlighet att hota med skott utifrån blir det allt för enkelt för motståndarna att värja sig. Dessutom var försvarsspelet vid flera av baklängesmålen svagt, passiviteten var slående. Det lyste idag igenom att Andrei Sannikov inte tränat bandy mer än tre veckor de senaste 20 månaderna.

Det är svårt att peka på någon enskild förklaring till varför det går så tungt just nu. Det är alldeles uppenbart att förlusterna satt sig i huvudet på spelarna. Det är samma spelare som i sina bästa stunder kan spela jämnt med vilket lag som helst, som de senaste veckorna har svårt att göra de enkla sakerna rätt.

Men det gäller också för varje enskild spelare att ta sitt ansvar. Inte minst gäller det de mer rutinerade spelarna, tänkta att vara stöttepelare. Att de yngre spelarna har svackor och har svårt att lyfta laget i svåra situationer är inte oväntat (även om exempelvis Erik Ivarsson gör en bra match idag) och att de ska reda upp detta är inget man kan begära av dem. Det ansvaret faller på andra.

******************

Inför matchen kändes det som att VBK skulle ha en chans. Det hade man inte. Att förlora hemma mot Västerås SK är i sig ingen katastrof. Dessutom gick övriga resultat VBK:s väg, så bortsett från att vi nu har en match mindre att hämta in trepoängsunderläget på är inget förändrat i kampen mot strecken.

Alldeles efter matchen var detta emellertid inget som var lätt att se. Då ville jag mest av allt bara bryta ihop. Att skriva den här artikeln var det minsta jag ville göra. Det gör ont i magen att se på vilket enkelt sätt VSK lyckas manövrera ut VBK och hur enkla mål de tillåts göra. Det är ledsamt att se hur spelarna lider av det som sker, hur det knyter sig för dem i lägen där det enkla alternativet är det bästa men istället byts mot ett besvärligt. Det är så enormt frustrerande. Och då vet jag att spelarna har det etter värre.

Att vara ett bottenlag är ett mindre helvete. Allt går emot, ju mer man kämpar, desto mer går emot. Inför varje match pumpar man upp sig och intalar sig själv att vi har en grym chans idag. Vid varje förlust blir besvikelse närmast bottenlös. Man måste kämpa för varje mål, medan motståndarna inte behöver mer än finta höger och gå vänster för att få öppet mål. Den enda trösten är att det finns andra lag som har det lika hemskt. Vänersborg förlorar mot Sirius i slutsekunden, Kalix släppte in elva mål i Sandviken och Tillberga var chanslösa mot Hammarby.

Det är frustrerande att inget kunna göra. Men jag har tilltro till att VBK har styrkan att ta sig ur detta. Vi är ju Vetlanda BK, BK från Vetlanda, och ingenting, kan stoppa oss, BK allèz allèz, for f-uck’s sake.