FC Utrecht - PEC Zwolle5 - 1
Vetlanda gjorde jobbet i Trollhättan
Det sprudlade inte om Vetlanda BK borta mot Gripen Trollhättan men laget bärgade sin tredje raka seger efter 7-4 i Slättbergshallen.
Jag har genom åren stått många gånger på läktarna på Tjustkulle och Sapa Arena och sett hemmalaget VBK göra en bra match, ha mycket boll och många chanser men ändå förlora mot ett lag placerat högre upp i tabellen. Efter matchen har man lämnats med känslan att bortalaget inte ens var bra, att de gjorde mål utan att ha några chanser och att de hade en spelare som var totalt osynlig med gjorde ändå fyra mål. Samtidigt som hemmalaget var bättre och förtjänade mer.
Jag kan tänka mig att Gripens supportrar kände så efter onsdagens match och jag måste säga att det känns otroligt skönt att ibland få hålla på det där andra laget.
Flera räddningar av Svensk
För VBK gjorde inte en match där man imponerade som ett formstarkt lag på väg mot slutspel, utan i 90 minuter gjorde man sitt jobb och i de avgörande momenten hade man mycket mer kvalitet i det man gjorde än vad Gripen Trollhättan hade. I första halvlek höll hemmalaget i väldigt mycket boll och skapade en del chanser, men Philip Svensk gjorde en av sina bästa matcher för säsongen och räddade de många skott som Gripen kom i. Skott som mest sköts en bit utanför straffområdet och hemmalaget hade svårt att omsätta bollinnehav i ett farligt anfallsspel.
VBK däremot gjorde 0-1 efter tio minuter på en märklig situation som slutade med att Joakim Andersson fick öppet mål. Marginalerna på VBK:s sida och senare rullade Johan Löfstedt upp hela Gripens försvar och satte Patrik Johansson i läge, som han snyggt avslutade i krysset. Då ska vi komma ihåg den solklara straffen VBK inte fick strax innan, när Daniel Johanssons klubba blev avslagen i straffområdet, men vad gjorde det när VBK rullade ut på nytt och satte 0-3 efter 33 minuter. Känslan var att VBK gjorde mål på de chanser som fanns och i övrigt hände inte mycket mer. Gripen reducerade visserligen men 1-3 kändes stabilt efter 45 minuter.
Avslaget i hallen
Även andra halvlek började med att Gripen hade mycket boll och VBK såg inledningsvis ut lite som när Kungälv fick möjligheten att vända i andra halvlek i Sapa Arena för snart två veckor sedan. Gripen hade dock inte samma genombrottsförmåga och istället hittade Johan Löfstedt fram till Joakim Andersson som med ett avvägt skott gjorde 1-4. Ett mål ur ingenting och det kändes ohotat att VBK skulle vinna matchen. Visserligen reducerade Gripen på nytt när Svensk gjorde sitt enda tveksamma ingripande i matchen mot ett långskott, men lika snabbt kom ju 2-5 på nytt. Ett rent tillfällighetsmål när bollen efter ett frislag studsade till Joakim Andersson mitt i straffområdet. Ett sånt där mål som det känns som att VBK har släppt in i åratal.
Det var tyst på läktarna och det var väldigt avslaget i Slättbergshallen, den för övrigt väldigt fina Slättbergshallen som jag håller som den kanske trevligaste av hallarna jag besökt, tack vare sitt ljus. Hoppet skulle emellertid tändas på nytt för Gripen, på samma sätt som det gjort för VBK många gånger genom åren i den här typen av matcher. Hemmalagets bäste spelare Tony Eklind sköt först 3-5 i nättaket och sedan 4-5 på en hörna bara minuter senare. Från ingenstans hade Gripen plötsligt kontakt och kanske skulle det inte bli en sån där seger som jag trodde för VBK?
Jo, då, för Jocke Andersson styrde in 4-6 på Andreas Lysells fina inspel bara minuter senare och samme Lysell sköt sedan 4-7 på en hörnretur så VBK vann trots allt med tre mål, men det utan att förta sig.
Jagar personliga rekord
Det var två poäng som gällde och det var två poäng som VBK fick med sig hem. En långt ifrån sprudlande insats men en stabil och väl genomförd match av VBK. Enda minuset att matchen inte helt stängdes vid ställningen 2-5 och full kontroll, hade det velat sig illa hade ju Gripen faktiskt kunnat hämta in där i slutet. Men det var en sån match där Gripen bara var nära och där VBK inte var bra på något särskilt men överlag bättre på allt.
Patrik Johansson bra på mittfältet och Jocke Andersson stod för fyra skyttekungsmål vilket gör att han med 35 mål nu har slagit sin egen bästa notering i Elitserien från 2013/14. Nu får han istället jaga Christoffer Edlunds bästa notering för VBK i Elitserien, som är 44 mål från 2008/09. En annan som jagar personligt rekord är Johan Löfstedt som står på 42 poäng. Säsongen 2011/12 gjorde han 51 poäng för Sandviken.
Beröm även till Philip Svensk i målet och Viktor Törner som spelade libero i Mikael Nilssons frånvaro. Nästa match spelas även den borta och det mot Tillberga utomhus på naturis på lördag kl 13.00.
