Paços de Ferreira - Benfica0 - 0
Aston Villa - Birmingham 5-1
Lycka, glädje osså lite tango!
We'll meet again
Don't know where
Don't know when
But I know we'll meet again some sunny day
Så sammanfattar vi dagens sjumila-utskåpning av bästa sort. Aston Villa har just gjort skomakarlåda av antagonisterna tvärs över gatan, och man kan inte annat än njuta!
Vissa dagar är ju bara bättre än andra, ni vet när man kan ligga kvar bredvid kavartifem ragget, eller när såsen inte skär sig, eller en orättvis bortaseger i ösregn. Det här är precis på den nivån. Allt bara stämmer och ingenting känns fel. Vi har gett oss själva ett bra läge att kvalificera oss för Europa och samtidigt spelat ner rivalerna i träsket. Oh happy days!
Inför denna match hade förmodligen O’Neill inte så mycket att tänka på, 10-0 i mål på de senaste två matcherna lämnade inte mycket i form av ändringar i laget. Inga nya skador fanns heller att rapportera. De som var borta sen tidigare var Gardner och Davies. Detta betydde att Carson stod i mål bakom Mellberg Knight, Laursen och Bouma. Gamla vanliga alltså. Framför dem hade vi det lite flytande mittfältet med Barry, Reo-Coker och Petrov, samt Young i en fri roll över den ytan. Lägst fram huserade Agbonlahor och Carew.
Matchen startade i derby takt med högt tempo och hårda närkamper, och i tio minuter var det Birmingham som ville mest. Man kom till några bra avslut men lyckades inte träffa målet. Sen tog villa över och man gjorde det för gott i denna match.
Barry jagade ner bollen till kortlinjen och tvingade försvararen till en dålig rensning rakt upp till en offensiv Mellberg som spelade/sköt/benskyddade bollen fram till Young som på halvvolley kunde skicka in ledningsmålet bredvid Taylor.
Man hade bra koll på matchen och man dödade den effektivt när Young slog en bra frispark mot mål som nickades in av Carew. Carew sprang mot Holte End och plockade upp en bollkalle i farten och stod och jublade med honom i famnen. Riktigt coolt av Norbaggen!
Andra Halvlek började som den första slutade, med ett bra Villaspel och ett förvånansvärt håglöst Birmingham. Det personifierades av Gareth Barry som i en en mot en situation tacklade undan Ridgewell och serverade Carew ett öppet mål som han inte kunde missa, 3-0 var ett faktum och Villa Park var i extas. Men inte för sista gången.
Nu var det dags för Young-show igen, han tog bollen ute vid sidlinjen och började vandra inåt, tog sig förbi sin försvarare och störtade på mål. Det första skottet räddades av Taylor men den obefintliga hjälpen från försvaret gav Young chansen att raka in sin egen retur. Extas igen!
Mitt i ruset kom Forsell upp och gjorde i sin vana trogen mål i Second City Derby. Ett snyggt väggspel friställde finnen och han gjorde inget misstag. 4-1 nu. Villa tappade dock inte gnistan utan Gabby Agbonlahor fick avsluta derbyt precis som det förra, med ett mål. Young spelade upp en långboll som nickades undan taffligt av försvaret. Agbonlahor tog bollen och vandrade framåt och tog avslutet från straffområdet. 5-1 Extas!
Jag vet inte riktigt hur man ska avsluta detta. Man kan väl säga att VillaSwedens medlemsresa blev en ganska lyckad sådan. Detta är sånt man bara drömmer söta drömmar om att få uppleva. Vi ses nästa år på plats igen va?
We'll meet again
Don't know where
Don't know when
But I know we'll meet again some sunny day
