And Which Country Do You Play For?
It´s a funny old game....
Jo, vilket land spelar du för? måste vara en ganska vanlig fråga nu för tiden när brasilianska fotbollsspelare träffas. Enligt wikipedia har 33 länder (förutom Brasilien) utnyttjat spelare som föddes i Brasilien. Det verkar som om FIFA är på samma väg som IAAF (Internationella friidrottsförbundet) som tillåter övergångar mellan olika länder. (att se Marlene Ottey springa för Slovenien är skrattretande tycker jag eller vad säger ni svenskar om Ludmilla Enkvist?). Många länder från diverse världsdelar t.ex. Japan, Togo och Tunisien har övertalat brassar att byta sitt medborgskap. Samtidigt som jag inte vill missunna spelarna för att kunna spela landslagsfotboll kan jag tycka att något är fel. Nu har rika länder som Qatar börjat värva brassar som förmodligen får tacksamma bonusen (pengar) när de tar ut sitt nya medborgskap. Men det är inte bara länder från Asien och Afrika som har brassar i sina lag, hög rankade länder som Portugal (Deco och Pepe) Kroatien (Eduardo da Silva) och själva EM mästarna Spanien (Marcos Senna) har tagit fördel av FIFA´s generösa regler.
Vad säger reglerna egentligen? De ändras konstant och att förstå helt och hållet är inte lätt men jag tror idag är det så här;
Man spelar för det landet man föddes i, MEN det finns undantag t.ex.
Man kan spela för landet spelarens föräldrar eller mor/farföräldrar föddes i.
Man kan spela för ett land om man är medborgare av själva landet men en spelare får inte representera ett annat land om han redan har representerat ett. (gäller A-lags fotboll) Obs! Har man spelat pojklandslag eller U 17/21 är det nu från juni 2009 fritt fram att representera ett annat land (oavsett spelarens ålder)
På pappret är reglerna kanske ganska självklara men i verkligheten är det något annat. När det gäller brassarna är det medborgskap som är viktigt för deras del och hur får man det? Jag tror att det skiljer från land till land, jag har läst att spelaren måste ha bott 5 år i landet men jag har också läst 2 år. Och eftersom landet vill ha dessa nya spelare går säkert hela processen ganska smidigt antar jag.
Förr var det annorlunda men inte alldeles rättvist heller. Många Afrikanska länder tappade spelare eftersom de var kolonier, kanske det mest kända exemplet är Portugals Eusebio som föddes och växte upp i Moçambique. Dessutom kunde man spela för ett land trots att man hade representerat ett annat så länge man hade ett nytt medborgskap. Bra exempel var Ungerns Puskas som senare spelade för Spanien tillsammans med di Stéfano som redan hade spelat för Argentina och Colombia.
Regeln att man kunde spela för sina föräldrars, mor/farföräldrar land kom till 1970 (i början var det endast föräldrar). Innan dess spelade man för landet man föddes i. (undantag ovan) Detta skapade många lustiga situationer särskilt i de brittiska öarna eftersom de har 4 olika landslag plus Irlands. För engelsmän, skottar, nordirländare och walesare gick det inte att byta medborgskap eftersom alla var brittiska medborgare. Bröderna John and Dave Hollins (Chelsea och Mansfield) spelade på 60-talet. John som föddes i England har spelat A lags fotboll för England och Dave född i Wales har spelat för Wales. Joe Baker uppväxt i norra Skottland spelade för skotska Hibernian på 60-talet och öste in mål men av en slump föddes han i Liverpool eftersom hans far var där som sjöman. Reglerna tillät inte honom att spela för Skottland så Joe spelade för England. Han blev den första spelare som representerade England trots att han aldrig hade spelat klubbfotboll i England. (Owen Hargreaves blev den andra). Jag läste senare att de engelska spelarna tyckte att det var konstigt när de satt innan en England – Skottland match på Hampden Park med Joe i sitt lag (för det första fattade de inte vad han sa ha ha)
När reglerna ändrades 1970 var det Skottland som slog till först. Skotska målvakter har alltid hånats av engelsmän så när Tommy Docherty tog över som förbundskapten ställde han Arsenals Bob Wilson mellan stolparna tack vare Bobs skotska föräldrar. Jag kommer ihåg att Wilson själv hånades i engelska tidningar som kallade honom Bob MacWilson. Om Skottland var först, var de andra brittiska länder snabbt efter, särskilt Irland som tack vare folkvandring från förr kunde plocka många ”engelska” spelare. Irland tog de tidigt och gav de en landskamp, då var det kört. Engelska spelare som John Aldridge och Mark Lawrensen hade säkert spelat för England om inte Irland hade tagit dem tidigt. När det gäller Aldridge har jag hört att den första gången han var på Irland var för sin landskamps debut och när nationalsångarna spelades matchen mot Polen viskade han till Frank Stapleton att fy katten denna polska sång är tråkig. Frank viskade tillbaka och sa tyst den är faktiskt vår.
Det var ett ständigt skämt i England om dessa ”irländare” på 70/80 talet. Folk sa att det enda som behövdes för att kunna representera Irlands landslag var att man ägde en irländsk terrier eller om man drack Guinness. Folk kom fram till att Tony Cascarino som spelade 88 gånger för Irland kunde ha valt mellan 5 olika landslag. Han valde Irland men efter hans karriär kom det fram att han faktiskt var adopterad och inte hade något irländskt blod i sig över huvud tagit.
Men England har också tagit fördel av systemet t.ex. Watfords enda två engelska A-lagsspelare föddes i Jamaica (Luther Blissett och John Barnes) eller hur är det med Michael Owen egentligen? Owen har växt upp och bott i Wales i hela sitt liv men föddes på den närmaste BB som ligger i England (Chester) Det är likadant med vår stjärna i Stoke Ryan Shawcross förresten som vi hoppas ska representera England snart.
Många länder har spelare som inte föddes i landet de representerar, vissa spelare i Kroatien är födda i Australien och vissa Australiänska spelare är födda i Kroatien. Nu är det payback time för de afrikanska länderna t.ex. många av deras landslagsmän är födda i länder som Frankrike och England. Många turkiska spelare är födda och har bott hela sina liv i Tyskland. Och Sveriges Tobias Linderoth föddes faktiskt i Frankrike. (pappan Anders var proffs där)
Det kan inte vara lätt för unga spelare att välja vilken landslagströja man ska ha på sig. Vissa tycker de har en större chans till landslagsfotboll om de väljer ett mindre land, vissa blir kanske påverkad av sin familj men när jag ser en brasse spela för Japan tycker jag att någonstans är systemet fel.
