The Big freeze of 62/63

Old Stoke against young Chelsea part 2

Vintern 1962/63 tillhör en av de strängaste i Englands historia. I stort sett hade ingen ligafotboll spelats mellan annandag jul och första veckan i mars. Men när det väl kom igång var det Stoke City som hittade form. Laget vann 9 av 10 matcher och med endast 7 matcher kvar ledde de division 2 med 4 och 5 poäng över de närmaste konkurrenterna: Chelsea och Sunderland, i kampen att gå upp till Englands elit. Men ingenting är lätt när det gäller Stoke City
.
Stoke city är Englands näst äldsta fotbollsförening: de grundades 1863. Därför blev 1963 ett jubileums år. Stoke hade ordnat en match mot Real Madrid för att fira tillfället. Real Madrid var världens största lag som hade vunnit de första fem europacuptitlarna. Sista gången Real hade spelat i Storbritannien var för Europacupfinalen 1960 då de slog Eintracht Frankfurt 7 – 3 på Hampden Park, Glasgow. En match som har betraktas som en av de bästa någonsin. Att Stoke skulle övertala Real att komma med sitt bästa lag var inget dåligt kap och förmodligen den största anledningen till att de tackat ja, var att Reals president Don Santiago Bernabau var en stor fan av Stanley Matthews. 

Intresset för matchen var enormt i Stoke – on – Trent, men matchen (som hade ordnats minst ett år innan) kom olämpligt. Säsongen hade förlängts p.g.a. den stränga vintern och det sista Stoke behövde var en match till. Men man tackade inte nej till Real Madrid och ett försök att flytta matchen var omöjlig. 

Den 24e april 1963 spelade Stoke City mot Real Madrid på Victoria ground. Publiksiffran var 44 914, helt otroligt. Real hade världsstjärnor som Ruiz, Alfredo Di Stefano och inte minst Puskas. Min far som var där berättar gärna hur det var när matchen blåste igång, tydligen fick Real avspark och Di Stefano rullade bollen till Puskas som lyfte upp den och sköt men sin kända vänstra fot. Bollen flög mot målet och träffade undersidan av ribban. Stoke spelarna tittade på varandra med skräck i sina ögon”, hur skulle detta gå?” 

Men det fanns inga vänskapsmatcher i England då och Stoke kämpade som om det gällde liv eller död. Och Stoke lyckades faktiskt få 2 – 2 mot giganterna från Spanien. Dock det hade kostat dyrt, Dennis Viollet (klubbens främsta målskytt) och Matthews hade skadat sig och skulle missa de nästa 3 matcherna mot Middlesborough, Newcastle och Scunthorpe. Givetvis, förlorade Stoke alla 3 matcher och nu såg det ut som att de kunde missa uppflyttningen. Särkskilt eftersom nästa match var borta mot själva Chelsea. 

66 000 såg matchen på Stamford bridge den där dagen (den 11e maj 1963), det skulle bli den högsta publik siffran i Englands huvudstad för hela säsongen. Tusentals Stokies åkte ner för att heja fram sitt lag. Chelsea var storfavoriter, särskilt som det såg ut som om Stoke hade börjat vackla. Men Viollet och Matthews var tillbaka, Sir Stan hade nämnts som årets spelare i England bara 3 dagar innan (inte dåligt för en 48 åring). Chelseabacken, en ung Ron ”Chopper” Harris, hade gått ut i tidningen och sagt att, ”det var lugnt, han skulle ta hand om Matthews!” 

Chelsea började bäst men sedan tog Sir Stan över. Matthews lurade Harris gång på gång och Harris enda svar var att brutalt sparka ner honom. Men Stoke hade också en tuffing: Eddie Clamp, som hade köpts från Wolverhampton året innan. Clamp gick tydligen fram till honom och sa, ”Gör du det igen, kommer jag efter dig!” (förmodligen använde han några andra ord också, antar jag) 

Stokes taktik var att kontra genom att ge bollen till Stan så fort som möjligt. I den 36e minuten tog Stoke ledningen genom Jimmy McIIory som sköt förbi Chelsea målvakten Peter Bonetti. Andra halvlek pressade Chelsea för en kvittering men tack vare en blandning av skicklighet och tur, lyckades Stoke vinna. De 2 poängen var våra och nu såg det ut som om uppflyttningen var klar. Men som sagt, inget är lätt när det handlar om Stoke City. 3 dagar senare spelade vi borta mot Bury och förlorade 2 -1 men på lördagen lyckades de slå Luton Town 2 – 0 hemma som gav de nödvändiga poäng för att spela nästa år i Englands högsta division. 

Vilket lag hade de sällskap med i uppflyttningen? Jo, det var så här att i den sista omgången mötte Chelsea Sunderland borta på Roker Park. Sunderland behövde bara en poäng medan Chelsea var tvungna att vinna, något som de gjorde 1 -0. 

Lagen från Stokes match mot Chelsea den 11e maj 1963 var så här

Chelsea

Peter Bonetti
Ken Shellito
Eddie McCredie
Terry Venables
John Mortimore
Ron Harris
Bert Murray
Bobby Tambling
Graham Moore
Babby Bridges
Frank Bluntstone 

Stoke City

Jimmy O´Neill
Bill Aspey
Tony Allen
Eddie Clamp
Eddie Stuart
Eric Skeels
Stanley Matthews
Dennis Viollet
Jimmy McIlory
Jackie Mudie
Don Ratcliffe 
 
En likadan seger på söndag skulle sitta fint!


Nicholas Lloyd-Pugh2010-03-04 12:44:00
Author

Fler artiklar om Stoke