Waddington manager, Stan tillbaks och Stoke går upp som Champions
Tony Waddington tar över som manager efter Frank Taylor. Ett samtal mellan Waddington och Dennis Wilshaw visar sig avgörande för klubbens framtid. Stanley Matthews kommer hem och Stoke vinner division två.
Stoke hade ett ganska bra lag säsongen 1957-58. Framåt hade man Coleman, Bowyer, King, Kelly och Oscroft. George Kelly, som fick smeknamnet "Grace" av the Boothen Enders, kom i januari 1956 från Aberdeen för 4 000 pund och var också en mycket duktig tennisspelare. På ungdomssidan plockade man fram Tony Allen, en av klubbens bästa ytterbackar genom tiderna. Peter Bullock fick också chansen. Han spelade även för engelska skollandslaget och är Stokes yngste spelare genom tiderna. Han var 16 år och 163 dagar när han debuterade mot Swansea den 19 april 1958. Till slut blev säsongen en besvikelse då man slutade på elfte plats. Det hjälpte inte att man värvade Dennis Wilshaw, född i Stoke och Stokefan, från Wolverhampton där han haft en framgångsrik karriär och även representerat det engelska landslaget. Frank Mountford spelade sin sista match för klubben. Han var 35 år och hade tillhört klubben i 18 år. Säsongen 1958-59 började med en förlust mot Fulham med 6-1. The Boothen Stand byggdes om för 70 000 pund men supportrarna tyckte pengarna skulle satsas på laget istället. Trots detta hamnade man till slut på en femte plats men var elva poäng bakom topplagen. John Sellars missade hela säsongen på grund av synproblem och fick sluta.
Sommaren 1959 värvades Doug Newlands från Burnley för 15 000 pund. Newlands hade spelat för Skotland i VM 1958 och hade en bra debut för Stoke då man vann med 3-1 mot Sunderland. Trots att formen var dålig vann man mot Lincoln med 6-1. Tony Allen gjorde sin första landskamp för England mot Wales. Det var försvaret som inte höll måttet och man slutade på 17:e plats. Frank Bowyer spelade sin sista match för klubben som 38-åring i en karriär som uppgick till 400 matcher men som förkortades på grund av kriget. Ordföranden Albert Hensall tar nu ett av de viktigaste besluten i klubben historia då Frank Taylor får lämna managerposten för Tony Waddington. Många av de äldre spelarna fick lämna klubben samtidigt som Waddington värvade sin första spelare, målvakten Jimmy O´Neill från Everton. En av de spelare som fick lämna klubben var den legendariske John McCue som spelade 502 matcher för Stoke och gjorde debut 1940. Stoke slutade på 17:e plats i tabellen efter att ha varit rejält indragna i bottenstriden. Eric Skeels gjorde debut för klubben. Säsongen 1960-61 värvades Jackie Mudie från Blackpool. Mudie ersatte Wilshaw som fick sluta på grund av skada. Höjdpunkten var segern mot Plymouth med 9-0 hemma på the Victoria Ground den 17 december 1960. Man klarade sig kvar i tvåan igen och kom till slut på 18:e plats.
Stämningen i klubben var dålig följande säsong. Målskyttet fungerade dåligt och med en halvfärdig läktare brottades man med problemet att antingen satsa pengarna på den eller investera i laget. Publiksnittet hade sjunkit dramatiskt. En konversation vid träningsanläggningen skulle visa sig bli avgörande för klubbens framtid. Dennis Wilshaw nämnde för Waddington att det som klubben behövde nu var att ta hem Stanley Matthews. Waddo blev förvånad men måste ha tänkt över det noga. För det är exakt vad som hände. Efter 14 års frånvaro, och vid 46 års ålder, skrev Stan på för Stoke i oktober 1961. Han kostade 3 000 pund och TV-kamerorna var på plats. Publiksnittet låg nu under 10 000 men vid Stanleys debut mot Huddersfield kom det 35 974 personer. Stoke vann med 3-0 och Huddersfields landslagsback Roy Wilson vågade knappt komma i närheten av Stan. Därefter köptes Denis Violett, en av de överlevande i Münchenkatastrofen 1958, från Manchester United. I FA-Cupen ställdes man mot Blackburn men förlorade hemma efter att bortalaget fått en tveksam straff. Stokefansen tog det inte särskilt bra. Speciellt inte en supporter, som inledde en juridisk process mot domaren. Ligaspelet förbättrades avsevärt men det räckte inte hela vägen. Det blev till slut en åttonde placering för Stoke.
1962-63 fyllde klubben 100 år och supportrarna hoppades på att fira detta tillsammans med en promotion. Eddie Stuart hämtades för 8 000 pund från Wolves och blev lagkapten. Man vann dock ingen av de sex inledande matcherna utan första vinsten kom mot Charlton med 6-3 där Viollet gjorde fyra mål. Eddie Clamp köptes från Arsenal och tog självmant på sig uppgiften att se efter Stan under matcherna. Det var inte ovanligt att motståndarna hotades med ett sjukhusbesök om dom så mycket som kom i närheten av Matthews. Vintern var hård den här säsongen och i januari och februari spelades inte några matcher. Waddo visade återigen sin "magic in the transfer market" när han lyckades värva Jimmy McIlroy från Burnley för 25 000 pund. När spelet väl kom igång förlorade man överraskande med hela 6-0 borta mot Norwich. Kampen om ligasegern stod mellan Stoke, Chelsea och Sunderland. Segern borta mot Chelsea med 1-0 var därför extra viktig och borta mot Bury kunde man säkra avancemanget. Tusentals Stokies tog sig till Gigg Lane men man förlorade med 2-1.
Den 18 maj spelades den näst sista omgången och Stoke mötte Luton hemma. Med det skickliga och rutinerade lag man hade vattnade man planen extra mycket. Särskilt på högerkanterna där Stan skulle spela. Han brukade till och med komma till arenan och instruera brandkåren hur bevattningen skulle gå till. Stämningen var hög när Jackie Mudie gjorde 1-0. Därefter gjorde ingen annan än Stan det avgörande 2-0 målet. Victoria Ground exploderade och planen invaderades. Med sitt mål blir Matthews den äldste spelaren genom tiderna som gjort mål i ligan. Förlusten i sista matchen med 2-0 mot Southampton spelade ingen roll. Stoke gick upp som Champions. Efter tio år var man tillbaka i eliten samma år som klubben fyllde hundra år. Detta hade tidigare firats i en match mot Real Madrid. Matchen slutade 2-2 och i Real spelade världsstjärnor som Di Stefano, Puskas och Gento. Denis Viollet vann skytteligan på 23 mål och Jackie Mudie gjorde 20. Stanley Matthews blir utsedd till Englands bäste spelare, 48 år gammal.
Väl tillbaka i division ett så visste Waddington att laget var tvunget att förstärkas. Peter Dobing värvades från Manchester City för 37 500 pund. Ännu en mycket lyckad värvning. Dessutom anslöt spelare som Calvin Palmer, Bobby Irvine, Lawrie Leslie och George Kinell. Redan året innan hade en ung John Ritche värvats från Kettering för 2 000 pund och han fick nu chansen. Under sin första säsong gjorde Ritchie 18 mål på 29 matcher. Man började ligaspelet bra och vann mot Tottenham med 2-1 och mot Aston Villa med 3-1. En av säsongens höjdpunkter var segern med 9-1 mot Ipswich hemma den 21 mars 1964. Till slut kom man på 17:e plats vilket ansågs godkänt med tanke på att man även gick till final i Ligacupen. Där ställdes man mot Leicester över två matcher. 1-1 hemma visade sig inte vara tillräckligt eftersom man förlorade borta med 3-2. Gordon Banks var omutlig i Leicesters mål. Efter säsongen åkte Stoke på turné till Portugal, Colombia, Chile och Argentina. Matchen mot Universidadi i Santiago sågs av 80 000 åskådare. Dessutom var det första gången på 35 år som ett engelskt lag spelade i Argentina.
Källa: Wade Martin, A Potter´s Tale, 1988
