Delle Alpis lervälling bemästrades av mästarna
Som vanligt mot Chievo blev det en tuff och tät match, och precis som vanligt vann Juventus med uddamålet.
Sedan Chievo gick upp i Serie A har lagen mötts sex gånger, alla har slutat med Juventusvinst, de flesta med uddamålet.
Lippi valde idag att lita till sin 4-3-1-2 uppställning. Förutsättningarna var klara innan matchen, med tanke på Romas förlust mot Brescia, och att Milan hade en, på pappret, mycket svår bortamatch var det bara seger som räknades. Dessutom var det viktigt att spara spelare inför veckans cupmöte mot Inter, och inte minst nästa helgs stormatch på Olimpico. Nedved, Tacchinardi och Montero riskerade avstängning om de drog på sig ett gult kort, men alla klarade sig.
Juventus inledde klart bäst, och den fina inledningen betalade sig redan i den tionde matchminuten då Juventus tog ledningen, och avgjorde matchen. Appiah vann bollen på vänsterkanten och sökte Trezeguet i straffområdet. Trez i sin tur nickatouchade bollen bakåt till en framrusande Camoranesi som behärskat placerade in bollen bakom en chanslös Marchegiani.
Ungefär 30 000 personer hade sökt sig till Delle Alpi i eftermiddags, de skulle visserligen få se en seger, men något skönspel blev det inte. Planen på Delle Alpi var i förfärligt skick, den liknade mer än leråker än en fotbollsplan, och något måste göras åt dess skick omgående. Efter ledningsmålet kändes matchen avgjord. Den dåliga planen försvårade spelet avsevärt och den första halvleken blev en mittfältets kamp. Appiah och Tacchinardi hade mycket boll, den första slog som vanligt bort en hel del passningar, både enkla och svåra.
Största ljusglimtarna i dagens Juventus var utan tvekan målskytten Camoranesi, som det alltid hände saker runtikring. Desamma gällde Trezeguet som var pigg och märkligt nog jobbade och slet och var delaktig i uppspelsfasen i många anfall, han vill väl göra skäl för ett bättre kontrakt. Han försökte sig till och med på ett par distansskott i den första halvleken, men Marchegiani kunde avvärja, inte helt utan problem.
Nedved hade svårt att hitta ytor på den dåliga planen, och Del Piero hade som vanligt minst två spelare i ryggen, och fick därför inte mycket gjort. Han måste släppa bollen fortare så att han kan komma ifrån sina bevakare, dåliga betyg väntar säkerligen kaptenen i morgondagens tidningar. Han hade ett bra läge i den första halvleken, men nickade i famnen på Marchegiani från nära håll.
Chievo skapade inte mycket, Giuseppe Sculli såg ut att ha kommit igenom vid två tillfällen, men domaren vinkade för offside vid båda tillfällena. I det ena fallet var det en klart felaktig avblåsning.
Lippi var nog rätt nöjd med det han sett i den första halvleken, Juventus kontrollerade händelserna på planen och glädjande besked kom från försvaret. Mittbackarna Montero och Legrottaglie skötte sig utmärkt.
I den andra trampade Chievo ner gaspedalen, och beslutade sig för att jaga ett kvitteringsmål. Den andra halvleken skulle visa sig bli ett riktigt sömnpiller, Juventus försvarade sig utan problem och kontrade framgångsrikt genom Camoranesi som faktiskt flyttade över till vänsterkanten i den andra halvleken då Conte ersatte Nedved. Lippi bytte även in Pessotto istället för Thuram och Di Vaio istället för Trezeguet.
Di Vaio hade två gyllene lägen att avgöra matchen, först sköt han utanför med öppet mål. Till hans försvar ska sägas att det var ur dålig vinkel, men han borde trots det ha gjort mål. Läge nummer två kom i slutminuterna, då spelade planen Di Vaio ett spatt och bollen studsade till i skottögonblicket och målchansen var borta.
Istället skulle alla Juventusfans få sätta hjärtat i halsgropen på övertid, inbytte Semioli fick ett fantastiskt fint läge, helt fri i straffområdet. Men han gjorde som Del Piero i den första halvleken, nämligen att nicka rätt på Buffon, och Juventus kunde reda ut stormen.
Juve var stundtals riktigt tillbakapressade i den andra halvleken, Chievo skapade visserligen inga riktigt heta målchanser men de skapade farliga frisparkar och hörnor, något som inte får släppas till mot bättre lag. Publiken på Delle Alpi var inte nöjd efter matchen, och visade sitt missnöje tydligt.
I veckan väntar Coppa Italia mot Inter, Lippi kommer säkerligen att vila ett koppel av spelare, men det är en rätt viktig match där mycket prestige står på spel. Efter det väntar stormatchen på Olimpico mot Roma, som verkar vara helt ur slag, poäng och allra helst vinst där skulle lägga grunden för en finfin vårsäsong. Milan ser starka ut i toppen, men de har många svåra bortamatcher under våren, och brukar vara svaga under februari och mars. Dessutom ska de besöka Delle Alpi där de aldrig vinner.
Matchen mot Roma är dock nästa stora delmål, den är viktig, väldigt viktig, och Juventus har verkligen inte råd med en förlust. Trezeguet har hittat formen, Nedved är alltid het, men ska Lippi verkligen ge fortsatt förtroende till Del Piero i en så viktig match?
