Doncaster - Portsmouth
2 - 1

Doncaster 2 – 1 Portsmouth

Det blev ingen tredje raka vinst för Portsmouth. Gästerna stod och sov när domaren blåste igång matchen och efter fem minuter stod det 2-0 till hemmalaget. Ett försprång som skulle bli för svårt att ta in även fast Ian Lawlor i hemmamålet gjorde sitt yttersta för att ge spänning i matchen när han släppte in Mathieu Baudrys hemåtpass i den andra halvleken.

Innan matchen lyfte jag det försvarsspel som laget visat upp i de senaste matcherna. Det fick man äta upp omgående. Kenny Jackett gjorde en förändring i startelvan och den var på sätt och vis påtvingad. Gareth Evans var åter i startelvan och det var han även med kaptensbindeln. Han tog plats till höger på mittfältet istället för Jamal Lowe som rest upp sent till matchen till följd av att han blivit pappa. I övrigt så var elvan intakt och tidigare skadade Conor Chaplin tog plats på bänken.

Matchen hann som sagt knappt börja innan bollen låg i nätmaskorna bakom Luke McGee. Första målet kom genom fint passningsspel från hemmalaget där Rodney Kongolo tillslut hittade Liam Mandeville vid straffpunkten. Mandeville kunde relativt ostört rulla in bollen i ett nästan öppet mål. Försvarsspelet från hemmalaget såg väldigt förvirrat ut i den situationen. Jag hann knappt bli förbannad innan bollen återigen hamnade i gästernas mål. Denna gång var det genom en nick på en hörna som tog på Christan Burgess innan det letade sig in i mål. Det var ytterst nära att det även blev 3-0 strax därpå, men Andy Butlers nick gick tätt utanför.

Halvlekens bästa chans för gästerna fick Burgess när han nickade Kennedys frispark vid den bortre stolpen. Bollen gick förbi Lawlor men Joe Wright stod rätt placerad och kunde nicka undan på mållinjen. Portsmouth fick inte till något ordnat spel under den första halvleken och det var tydligt att uppspelen skulle gå via Oliver Hawkins huvud.

Jackett agerade i halvtid och bytte ut Evans och Kyle Bennett till förmån för Lowe och Chaplin. En riktig mardröms-comeback för Evans i startelvan. Noterbart var att Chaplin gjorde sin 100:e match för Pompey, dock skulle han inte få anledning till att fira det. Han var nära att reducera för gästerna, men hans frispark från nära håll tog i stolpen och ut.

Lawlor stod sedan får en rejäl tavla när han lyckades med konststycket att släppa in Baudrys hemåtpass. Bollen smet in under foten på målvakten och jag tänkte direkt på det där självmålet Olof Mellberg gjorde i Aston Villa för ett antal år sedan, men det finns säkert fler liknande mål. Från ingenting hade gästerna nu fått en gratischans in i matchen.

Chaplin styrde Kennedys inlägg i burgaveln innan det var dags för gästernas nästa bakslag. Dion Donohue fick syna det röda kortet efter att han gjort en sparkrörelse mot Niall Mason efter att denna obstruerat hans löpning. Jag såg händelsen och tyckte inte det var så allvarligt då Mason i princip inte reagerade över det hela, några som reagerade var dock tränarstaben i Doncaster med Darren Ferguson i täten. Det var tydligt att de försökte göra det mesta av situationen.

Huvuddomaren såg inte situationen så det blev istället fjärdedomaren som fick gå in och han verkar ha blivit väldigt påverkad av Doncasterbänken. Donohue var inte ens nära att träffa, därför känns det röda kortet alldeles för hårt. Men nu fick ju fjärdedomaren vara med och bestämma något och det var väl kul för honom att fylla någon funktion.

Pompey skulle dock få en sista chans på tilläggstid då Lowe fick pannan på Kennedys inlägg. Nicken gick mot den bortre stolpen men Lawlor revanscherade sig och stod för en fin räddning. Närmre än så kom inte gästerna.

En minst sagt frustrerande insats av Portsmouth då man i princip får jobba i uppförsbacke i hela matchen. Det var tydligt att Doncaster backade hem efter 2-0-målet och Ferguson tog även in en extra back och spelade med 5-backslinje i den andra halvleken. Därav utsattes inte försvaret för så många test i den andra halvleken, men det var tydligt att det saknades något i anfallsspelet.

Det fina spel som vi har varit bortskämda med i de senaste matcherna var som bortblåst. Lagets anfallsspel bestod i princip av rensningar mot en vilt stångandes Hawkins. Det känns som att det här var ett uppvaknande för Jacketts mannar och kanske var det så att laget underskattade ett skadeskjutet och formsvagt Doncaster.

I helgen väntar Blackburn på bortaplan. Då är undertecknad på plats och vi får hoppas att grabbarna kan bjuda på en bättra insats än denna.

Doncaster: Lawlor; Blair, Wright, Butler (c), Baudry; Houghton, Whiteman; Kongolo, Rowe, Toffolo; Mandeville

Pompey: McGee; Thompson, Burgess, Clarke, Donohue; Close, O’Keefe; Evans (c), Bennett, Kennedy; Hawkins

Domare: Martin Coy

Publik: 7,211 (620 Pompeysupportrar)