Inför Crawley - Portsmouth

En vecka kan göra så stor skillnad. Efter segern mot Carlisle var det stor optimism och det blev inte sämre av en poäng med stor mersmak hemma mot Morecambe, även om alla förväntade sig tre poäng. Ytterligare poäng skulle ju tas in mot Crewe, som kom till Fratton Park utan självförtroende och utan ett par nyckelspelare. Inte skulle väl fjolårets synder upprepas igen? Jo, det var precis vad som skedde. 0-1 hemma mot Crewe kunde varit en större förlust. Precis som den där hemmamatchen mot Newport förra säsongen som slutade 0-3.
 

Turned a corner? Knappast. Som någon skrev på Twitter är kopplingen mellan fast situation och Portsmouth alltid negativ. Det här laget fortsätter att frustrera. Den här divisionen likaså. Hur kan ett lag förlora stort mot mediokra Hartlepool för att i nästa match vinna rättvist mot Portsmouth som hade tredjeplatsen inom räckhåll? Hur kunde Morecambe stå emot 26 avslut, bland annat genom att blockera hälften, och ta med sig en flytpoäng från Fratton Park för att några dagar senare förlora en jämn match mot Blackpool? 
 

League 2 är oförlåtande. Alla vill slå det överlägset största laget inför överlägset största publiken. Fråga Bradford. Men det är inte enda problemet. När spelet inte fungerar gör Paul Cook desperata byten. I flera fall har laget tappat formation och framförallt innermittfältet efter dessa ändringar (se http://jamesmrichardson.blogspot.se/2017/03/the-crewe-view.html?m=1 för en utmärkt analys av detta). Kal Naismith som innermittfältare i andra halvlek senast, hur tänkte han där? En desperat manager leder inte sitt lag till framgång. Det borde finnas bättre sätt att skaka liv i laget (Cook var efteråt självkritisk till sina byten).  
 

Största problemet är dock beroendet av Michael Doyle. Han är 35 år och klarar inte längre tre matcher i veckan. När han är dålig är laget dåligt. När han inte är med kan laget inte vinna i League 2. Portsmouth kan mycket väl ta sig upp som trea, men det kommer vara haltande ben utan rejält klipp, och beroende av att Luton inte lägger in en bra spurt. 
 

Man kan lätt tro att en stark och bred trupp, som rymmer två kompletta elvor, är en fördel nu. Men Cook roterar sparsamt, konsistens är ju viktigt det med. Matcherna mot Barnet och Crewe visade att elvan inte klarar tätt matchande och var tredje eller fjärde match blir ett bottennapp. Hade Doyle vilat mot Crewe hade vinstchanserna varit hyfsade mot Crawley och Colchester, men nu vet jag inte. Om han var sliten i lördags är han knappast fräschare den kommande veckan. 
 

Crawley är mer före Crewe i tabellen än i alfabetet och är starka hemma. Men när lagen skulle mötts i januari hade man fyra raka hemmasegrar, nu har man fyra raka utan vinst hemma. En förlustsvit på tre raka bröts med starka 0-0 hemma mot Doncaster, som dock inte är i särskilt gott slag just nu. Det var ändå en poäng man fick tacka sin målvakt Glenn Morris för som bland annat räddade en straff av John Marquis.
 

Crawley är för mig ett anonymt lag. James Collins har gjort 18 mål och blir förstås något att se upp med. Jimmy Smith står för assist och mål från mittfältet och har totalt gjort tio poäng så här långt i liga och cup. I höstens möte hade Portsmouth lekstuga med Crawley före paus och ledde med 3-0 efter en dryg halvtimme. När lagen möttes i Crawley ifjol blev det 0-0 sedan hemmalaget spelat pinsamt defensivt och firat poängen som om det var en cupfinal, men hade linjemannen bara lagt märke till en mittback som upphävde offsiden han tyckte sig se hade Portsmouth vunnit. 
 

Vi har många gånger frågat oss vilket Portsmouth som dyker upp när matchen sparkas igång och den här gången är inget undantag. Blir det det laget som imponerade stort i Carlisle, mer av det som skedde i lördags eller något mitt emellan? Och vilka spelar? I grund och botten tror jag att ungefär samma elva som senast har en god chans, men här är det frågan om hur pass slitna spelarna är. Cook har möjligheten att låta samma spelare revanschera sig eller göra större ändringar, men av ovan nämnda anledningar är hans möjligheter till kvalitetsförändringar begränsade. Det finns bara en Michael Doyle, och hur fräsch är nu Amine Linganzi? Någon ändring lär vi få se.
 

David Forde - Gareth Evans, Christian Burgess, Matt Clarke, Enda Stevens - Danny Rose, Michael Doyle - Carl Baker, Gary Roberts, Kal Naismith - Eoin Doyle.