Portsmouth 0 - 1 Exeter
Inte bra nog.
Spontan reaktion: argh! 24 poäng på tolv matcher och på väg mot topp tre. Som vi vant oss vid på senare år gör laget bort sig ungefär när hoppet tänts.
Är tröjan för tung, åskådarna för många? 17000 plus och prestationen uteblir. Paul Cook bakbinds effektivt av spelare som inte gör sitt jobb. Exeters välklädde Paul bakbands inte alls. Hans spelare gjorde precis som de skulle och tog de tre poängen. Portsmouth kan inte klaga över detta. Det var precis som mot Oxford förra våren.
Jag anade oråd när jag såg elvan. Oförändrat gentemot senast. 442 igen, men kanske inte rätt lag att spela så mot? Men jag tänkte ut ett par skäl, listade nedan, och insåg också att det var bättre med en händelsefattig 0-0-match än att dominera och åka dit på två kontringar. Kanske kunde vi till och med peta in en boll? Vi är ju alltid med i matcherna.
En seg första halvlek bjöd på ytterst lite framför mål. Ollie Watkins hade ett hyfsat skottläge för gästerna men sköt sitt diagonala skott en bit utanför. Conor Chaplin klackade en boll utanför i ett svårt läge och Michael Smith missade målet i ett bra nickläge. Man kan lugnt säga att målvakterna hade det lugnt. Exeter spelade disciplinerat och var mest nöjt med 0-0 i paus. De hade presterat enligt plan, Portsmouth hade det inte.
Andra halvlek inleddes på samma sätt som den första. Men så plötsligt studsade bollen gästernas väg. Reuben Reid bröt fram, men fastnade på Michael Doyle. Doyles rensning gick dock rakt på Danny Rose och studsade fram till David Wheeler. Ett tillslag räckte för yttern, en hård bredsida satt i bortre krysset och Exeter tog ledningen. Tursamt, visst, men ett påpassligt avslut. Exeter hade förtjänat lite flyt efter lagens möte i höstas, och jobbar man hårt och är på hugget studsar bollen rätt oftare än fel.
Resten av matchen förflöt utan händelser. Jamal Lowe och Gary Roberts kom in och den förstnämnde fick fart på publik och hemmalag, men det räckte inte när så många inte kom upp i nivå. Forde gick upp på två hörnor och på den andra kunde han ha fått till en assist. Han lade upp bollen, men dessvärre på Burgess vänsterfot och det blev ett taffligt avslut. Några meter framför mål stod Clarke och fick en touch på bollen, men det hade behövts en rejälare touch och riktningsförändring för att överlista Pym.
Nej, Portsmouth var inte med i matchen den här gången. Målmässigt ja, för Exeter skapade inte mer än ett eller två lägen utöver målet, men Portsmouth hotade ytterst lite. En annan säsong hade vi kunnat säga att det var en dålig dag på jobbet, ett undantag, men under Cook har detta blivit ett mönster. Laget kan gå bra och närma sig topp tre där det ska vara, men när det hettar till viker man ner sig. Det är oroväckande och inget jag ser att man har en lösning på.
Härnäst väntar hemmastarka och svårspelade Wycombe på bortaplan. I lördags var man minuter från att bortaslå Tottenham. Det hade varit en skräll som hade fått minnet av Roy Essandohs mål att blekna något, men Spurs vände med två sena mål. Formlaget Wycombe får istället söka revansch imorgon, mot ett annat formlag: Exeter. Förhoppningsvis är deras tunna trupp sliten inför helgen.
Frustrationen är stor bland fansen och samtidigt är analysförmågan låg. Alltför många tolkar Cooks efter matchen-intervju som att det var fansens krav på 442 som låg bakom taktiken. Det var logiskt att lägga upp taktiken så. 1) Roberts är ur form och det finns ingen annan tia. 2) Smith och Chaplin funkade utmärkt tillsammans senast. 3) Det är ibland klokt att ge bort initiativ till kontringsstarka lag. 4) Doyle och Rose borde kunna dominera mot Exeters svagare innermittfält.
Men fansen kan aldrig låta Cook vinna. Tappa poäng med 4231: Cook är för envis och enveten och lyssnar inte på fansen. Vinn med 442: Cook lyssnar på fansen. Tappa poäng med 442: Cook är en kass manager för att han låter fansen diktera taktiken.
Vi är alla trötta och frustrerade. En säsong till i den här skitserien som är så överjävlig mot de stora klubbarna? Det passar oss supportrar extra dåligt. Vi är som bäst i motgång och kan inte hantera en toppstrid. Vissa fans ifrågasätter om Cook har vad som krävs för att hantera en storklubb med dess förväntningar. De har fått något om bakfoten. Problemet tycks istället vara att många fans inte har vad som krävs för att hålla på en storklubb.
En sak är säker: vi kommer inte att kunna gnälla oss till de poäng som krävs.
Pompey (4-4-2): Forde - Evans, Burgess, Clarke, Stevens - Baker (Roberts 59), Rose, Doyle (k), Naismith - Chaplin, Smith (Lowe 59)
Exeter (4-4-2): Pym - Stacey, Brown, Moore-Taylor (k), Woodman - Wheeler, Taylor, James, Harley - Reid (McAlinden 81), Watkins
Domare: Dean Whitestone
Publik: 17195 (1010 gästande)
