Wisla Krakow - Stal Mielec3 - 1
Portsmouth 1 – 1 Wycombe
Det blev delad pott när Wycombe gästade ett för dagen soligt Fratton Park. Efter en mållös första halvlek så blev Ertl stor hjälte för hemmalaget med sitt kvitteringsmål i mitten av den andra halvleken.
Min första match på Fratton Park slutade alltså oavgjort, men känslan av att få uppleva ett målfirande på hemmaplan var speciell och när ”Play up Pompey”-ramsan ekar över hela arenan så mår man ganska bra.
Vi var på plats vid Fratton Park nästan två timmar innan avspark och hann därför med några öl innan match, utan att behöva stressa. När vi väl var klara i baren så intog vi våra platser på den södra läktaren.
På planen ställde Awford upp med samma manskap som slog Dag & Red i veckomatchen. Vilket betydde att Westcarr och Agyemang fick förtroende på topp och att Butler fick fortsätta på vänsterkanten i en 3-5-2-uppställning. Wallace roll var dock något förändrad, efter att ha spelat nästan som en släpande forward mot Dag & Red så höll han i denna match främst till på högerkanten.
Awfords tanke var att försöka utnyttja kanterna lite effektivare än i tidigare matcher, något som gick sådär. Det var gästerna som fick det första läget i matchen när Rowe drog till med ett skott utanför straffområdet, bollen tog dock på en försvarare och ut till hörna.
Portsmouths första anfall i matchen kom från vänsterkanten, när Butler tog sig förbi sin försvarare och slog ett hårt inlägg som Mawson nästan styrde in i eget mål. Tempot i matchinledningen var högt och spelet böljde fram och tillbaka. Nästa nämnvärda chans kom när gästernas Murphy var framme med en farlig nick som gick tätt över ribban.
Ingram i bortakassen räddade därefter Westcarrs avslut innan det var dags för Butler att ta sig förbi på vänsterkanten igen. Wallace och Dunne var nära att nå ynglingens inlägg, men bollen passerade de båda.
Wycombe fick sedan sin bästa chans i halvleken strax innan halvtidsvilan, det var McClure som prövade med ett skott som tog på en Pompeyförsvarare. Jones var med på riktningsförändringen, men han lämnade dock en retur som hamnade hos Murphy. Dennes avslut var på väg in i mål men Robinson agerade räddande ängel på mållinjen.
Domaren blåste för halvtid och en mycket svänging och händelserik halvlek var därmed över, förvånande nog utan något mål. Under halvtidspausen fick jag frågan vem den blonda killen i Pompey var och det var såklart Jack Whatmough som det frågades om.
Men det var inte i någon positiv bemärkelse, den artonåriga mittbacken hade inte sin bästa match och fick strax innan halvtidsvilan ett gult kort efter ha kommit sent i en tackling. Andy Awford hade även han lagt märke till Whatmoughs dagsform och valde att ersätta honom med Ertl till den andra halvleken, ett byte som skulle visa sig vara mycket lyckosamt.
Men inte omedelbart, för det var nämligen gästerna som tog lednigen fem minuter in i den andra halvleken. Portsmouthförsvaret fick inte bort bollen från straffområdet och efter lite flipperspel så hamnade bollen hos Murphy som avlossade ett skott som Wood kunde styra in i mål. Från min position tyckte jag att det såg ut som offside, men reprisbilder jag har sett efter matchen visade något annat. Awford agerade direkt efter målet och flyttade upp Ertl lite högre upp i banan. Även gästerna ändrade taktik efter målet, de utnyttjade nämligen varje chans till att maska.
Wycombe kunde sen ha utökat sin ledning när McClure avslutade från nära håll, bollen hamnade dock över ribban. Hemmalaget var sedan någon decimeter från en kvittering, när Dunne drog till på volley utanför straffområdet. Hans projektil tog i undersidan av ribban och stutsade ut, hade den suttit så hade det varit en het kandidat till årets mål.
Awford gjorde därefter sitt andra byte i matchen när Storey ersatte Agyemang, den store anfallaren hade väl inte sin bästa dag på jobbet och såg klumpigare ut än vanligt. Men det var framförallt gästernas Alfie Mawson som imponerade i mittlåset och gjorde livet surt för Portsmouthanfallarna, han vann i princip varje nickduell och närkamp.
Hemmalaget jagade ett kvitteringsmål och Wallace tog sig förbi på vänsterkanten och tvingade Ingram till att styra till hörna. Hörnan blev mycket farlig och Devara borde ha kvitterat för hemmalaget, hans avslut från mycket nära håll hamnade dessvärre över ribban.
Högerbacken för dagen Alex Wynter tog sig förbi på sin kant och fick in bollen till Westcarr, men dennes första touch var på tok för dålig och avslutet hamnade återigen över ribban. Sen kom då hörnan som skulle leda till kvitteringsmålet, det var en hörna från höger som Butler slog innåtskruvad mot straffpunkten. Ertl tog några steg tillbaka och mötte bollen med foten, bollen tog sedan på någon försvarare innan den leta sig in i mål och vilt måljubel bröt ut på Fratton Park.
Portsmouth gick nu för segern och Wallace hade ett avslut som tvingade Ingram till en räddning och Westcarr var så när först på returen. Barcham blev i slutskedet inbytt istället för Westcarr, men gästerna fortsatte med sitt tråkiga tidsfördröjande och det blev inga mer nämnvärda chanser innan domaren blåste för fulltid.
Ett oavgjort resultat speglar matchen väl, både lagen hade chanser till att göra fler mål och borde förmodligen ha gjort det men effektiviteten fanns inte där. För Portsmouths del så finns det väl en hel del att förbättra, försvaret kommer bli något stabilare när Chorley är tillbaka men det är framförallt framåt som det känns tunnare.
Det blev många långbollar på Agyemang och han hade det som sagt väldigt tufft mot Mawson, även när han gick ut så fortsatte långbollarna komma men de hamnade i stort sett varje gång i gästernas ägo. Jag läste under dagen att Awford är intresserad av att låna in Michael Drennan som var i klubben föregående säsong och gjorde då tre mål på tio matcher, är han lösningen på det knackiga anfallsspelet?
Portsmouth 1 – 1 Wycombe
0-1 Wood(50), 1-1 Ertl(70)
Pompey (3-5-2): Jones; Devera, Robinson, Whatmough ; Wynter, Dunne, Wallace, Hollands (c), Butler; Agyemang ,Westcarr
Wycombe (4-3-2-1): Ingram; Jombati, Mawson, Pierre, Jacobson; Scowen, Rowe, Murphy; Wood, Hayes (c) ; McClure
Domare: Gary Sutton
Attendance: 16,171 (729 bortasupportrar)
