Portsmouth 1 - 2 Oldham
Noll poäng hemma mot ett bottenlag, mittbackskris, en återvändande Eoin Doyle som vann matchen men frågan är om Oldhams bäste inte spelade i Portsmouth.
Drew Talbot. Inte direkt populär på Fratton Park men han startade ändå säsongen bra när skadorna började komma. Ja, han gjorde väl en bra premiär och så var det en halvdan prestation och sedan bänken. När nu Christian Burgess lades till listan av skadade försvarare som redan innehåller förste och andre vänsterback och huvudsaklige utmanaren till mittbacksparet fick Talbot chansen som högerback. Nathan Thompson gick in i mittförsvaret.
Talbot spelade en timme. På den tiden hann han vara negativt delaktig i 0-1 (Eoin Doyle så klart), knockat Thompson medvetslös och gett bort bollen till 0-2 (Eoin Doyle så klart). Men vänta nu, Doyle skulle ju inte spela. Det visade sig att Richie Wellens hade ljugit om detta. Lågt, men fullt tillåtet. Anledningen var att han ville att Portsmouth skulle spela med fyrbackslinje vilket skulle passa bra för Craig Davies och Doyle (vi förstår av detta att han inte sett Portsmouths första halvlek mot Rotherham).
Oldham startade bäst med ett stolpskott av Doyle innan Brett Pitman tvingade målvakten till att tippa ett skott till hörna. Båda lagen var vassa, framåt och sårbara bakåt, men så fort som 0-1 kom tog Oldhams fysik över. Det blev inte bättre av att Talbot fick gå in i mittförsvaret efter knocken på Thompson. Gareth Evans gick då in som högerback. Portsmouth vek ner sig och borde legat under med mer i paus men var likväl en stolpträff av Jamal Lowe från kvittering. Pausen kom vid orättvisa 0-1 och med det en chans att rätta till fel. Wellens var nog mycket nöjd, även om Oldham borde ha avgjort matchen så dags.
Talbot flyttade ut till högerbacken och Oliver Hawkins klev ner som mittback. Evans placerades som släpande forward. Det hjälpte inte att flytta på Talbot, för efter bara några minuter bjöd han Doyle på 0-2. Hawkins gjorde en stark brytning, men när Talbot skulle passa bollen till en nuvarande lagkamrat hittade han bara en före detta. Med timmen spelad agerade Kenny Jackett på nytt. Ut med Talbot och in med Kyle Bennett, Evans åter som högerback. Bennett skakade liv i Portsmouth men var också den som missade den stora chansen.
Med kvarten kvar sträckte sig Pitman men han slutförde ändå matchen. Portsmouth gjorde kamp av det, men det mest spännande var ett pubertanskt försök till läktarvåld. Tydligen hade hemmapubliken i ena hörnet provocerats av en bar överkropp i Oldhams sektion (eller så var det tanken på hån från Southamptonskt och Wiganskt håll på Twitter efter matchen, av någon anledning är Plymouths fans väldigt tysta dessa dagar) vilket ledde till att några beträdde planen och försökte se tuffa ut.
Det blev åtta minuters tillägg och reducering av Pitman i 90e. Hopp om poäng, men Portsmouth var alldeles för dåligt denna dag. Det har sagts att Oldham helt enkelt ville det mer men det är en otroligt enkel och ytlig analys. Jag tror det handlar om brist på erfarenhet. Jackett och Matt Clarke sade att första målet betydde mycket och med det sjönk självförtroendet antagligen såpass mycket att få spelare nådde tillräcklig nivå. Då är man inte heller tillräckligt på hugget och det kan se ut som att det andra laget vill det mer.
Det är ändå bekymmersamt att ett bottenlag kan utklassa Portsmouth bara genom fysik. Det är klart att hemmalaget försvagades enormt av Burgess frånvaro och Talbots närvaro, men det som var bra mot Bristol Rovers var inte där första timmen. Mest bekymmersamt är skadorna. Av åtta försvarare är fem borta och det är oklart om Thompson kan spela mot Gillingham. Det kommer att bli tuffa veckor innan Burgess och Thompson är åter.
Positivt var att ingen klagade på domaren, att Pitman gjorde mål trots skadorna, att Donohue blir bättre som vänsterback samt att Hawkins gjorde bra ifrån sig som mittback. De mer rutinerade inhopparna Bennett och Danny Rose stärkte också sina aktier.
Pompey (4-2-3-1): McGee; Talbot (Bennett 60), Thompson (Evans 22), Clarke, Donohue; Close (Rose 68), O’Keefe; Lowe, Pitman (k), Kennedy; Hawkins
Oldham (4-4-2): Placide; Dummigan, Clarke (k), Bryan, Hunt; Byrne (Menig 88), Fane, Gardner (Banks 79), Nepomuceno (Omrani 65); Doyle, Davies
Domare: Craig Hicks
Publik: 17848 (466 gästande)
