Chelsea 3 - 0 Pompey
Wayne Bridge blev än mer hatad än vad han någonsin varit när ett hårt kämpande Pompey besegrades till slut.
Allt som är bättre än en 3-0-förlust mot Chelsea skulle jag vara nöjd med. Det skrev jag i inför match-rapporten. Nu blev det 3-0 men även om siffrorna hade stannat vid ett eller två mål hade jag inte varit nöjd ändå. Som supporter är man ju aldrig nöjd med en förlust. För att strö extra salt i såren passade Wayne Bridge på att håna Pompey-fansen efter sitt mål, vilket kommentatorerna på webbradion uppfattade som avskyvärt.
Bridge var hatad innan, i egenskap av före detta Southamptonspelare. Idag är han än mer hatad än vad han någonsin har varit.
Det uppträdandet förstörde helt min behållning av matchen. Pompey hade kämpat precis som mot Arsenal. Man tillät inte Chelsea att spela sin fotboll. Och framför allt skapade man chanser.
Matchens första riktiga målchans var Yakubus. The Yak var helt ren med Sullivan, men hans skott var lamt. Chelsea tog över ju längre andra halvlek led. Två kanonskott av Lampard resulterade inte, men mittfältaren skulle få sin revansch.
Hemmalaget startade starkt i andra halvlek, men ett fint nummer av the Yak gav Stone en fin chans. Stones närskott räddades dock av Sullivan.
Sedan gick matchen in i dvala. Bridge skakade liv i matchen med sitt 1-0-mål och strax därefter slog Lampard till och gjorde 2-0. Pompeys måltorka på bortaplan förklaras av när man strax efter andra målet hade en boll på mållinjen. Sådana chanser måste resultera om man ska ta poäng på bortaplan.
Kämpainsatsen tar vi med oss till nästa match. Dessutom passar vi på att berömma Richard Hughes. För två år sedan spelade han i division 2, i fjol var han mestadels skadad. Hans comeback har varit mycket stark. Stabil mot Saints och riktigt bra idag. En stor anledning till att Chelsea inte kom igång förrän efter en timma.
Så Abramovitj, vad är du beredd att betala för Hughes? Skämt åsido. Det var väldigt skönt att höra att det finns spelare som kan rycka in då andra är skadade. Hughes spelar säkert nästa match också.
Men trots att Pompey gjorde en bra insats så räcker det inte. Chelsea har alldeles för mycket av individuell kvalité och då släpper man in den typen av mål som man inte gör själv. Både 2-0 och 3-0 var högklassiga mål.
3-0 speglar inte matchbilden. I nästan en timma hade Pompey full koll på matchen, men nu har laget återigen förlorat stort på bortaplan.
Den här matchen är bara att lägga åt sidan nu. Insatsen var stark, men Chelsea är för bra. Poängen ska vi ta mot lättare motstånd.
