Bury 1 - 0 Portsmouth
Två för dagen offensivt svaga lag var på väg mot delad poäng när gästernas målvakt bjöd på matchens enda mål. Det spelar ingen roll för Portsmouth då samtliga kvalkonkurrenter vann.
Semesterfotboll. Ett lag vars säsong var över som inte visade någon större motivation mot ett lag som åtminstone i teorin hade något att spela för. Kenny Jackett försökte skaka liv i Portsmouth genom ett par förändringar. In med Stuart O'Keefe, Connor Ronan, Christian Burgess och Oliver Hawkins från start. Ut med Kal Naismith, Gareth Evans, Brandon Haunstrup och skadade Jack Whatmough. 4-4-2. 1500 gästande fans, men den där motivationen var inte stark nog. Trötta spelare utan bett, men varför? Det hade gått en vecka sedan förra matchen.
Jag vet att jag skrev att Bury var bättre än ett nedflyttningslag, men ändå. Portsmouth ska vinna en sådan här match. Laget har uppvisat en ojämn jämnhet efter de första trevande månaderna av ren ojämnhet. Från november och framåt har det handlat om vinstfria sviter och förlustfria sviter som avlöst varandra. På slutet har fyra raka segrar följts upp av fem raka matcher utan vinst.
Första halvlek glömmer vi. En chans av värde föll till hemmalaget, men Jay O'Sheas avslut gick över. Andra halvlek var inte mycket bättre, men Oliver Hawkins hade i alla fall en nick som landade på nättaket. Sedan skapade Portsmouth fyra hörnor utan att få till det och det blev kostsamt. Bury var först nära att ta ledningen innan Luke McGee behandlade en bakåtpassning alldeles för arrogant. George Miller läste målvaktens försök till Cruyff-dribbling och petade in matchens enda mål.
Så dags ledde både Charlton och Scunthorpe och även Plymouth skulle visa sig vinna med ett sent mål. Chansen till kval försvann annorstädes och Portsmouth behöver inte ångra just denna förlust. För förlust blev det trots bra försök av inhopparen Conor Chaplin och Burgess vars avslut räddades av målvakt respektive försvarare.
Det blir en placering på övre halvan och en åttondeplats är inom räckhåll. Plymouth kommer att hamna före och det är ju så klart ganska surt, men visst hade vi accepterat detta inför säsongen. Det är starkt att vara med i kvalkampen efter så mycket skador ända in i de sista tre omgångarna, men det är klart att senaste segern, den mot Wigan, lovade så mycket. Men unga Portsmouth är ojämnt och kan besegra bästa laget men också förlora mot det sämsta.
Jag väljer att inte bry mig så mycket om missat kval och ett återinträde i Plymouths skugga (låt dem ha detta tillfället!) utan gläder mig istället åt att Havant and Waterlooville tog enda direktuppflyttningsplatsen till femtedivisionen efter ett segermål i 89e minuten.
Bury (4-4-1-1): Murphy; Cooney (Clarke 80), Shotton, Thopson, Leigh; Ismail, Danns (k), Styles, Bunn (Dai 33); O’Shea; Miller (Sang 90+2)
Pompey (4-4-2): McGee; Thompson, Burgess, Clarke, Donohue (Haunstrup 63); Lowe, Close, O’Keefe, Ronan (Chaplin 85); Pitman (k), Hawkins (Kennedy 55)
Domare: Andy Haines
Publik: 4575 (1525 gästande)
