Inför Blackburn - Portsmouth
Ett fortsatt ojämnt Portsmouth åker till Blackburn för att spela mot en uppflyttningsfavorit som ännu inte fått till det.
En svag start, en olycklig Christian Burgess som var sist på båda baklängesmålen, en stolpträff och en synnerligen billig utvisning. Det var inte Portsmouths dag mot Doncaster även om man bjöds på ett komiskt självmål. Ojämnheten är inte oväntad för det unga laget, men vi trodde det hade spelat ihop sig efter den imponerande insatsen mot MK Dons.
Efter 14 omgångar skulle vi kunna titta på vad man trodde inför säsongen. Blackburn skulle jogga hem det, Wigan skulle jogga in som tvåa och Portsmouth skulle sluta trea, men ganska långt efter. Shrewsbury? Ja, de åker nog ur. Något säger mig att bookies fått ett och annat om bakfoten. Så nu ställs alltså tänkta ettan mot tänkta trean och spelar mittenmatch i League 1. Det var inte längesen Portsmouth slog Blackburn med 0-1 på Ewood Park i Premier League. Kanu avgjorde en sådan match. Senaste mötet där i Premier League slutade dock med klar hemmaseger. 3-1 blev det och den matchen såg jag i Egypten och blev kallad för skate av en britt. Jamie O'Hara gjorde mål och nu spelar han längre ner i seriesystemet än Portsmouth någonsin gjort.
Dion Donohue skulle ha fått tre matcher för violent conduct mot Doncaster och det är bara så löjligt på två olika sätt. Ett: det var inte våldsamt, det var en tam sparkrörelse bredvid motståndarens ben. En vänster fösning, en sådan som Henrik Larsson gjorde mål med en gång. Två: ge inte motståndarlagets bänk chansen att få dig utvisad genom att göra en helt onödig rörelse när bollen inte är där (du kan bevisligen sparka en motståndare i huvudet eller tackla med sträckt ben om bollen var där sekunden innan, men det är uppenbarligen varken violent eller conduct). Några hävdar att reaktionen, om än oförlåtlig, berodde på en armbåge i bröstet på Donohue, men det finns det inga visuella bevis för.
Nu kunde vi fått en vänsterbackskris och i grund och botten skulle det bara varit Donohues fel och Kenny Jackett gillade det inte alls. Men, här kommer det osannolika, även om Jackett tyckte det var dumt av Donohue valde han att överklaga avstängningen. Tre matcher var för mycket och nämnden höll med. Avstängningen hävdes helt och Donohue får vara med mot Blackburn. Det är en utveckling som passar flera, om än inte alla, parter. Darren Ferguson fick en motståndare utvisad (och farsan är så stolt), Donny fick vinna en match, Portsmouth kan spela med en vänsterback i väntan på Damien McCrorys comeback och Plymouth ligger fortfarande sist (det där sista hör inte riktigt hit, men kom med då diskussionerna på Twitter av någon anledning har attraherat ett antal Plymouth-fans).
Många är förvånade över hävningen, främst från Pompey-håll, men personligen tycker jag att en eftersläng ska ha potentialen att göra ont för att det ska bli rött kort. En spark kräver en viss hastighet på benpendlingen och jag är ganska säker på att Donohue höll sig under denna gräns. Jag förstår dock de som resonerar så att om man agerar så omoget och onödigt förtjänar man att åka ut, även om förseelsen i sig inte är så farlig.
Men nu släpper vi detta och fokuserar på matchen. Blackburn har ett fint spelarmaterial. Vi tar några exempel: Paul Caddis är en högerback Portsmouth ryckt i, Charlie Mulgrew har gjort ett stort gäng matcher i Celtic, Derrick Williams kommer definitivt vara planens bästa vänsterback, Elliott Bennett är bättre än brorsan, Peter Whittingham är för bra för League 1 och det bör gälla för Marcus Antonsson också. Hans anfallspartner Danny Graham är en pålitlig målskytt, även om det många säsonger blivit få matcher under hans karriär.
Det stämmer inte helt för Blackburn och jag kan tänka mig att många höjer sig mot detta lag. Å ena sidan har vi sett starka bortasegrar mot Rochdale och Scunthorpe, men å andra sidan hemmaförlust mot Wimbledon och senast på Ewood Park 1-1 mot Plymouth, dock med en hel del oflyt framför mål. Med två matcher färre spelade ligger Blackburn på samma poäng som Portsmouth. Lita dock på att avståndet kommer öka till Blackburns fördel. Minst kval kommer det bli.
För Portsmouths del är det fortsatt ojämnt. Bra insatser, främst defensivt, mot Gillingham och MK följdes upp med kollapsen i Doncaster med tvåmålsunderläge efter fem minuter. Ingen förlust har hittills följts upp av ytterligare en. Hittills.
Men vi tror ju att laget kommer att bli bättre med Brett Pitman (nio mål på elva matcher) på planen, och gärna McCrory också för den delen. De inledande fem minuter senast åt sidan har Burgess och Matt Clarke varit oerhört stabila trots att de fått begränsat med tid tillsammans den här säsongen. McCrory är ännu inte redo men Pitman kan göra tidig comeback imorgon.
Jag tror och hoppas på följande uppställning: Luke McGee - Nathan Thompson, Christian Burgess, Matt Clarke, Dion Donohue - Jamal Lowe, Stuart O'Keefe, Ben Close, Matty Kennedy - Brett Pitman - Oliver Hawkins.
