Inför Colchester - Portsmouth
Efter att ha jagat länge är Portsmouth jagat. Nu har man en tredjeplats att försvara inför en tuff bortamatch mot hemmaformstarka Colchester.
Portsmouth repade sig direkt efter den svaga insatsen hemma mot Crewe. Mot Crawley såg man åter ut som ett lag för direktuppflyttning. Insatsen vad dominant och professionell. Ytterligare en nolla hölls, och man hade kontroll matchen igenom. Det blir dock en helt annan typ av uppgift imorgon. Colchester är seriens bästa hemmalag sett över senaste tio matcherna varav vilka man vunnit sju. Intressant nog har man lika många poäng och matcher som Carlisle hade inför Carlisle - Portsmouth för några veckor sedan och vi vet ju hur det gick. Portsmouth å sin sida är i skaplig bortaform. 3-0 mot Carlisle, 1-1 mot Barnet och 2-0 mot Crawley ger sju poäng mot normalt hemmastarkt motstånd. Portsmouth är åter inne i en hyfsad period med 14 poäng på sju matcher, fyra fler än Colchester som faktiskt föll hemma mot Crawley för några veckor sedan.
League 2 är ojämn och jämn på samma gång. Lagen agerar ojämnt och kan rada upp fina resultat för att sedan helt tappa formen. När Wycombe mötte Portsmouth hade de två förluster på 18 matcher i liga och cup, och nyligen hade de fem raka förluster i ligaspelet. Och Exeter som gick så bra under en längre period radade upp tre oavgjorda och en förlust. Cambridge nosade på play off när de plötsligt bara tog två poäng på sex matcher. Nu frågar man sig om Stevenage med 22 poäng av 24 möjliga på åtta senaste också kommer tappa form, eller om det är laget som spurtar sig till en direktuppflyttningsplats.
Colchester hade också en sådan där fin svit, men raden 7-2-0 fick ett abrupt slut borta mot Exeter som vann med 3-0. Och så funkar det i League 2. En lång positiv svit kan mycket väl följas av en lång negativ svit. Ifjol var Northampton laget som ryckte ifrån medan Doncaster såg ut att vara det laget den här säsongen. Men Donny är inte heller i någon vidare form och det är inte längre givet att de kommer att vinna serien. Intressant nog har tvåan Plymouth samma poäng som efter 35 matcher ifjol, liksom Portsmouth för övrigt, men idag har Plymouth, trots svag form, häng på förstaplatsen och Portsmouth ligger trea, en placering som för ett år sedan låg sex poäng bort.
Man frågar sig vilka som blir årets Bristol Rovers, som i sista omgången smet in på topp tre efter en sen och ganska långvarig spurt. Man frågar sig vilka som blir årets Wimbledon som gjorde samma sak fast med sjundeplatsen och tog sig upp via play off.
Colchesters halvformsvacka kan förklaras av en diger skadelista. Imorgon är det frågetecken för Tom Lapslie och Richard Brindley medan Lloyd Doyley, Frankie Kent, Denny Johnstone, Craig Slater, Tommy O'Sullivan, Luke Prosser, Doug Loft, Tom Eastman, Kurtis Guthrie, Jermaine Grandison och Dean Brill är borta. Det är inga dåliga spelare som är borta och extra tungt är det så klart att lagets bäste målskytt Guthrie blir borta resten av säsongen. Chris Porter och Ben Dickenson är dock tillgängliga och dessa båda har gjort fler mål än någon Portsmouth-spelare den här säsongen.
Portsmouth saknar endast Curtis Main och Jack Whatmough, medan såväl Enda Stevens som Amine Linganzi kommer att kunna spela. Den sistnämnde lär dock få nöja sig med bänken då Danny Rose imponerade mot Crawley. Eftersom laget nu kunde leverera en professionell insats senast är det nog så att de svaga resultaten som dyker upp då och då inte enbart kan förklaras med slitna ben, utan kanske snarare trötta huvuden. Hade de kunnat vara mentalt redo för varje match hade de så klart inte spelat i League 2, så jag antar att det är något man får acceptera. Frågan om vilka som är mentalt redo är kopplad till frågan om vilka som behåller sin plats imorgon. Jag tror att enda ändringen som blir är att Gary Roberts ersätter Carl Baker.
Senaste mötet lagen emellan vanns av Portsmouth med 2-0 i början av säsongen. Det var lagets första seger och den kom efter exakt noll avslut mot det egna målet. Två sena mål av Roberts avgjorde då, men mycket har hänt sedan dess. Colchester jagar nu play off och Portsmouth vill befästa sin position i toppen, så båda lagen har motivation och ett hägrande mål. Möjligen kan det vara så att Portsmouth nu äntligen har brutit en mental blockering, den som hindrat laget från att ta sig över strecket efter att ha varit där och nosat då och då. Det jagande laget är det jagade laget, men Paul Cook vidhåller att man bara tittar uppåt. Det är sex poäng till Plymouth och ytterligare fyra till Donny och så länge något av de lagen finns inom räckhåll blir det ett bättre fokus än på fyran och femman, som båda två kan gå om Portsmouth imorgon ifall det vill sig illa.
Min elva: David Forde - Gareth Evans, Christian Burgess, Matt Clarke, Enda Stevens - Danny Rose, Michael Doyle - Kal Naismith, Gary Roberts, Kyle Bennett - Eoin Doyle.