Portsmouth 0 - 1 Crewe
Portsmouth hade chansen att gå upp till direktuppflyttningsplats i händelse av seger, men man kunde inte alls hantera pressen och gav istället över initiativet till Luton.
Idag kan jag inte se Portsmouth gå upp. Stor kontrast mot hur jag kände innan matchen. Mycket gick fel och laget stod för en usel insats mot ett defensivt och hårt arbetande Crewe. Att gästerna skulle göra allt och lite till för att hålla nollan var ingen överraskning efter storförlusten mot Hartlepool, men att Portsmouth skulle ha så lite att komma med trodde jag aldrig.
Första halvlek var händelsefattig men med ett hemmalag som dominerade. Eoin Doyle var närmast med en smart nicktouch som smet över. Gary Roberts hade en frispark som gick tätt över. Kal Naismith, in istället för Carl Baker från start, skapade lägen med sina inlägg.
Men det ville sig inte och Crewe hade farligare lägen. David Forde fick göra ett par räddningar och med de burop som följde efter 45 minuter kunde Crewe gå stärkta till pausvilan.
Fem minuter in på andra halvlek gjorde Paul Cook ett förkastligt byte. In med Conor Chaplin och ut med Amine Linganzi. Ett perfekt recept för att tappa mittfältet. Om nu Linganzi behövde utgå, varför inte sätta in Danny Rose? Sedan fick Kyle Bennett utgå och ersättas av Baker innan Roberts ersattes av Noel Hunt. Tillsammans tre usla taktiska beslut som gav utdelning, men åt fel håll.
Enda Stevens räddade på mållinjen innan ett fint inlägg kom in och Ray satte en välplacerad nick som Forde var chanslös på. Portsmouth repade sig inte från detta och föll med detta mål. Rättvist, för Crewe hade samlat ihop till det målet med några bra chanser på kort tid.
Återigen så nära, men så långt borta. 0-1 och nu har Luton smitit förbi. 1-0 istället och Portsmouth hade varit trea. Återigen får vi det bevisat att det här laget inte kan hantera pressen när topp tre hägrar. Precis tvärtemot vad jag trodde före matchen.
Efter alla år av förluster, misskötsel av klubben och hån från supportrar till en präktig och ofelbar klubb förtjänar vi framgång. Men den framgången rycks undan från oss precis när vi ska ta tag i den. Och det är spelarna som gör det. Samma spelare som ger oss hopp med en jättefin seger i Carlisle. Det här gör ont på riktigt.
Jag vet att tre poäng mot Crawley på tisdag innebär tredjeplats och nytt hopp, men i ärlighetens namn orkar jag inte med hopp just nu. Vi kommer ju bara bli besvikna igen. Ja, ibland är det bara svart, men fotbollen går också vidare och snart ser vi fram emot att laget ska närma sig tredjeplatsen. Jag räknar med att göra det på tisdag eftermiddag eller så.
Pompey (4-2-3-1): Forde - Evans, Burgess, Clarke, Stevens - Linganzi (Chaplin 50), M. Doyle (k) - Naismith, Roberts (Hunt 79), Bennett (Baker 63) - E. Doyle
Crewe (4-4-2): Garrett - Turton, Ray (k), Nugent, Baraboo - Wintle, Jones, Bingham, Cooke (Cooper 80) - Kiwomya (Ainley 90+3), Bingham
Publik: 16810 (216 gästande)
