Lechia Gdansk - Jagiellonia Bialystok 0 - 2
Portsmouth 3 - 2 Stevenage
Jamen, vi kan väl prova 4-4-2 då. Och så kan vi starta lite halvslappt. Och sedan säger vi till Devera att bara använda fötterna.
Portsmouth tog emot Stevenage efter sex raka utan vinst i liga och cup. Senast man vann var hemma en tisdagskväll för fem veckor sedan. En evighet för ett lag med uppflyttningsambitioner. Stevenage var inte heller i någon jätteform men kom till Fratton Park stärkta av en seger på hemmaplan. På bortaplan hade man så långt dock inte imponerat.
Många supportrar fick gehör för sina önskemål då Andy Awford övergav 3-5-2 för 4-4-2. Det är ingen vidare formation enligt undertecknad. Antingen spelar man som Pelle Olssons lag med två fyrbackslinjer och två hårt arbetande forwards, eller så har man ett par exceptionella spelare på kanterna, innermittfältet och i anfallet. Det låter inte riktigt som att det passar Portsmouth.
Och inledningsvis fanns det inget som pekade på tre nya poäng. Inget av lagen hade egentligen några chanser, men Portsmouth borde föra matchen på sin hemmaplan inför drygt 13000 åskådare. Det gjorde man inte. Det som inte fick hända hände, Stevenage tog ledningen. En lång hörna från vänster nickades tillbaka in framför mål av Darius Charles och Dean Wells volleysköt in 0-1 från nära håll. Portsmouths bästa chans så långt var en missriktad nick av en Stevenage-försvarare.
Men så hände något. Portsmouth vaknade till och började trycka på rejält framåt. Jed Wallace var nära en kvittering med ett hårt skott från liten vinkel, men Chris Day styrde undan till hörna. Wallace skulle få sin revansch minuterna senare när han efter en hörna sköt ett lågt skott som letade sig förbi alla försvarsben och smet in vid den högra stolpen.
Det var sedan inte långt från ett ledningsmål innan paus. Craig Westcarr hade chansen den här gången, men hans skott gick tätt utanför. 1-1 i paus med mersmak till Portsmouth.
Hemmalaget trummade på från start i andra halvlek och hade ett par lovande anfall. Sedan kom Stevenage med en kanonchans från ingenting då Chris Whelpdale prickade insidan av stolpen med ett distansskott.
Portsmouth tog sedan ledningen genom Miles Storey som tog emot Danny Hollands utmärkta djupledspassning, vände bort sin försvarare och sköt ett otagbart skott i Days bortre hörn. Äntligen ett klassmål av en forward!
Efter ledningsmålet fick Portsmouth försvara en hel del och det gjorde man såpass bra att Joe Devera bestämde sig för att bjuda gästerna på en gratischans. Hans tama bakåtnick snappades upp av Chris Beardsley som rundade Paul Jones innan han slog in 2-2 i tom bur.
Portsmouth tog åter tag i initiativet och Westcarr sköt ett skott som styrdes tätt utanför av en försvarare. Och Portsmouth skulle få sitt tredje mål till slut och när det kom var målskytten högst oväntad. Devera har hittills missat ett flertal öppna lägen med fötter och huvud och verkar inte alls vara skapad för att förpassa den där bollen i mål, men igår skedde det. Han tog hand om en andraboll efter en fast situation, lade över bollen på vänstern och drog iväg ett otagbart lågt skott från 20 meter som borrade sig in vid den högra stolpen. Devera hade kompenserat för sitt misstag och Portsmouth hade återtagit ledningen.
Det var förstås oerhört nervöst att följa resterande elva plus fem minuterna, men trots många försök till anfall skapade gästerna lite. En frispark av Charlie Lee som Jones gjorde en rutinräddning på var allt. Portsmouth å andra sidan hade ett par kontringslägen, och ett av dem borde ha förvaltats av Storey som nog förivrade sig lite grann i ett fritt läge.
Men nu gjorde det inget då laget höll undan. Det var ingen vacker seger på något vis, men spelarna visade karaktär. Paul Hardyman sade efteråt att det är på det här sättet som laget ska plocka poäng på bortaplan i första hand, men det är också receptet för att sätta stopp för en negativ svit.
Självförtroendet som fått sig en rejäl törn borde nu ha återkommit och det lär behövas. Shrewsbury väntar på bortaplan och det är ett lag som igår hemmaslog Bury med 5-0. Och vi vet ju hur det gick för oss mot Bury...
