Portsmouth 6 - 1 Cheltenham: Portsmouth vinner League 2
Going out in style.
Portsmouth inledde sista omgången på tredje plats och avslutade den som mästare. Förutsättningarna var klara och chanserna inte jättegoda. Doncaster fick inte vinna i Hartlepool och Plymouth fick inte vinna borta mot Grimsby. Överkomliga uppgifter för de båda även om Hartlepool slogs för att undvika nedflyttning.
Enda Stevens utsågs till årets spelare innan avspark och det var mycket välförtjänt. Christian Burgess och Matt Clarke var också med i diskussionerna liksom Kal Naismith som startade säsongen som transferlistad, men som kom tillbaka och vann interna skytteligan. Paul Cook gav samma elva som slog Mansfield chansen mot Cheltenham som inte hade något att spela för. Redan innan matchen han sparkas igång hade Grimsby tagit ledningen mot Plymouth till glädje för oss. Portsmouth var i det skedet fortfarande trea.
Hemmalaget dominerade inledningsvis och hade första chansen när Conor Chaplin sköt hårt, men rakt på Scott Brown. Sedan tog Portsmouth tursamt ledningen i matchen och dessutom i tabellen. Stevens inlägg touchade en försvarare innan Daniel O'Shaughnessy sliceade rensningen i målvaktens högra kryss. David Forde hade sedan en del att göra även om det mesta var rutinmässiga räddningar. Harry Pells skott vållade inte några problem, men Dan Holmans skott fick han släppa retur på. I andravågen sköt Danny Rowe utanför.
Portsmouth var nära 2-0, men Naismiths inlägg kom lite för långt fram för Chaplin som fick sträcka sig för att nå bollen och därmed styrde den utanför målramen. Så dags hade Doncaster tagit ledningen i Hartlepool efter en försvarsmiss och med gott flyt undvikit en utvisning på målvakten som tog spelare först och boll sedan utanför straffområdet.
Cheltenham inledde andra halvlek bäst och Danny Wright borde satt nicken från nära håll på mål. Forde räddade sedan Holmans skott innan det återigen var nära 2-0 för Portsmouth när en volley från Danny Rose träffade undersidan av ribban. Men det oflyt som Portsmouth hade där hade man igen minuterna senare när Kyle Bennett sköt in bollen via en back.
Sedan var det proppen ur och 3-0 och 4-0 kom i tät följd. En snabb kontring avslutades med Bennetts genomskärare till Naismith som fick fritt läge till 3-0, och strax därefter sköt inhoppande Jamal Lowe distinkt in 4-0 från minimal vinkel. Någonstans här hade Plymouth satt sin kvittering, men viktigare för vår del var att även Hartlepool kvitterade efter 74 minuter. Målet skickade Portsmouth i topp med 20 minuter kvar att spela.
Några minuter senare fick Fratton Faithful jubla igen. Gary Roberts, också han inhoppare, blev kapad och Gareth Evans satte 5-0 på straff trots att han halkade vid tillslagsögonblicket. Brown var på bollen som smet in strax under högra krysset. Med Flashscore i mobilen och notifieringar från alla tre matcherna var det extra nervöst varje gång det vibrerade, men kommande vibreringar var bara goda. Förvisso förkunnade nästa vibrering att Cheltenham hade reducerat, detta genom en fin soloprestation av James Dayton, men nästa två gällde Hartlepools 2-1-mål i 83e minuten och Naismiths andra mål i 84e, som kom till på ett friläge genom ett hårt skott mellan benen på Brown.
Det blev fem minuters tillägg i Plymouths match, sju minuter i Hartlepool och två i Portsmouth. Eftersom avsparkstiderna inte var exakt samma blev matcherna klara i stort sett samtidigt. När domaren blåste för full tid på Fratton Park blev det också bekräftat att Grimsby-Plymouth slutat 1-1. Pokalen fick därmed föras söderut, men inte med den gröna bussen. Doncaster hade behövt två mål för att ta titeln, men tiden rann ut för dem och när planen i Portsmouth redan hade fyllts med jublande supportrar bekräftade speakern att det var slut även i Hartlepool. Här hade jag precis lyckats få in Pompey Player efter en grillmiddag, perfekt i tid för att höra jublet.
Efter förlusten borta mot Wycombe i början av februari skiljde det 17 poäng till förstaplacerade Doncaster och tolv till tvåan Plymouth. Med fyra omgångar kvar låg Doncaster tio poäng före Portsmouth. Doncaster tog semester tidigt och jag måste säga att det är synnerligen oproffsigt att avsluta på det sättet, men det ska inte ta något från Portsmouth som vann tio av tolv sista matcherna. Portsmouth tog ledningen i League 2 för första gången i första halvlek igår och för andra gången med 20 minuter kvar att spela av säsongen. Nu har Portsmouth vunnit samtliga fyra proffsligorna, något som endast Wolves, Preston, Burnley och Sheffield United lyckats med.
Det var en enastående känsla att vinna fjärdedivisionen. Den kommer från att det är vi supportrar som gjort det möjligt, både de som funnits med på läktarna hemma och borta, men också de som stöttat från avstånd genom att köpa andelar, eller delar av andelar. Den kommer också från att det är tufft att vara den stora klubben i League 2. Det är de två stora matcherna för alla andra lag och Portsmouth har verkligen fått arbeta hårt för uppflyttningen och seriesegern. Den kommer också från det sätt som laget har genomfört säsongen på. Taktiken har alltid varit offensiv och positiv, även i de svåra matcherna på bortaplan.
Det finns många skäl över att vara stolt som Portsmouth-supporter idag och det är med den känslan som jag avslutar säsongens sista matchrapport.
Pompey (4-2-3-1): Forde - Evans, Burgess, Clarke, Stevens - Rose (Aborah 71), Doyle (k) - Baker (Lowe 61), Naismith, Bennett - Chaplin (Roberts 61)
Cheltenham (4-4-2): Brown - Cranston (Barthram 66), O’Shaughnessy, Boyle, Davies - Pell (Dayton 54), Storer (k), Rowe, Waters - Wright, Holman (Munns 71)
Domare: Christopher Sarginson
Publik: 17956 (545 gästande)
