Tony Pulis: Is He Nearing His Sell-By Date?
.............or is it just part of his plan?
Det finns vissa saker i livet som man själv gärna får klaga på hur mycket som helst …………..men om någon annan gör det försvarar man dem. 2 exemplar på detta är: sin egen mor och sitt eget land. Men kanske det viktigaste är: laget man håller på i fotboll.
Och eftersom jag (och fler andra här i världen) håller på Stoke City har man jobbat övertid för att försvara deras färger de senaste åren.
Mitt favorituttryck när folk börjar klaga på deras sätt att spela är att jag kallar dem: Englands Barcelona.
Men just nu finns det en tydlig tendens att många Stokies börjar hålla med när andras ständiga klagomål uppstår. Låt oss ta det från början:
Stoke tränas av Tony Pulis. 52-årig walesaren Pulis, en f.d. fotbollsspelare i de lägre divisionerna, har tränat Stoke under 2 olika omgångar. Först fick han jobbet hösten 2002, när Stoke låg långt ner i The Championship.
Pulis gjorde ett jättejobb och laget lyckades klara sig kvar efter en 1 – 0 vinst mot Reading i säsongens sista match. Året därpå var laget ett stabilt mittenlag.
Men juni 2005 fick han kicken. Pulis kom inte överens med de isländska ägarna och tog över Plymouth Argyle. Men redan ett år senare var han tillbaka. De isländska ägarna åkte hem till sin kala ö och den gamla ägaren Peter Coates köpte tillbaka klubben. Det första han gjorde var att erbjuda Pulis sitt gamla jobb; som han nappade på.
Att Pulis fick tillbaka sitt gamla jobb var minst sagt inget bra beslut enligt många Stokies. Visst hade han räddat dem från nerflyttningen och laget hade blivit ett stabilt Championship lag men skulle han kunna ta laget vidare?
2 år senare gick Stoke upp till The Premier League. Laget spelade ingen vacker fotboll (surprise, surprise), men tack vare ett starkt försvar (som gjorde många mål på fasta situationer) och den briljanta Ricardo Fuller kunde laget, för den första gången på 23 år, spela i Englands högsta division.
Mot alla odds, lyckades Stoke hänga kvar (med god marginal) säsongens första tuffa år.
Det första året i PL brydde inga Stokies hur de fick sina poäng. Jag minns efter vi lyckades få 0 – 0 borta mot Liverpool, tack vare ett 11-man försvar och en hel del maskning att jag hoppade runt mitt vardagsrum som om vi hade vunnit Champions League. Det var poäng som räknades. Hur man fick dem, hade ingen betydelse.
Nu spelar laget sin fjärde säsong i PL. Laget nådde FA-cup finalen i fjol (första gången i klubbens historia) och idag möter laget Valencia i Europaligan. Egentligen borde alla Stokies vara hur glada som helst, men sanningen är att fler och fler är frustrerade. Och givetvis är det Pulis som står för irritation bland folket.
Pulis, som stolt påstår gång på gång: ”inget lag som jag har tränat har ramlat ner”, sa också: ”Om vi kan överleva 3 år i PL; kan vi bygga något stort.”
Men nu spelar vi vår fjärde säsong och många anser att:
- Lagets spel har inte utvecklats och underhållningsvärdet är lika med noll. Laget gör få mål. Anledningen är enkel: laget skapar för få chanser. I början var vårt vapen det långa inkastet via Rory Delap, och visst var det kul när målen trillade in gång på gång.
- Men nu, även om Rory inte är med, fortsätter vi med samma taktik och för varje säsong har antal mål minskat. De andra lagen har lärt sig att hantera det. Plan B verkar inte finnas. Laget är helt enkelt för förutsägbart.
- Laget skriker efter minst en kreativ mittfältsspelare som kan skapa något men Pulis vägrar att lägga pengar på tekniska spelare. Enligt honom ska mittfältsspelare endast vara vattenbärare som jobbar stenhårt.
- Peter Coates är en rik man (mycket tack vare BET 365) och Pulis har köpt många spelare för en hel del pengar. Men många av dessa spelare har inte lyckats fullt ut. Man kan nämna: Dave Kitson, Kenwyne Jones, Wilson Palacios, Tuncay Sanli bl.a. Vems fel är detta?
- Pulis älskar mittbackar. Han samlar på dem som vissa samlar på frimärken. Finns det inte plats för dem som mittbackar, försöker han skola om dem till ytterbackar (utan framgång). Mot Everton borta i december slutade laget med 6 mittbackar på planen.
- Pulis har sina favoriter. Förr var det Richard Cresswell och nu är det Jonathan Walters. Oavsätt dagsform verkar deras namn inskriven först i laget. Givetvis är båda 2 slitvargar och klagar aldrig över sina positioner i laget. (The perfect Pulis players)
- Har en spelare kivat med Pulis är det kört. James Beattie, Tuncay, Dave Kitson har upplevt det och nu verkar Jermaine Pennant uppleva det. Visst är det han som bestämmer men ibland måste man kunna försonas.
Just nu känns det som om ett ”inbördeskrig” håller på att bryta ut mellan Stokies. Vissa tycker att Pulis kanske har gjort sitt och en ny man, med nya taktiker bör ta över. Att laget (förhoppningsvis) klarar sig i år, men hur kommer det att bli nästa år? Samtidigt påpekar några att Pulis är ett geni och om det inte hade varit för honom, skulle laget vara långt ner i Englands tredje division.
Vad tycker jag själv?
För ett år sedan tyckte jag att vi var PLs sämsta lag. Vi skapade inget och var fruktansvärt förutsägbart. Sedan kom mars månad och då spelade Stoke fantastiskt bra. Laget slog bl.a. Bolton 5 – 0 på Wembley och krossade Arsenal hemma i ligan.
Men jag tycker att vi spelat dåligt hela denna säsong. Sällan har laget varit på topp. Spelar man dåligt minskar publikstödet och trycket; något som är tydligt i år.
Men som min brorsa säger: ”Charlton supportrar tyckte att Alan Curbishleys lag spelade för tråkigt i PL och krävde en ändring och var de nu?”
Och om Stoke slår Valencia och nå FA cup finalen igen har säkert alla glömt hur man känner sig just nu.
That´s life as a football fan I suppose.
