Lyon, selon Westman: Puel, Puel, Puel...
Än idag, den 15:e juni 2011, är Claude Puel Lyons tränare. Det förvånar många, men framförallt, det oroar alla lyonnais. Jag själv är dock inte orolig. Inte ett dugg, faktiskt. Puels dagar är räknade, sanna mina ord.
Men jag har stor förståelse för de som börjar oroa sig.Tre år utan titlar och ett lag som inte utvecklats ett dyft under den här perioden. De flesta väntade sig att Puels arbetslöshet skulle offentliggöras direkt efter Monaco-matchen i ett av de där pressmeddelandena president Aulas tycks ha en nästan ohälsosam kärlek till. Något sådant har inte publicerats. Istället har man på den officiella hemsidan nekat till att något är klart med tränarbiten. Att Puels framtid fortfarande är oviss.
Det här är förstås ingenting annat än spel för gallerierna. Aulas har bestämt sig för länge sedan - han vet att Puel måste bort. Kruxet i kråksången är Puels kontrakt. 49-åringen har ett år kvar på sitt avtal med Lyon, ett avtal som betalar €250 000 i månaden. Att lösa ut Puel från detta skulle därför kosta Les Gones €3 miljoner. För tre-fyra år sedan hade saken varit biff för länge sen, idag är dock situationen en helt annan.
Lyon har levt över sina tillgångar senaste åren med dyra nyförvärv och förlorade sponsorintäkter (främst på grund av det löjliga förbud som omöjliggjorde BetClic som Lyons ’tröjsponsor’) och är så illa tvungna att dra åt den ekonomiska svångremmen. Truppen kommer att bantas och Aulas kommer jaga tillfällen att spara dineros. Det är orsaken till att Puel och Aulas haft flertalet möten med och utan ytterligare kostymnissar de senaste veckorna. €3 miljoner är mycket pengar för dagens Lyon, man har försökt hitta kryphål och förhandla fram en lägre utlösningssumma, men utan att lyckas. Förhandlingarna kommer fortsätta i veckan, men oavsett vad de resulterar i kommer det sluta med att Puel lämnar Lyon. Det handlar bara om på vilka premisser han gör det.
***
Men, vem blir då den lycklige att ta över? Jag har tidigare skrivit om Rémi Garde och den här historien stärker bara dennes aktier. I grund och botten vill man förstås ha tränarfrågan uträtad så fort som möjligt för att kunna förbereda för hösten. Men ju mer det drar ut på tiden, desto mer talar det för att man väljer en lösning nära till hands. En tränare som känner klubben, känner truppen och som inte behöver en inskolningsperiod. Och där är Rémi Garde vår man. Varför han vore ett bra val får ni läsa i artikeln ovan. Den senaste tidens utveckling har i alla fall gjort mig övertygad. Rémi Garde kommer träna Lyon i höst, med sig tar han reservlagstränaren Bruno Genesio. Något jag skulle känna mig nöjd med.
***
Bloggen kommer ta en veckas uppehåll då undertecknad ska ägna sig åt sol och bad under en semestervecka i Spanien. Och nej, jag ska inte dit för att spana efter Toulalan på sydspanska flygplatser. En vecka är generellt inte någon lång tid, men under sommarmercaton kan det hända mycket.
När jag återvänder, lagom till midsommarhelgen, hoppas jag…
… att Puel stuvat in det sista i flyttbilen.
… att the magnificent beast that is Toulalan fortfarande är lyonnais och att han har förstått att solen i Andalusien kommer vara förödande för hans redan nu turbospeedade åldrande (utseendemässigt, that is).
… att Aulas hittar leprechaunernas pot of gold vid regnbågens ände.
… och att glasghananen John Mensah fixar något annat än en lånedeal så att vi kan casha in några korvören för en spelare som vägrar lira boll i Frankrike igen.
Det borde väl inte vara för mycket begärt, eller?