Årets prestation

Gästkrönikören Marcus Andersson funderar på vem som har stått för den viktigaste prestationen hittills under årets säsong.

Ett enkelt val. För det är ju så, varje säsong finns det alltid händelser som lyser klarare och vackrare än andra när man efteråt letar i minnets mörka vrår. Du kanske tänker på Hasse Blomqvists show i hemmapremiären mot Malmö? Målfyrverkeriet mot Örebro? Revanschen på AIK? Tifot och målen i derbyt? Inte jag.

Visst, jag kommer inte glömma något av dem. Men mitt val är en händelse som inträffade långt ifrån alla gräsplaner och straffområden. Jag tänker naturligtvis på Kalle Svenssons underskrift.

I mina ögon är det ett av säsongens allra största ögonblick för IFK Göteborg. Genom att välja den blåvita tröjan när alla andra klubbar i Sverige drog i honom, tog han ett beslut som kommer vara betydelsefullt för klubben i många år framöver.

Laget har fått en spelare utöver det vanliga som har alla möjligheter att bli ryggraden i det lagbygge som förhoppningsvis leder oss upp mot toppen och in i Europa så småningom. Därför är det lite oroväckande att the Boss-e (hans namnunderskrift är naturligtvis en lika viktig händelse den här säsongen) företrädelsevis väljer att matcha Kalle i B-laget och på mittbacksplats. Vi har redan duktiga mittbackar som bekant. I min bok är Erlingmark en av klubbens allra största hjältar men platsen på mittfältet borde vara vikt åt Kalle när Mild och Seb är borta. Har man det tillslaget, de passningarna och den blicken ska de inte gömmas undan på bänken på matchdagen.

Kalle är en naturkraft. Inga divafasoner, kompromisser eller halvmesyrer. En hårt arbetande och ödmjuk spelare som föredrar träningsoverallen framför finbyxan. Ta bara en sådan sak som hans namn. Kalle Svensson. Kan det bli mer folkligt? Mer Blåvitt? Går allt rätt väg har han alla möjligheter att bli vår motsvarighet till Steven Gerrard - som är hans förebild. Eller, varför inte en "ny" Kim Källström?

Men Kalle Svenssons underskrift är inte bara viktig spelmässigt. Den är förmodligen än mer betydelsefull som symbolhandling. Hans signatur visade att IFK Göteborg fortfarande har dragningskraft. Att Kamratgården fortfarande är att räkna med när talangerna ska välja ny adress. Vi kan tappa poäng och vi kan tappa tabellplaceringar men när vi börjar tappat vår aura, vår dragningskraft, kommer vi verkligen vara illa ute. Just nu har Kalles och Bosses underskrift gjort att auran skiner igen. Den kan kanske komma att behövas nu när ett nytt namn "is the talk of the town".

Jag har inte sett honom spela och vet inte speciellt inte mycket om honom, men om Petter Andersson är så bra som rapporterna säger och Blåvitt verkligen vill ha honom hoppas jag klubbens aura lyser tillräckligt attraktivt.
"Do what it takes!" Skicka Ravelli till Skellefteå med årsplåtar till Liseberg för hela familjen. Övertala Petter över en tiorätters på Fond. Eller - ge honom helt enkelt bara mobilnumret till Kalle.

Till sist. Några ord om en pojke som inte valde Blåvitt. Jesper Blomqvist verkar lida av ett mindre Beckham-komplex. För någon månad sedan poserade han i en kvällstidning i ett par "trendiga" solglasögon. Intervjun handlade mer om hans solglasögon och flickvän i Kroatien än om fotboll. Och nu har han bytt till rastafrisyr. Lite "Burning Spear goes Tavelsjö".

Om han vill bli mer som Beckham finns det bara en sak att säga. Lycka till. Eller som engelsmännen säger. "Break a leg."

Gästkrönikör:
Marcus Andersson
2003-08-01 16:00:00

Fler artiklar om IFK Göteborg

Styrelsen för IFK Göteborg spelar ett högt spel