Är det dags för 3-5-2?
Hammarbys huvudtränare Marti Cifuentes.

Är det dags för 3-5-2?

Det går väl egentligen inte att klaga på Marti Cifuentes första tid som huvudtränare för Hammarby då han har fått laget att spela en attraktiv och hyfsat vägvinnande fotboll. Om man även väger in det faktum att vi bara är i början av processen så känns det väldigt bra att ha Marti vid rodret i, vad vi hoppas blir, flera år framåt.

Nyligen stängdes transferfönstret för sommaren och om vi inte värvar in några kontraktslösa spelare så är den nuvarande truppen den som kommer att figurera i Hammarby tills nästa transferfönster öppnar. Truppen känns hyfsat välbalanserad även om jag gärna hade sett en högerback som backup till Sandberg. Gissar att man ser Kurtulus som backup där, men gillade inte det jag såg av honom i den positionen mot Degerfors. Det som talar för är att han spelade på den positionen i Halmstad i nästan en hel säsong.

Nåväl, det var ju inte det jag tänkte ta upp i denna artikel. Det jag däremot har funderat på är om det spelsystem (4-3-3) som vi använder oss av är en begränsande faktor för att vi skall få ut max av de spelare som vi nu har i truppen. Det borde inte vara så med tanke på att Marti fått in spelare som han velat ha, men jag ställer mig frågande till både Saidi och Concha, spelare som jag helt enkelt inte tycker är tillräckligt bra för att Hammarby skall ta nästa steg.

Visst, Saidi har gjort det hyggligt hittills men jag ser stora brister i hans spelförståelse och förmåga att släppa bollen i rätt tid. Concha däremot ser jag inte någonting i, så här långt, men det kanske kommer efter ett tag då vissa spelare behöver längre tid att anpassa sig. Däremot har vi fått in två klassförvärv i Veton Berisha och Shaquille Pinas, två spelare som, enligt mig, alltid borde finnas med i startelvan.

Min personliga åsikt är att det alltid skall vara så att de bästa spelarna spelar från start, och så många som möjligt av dem spelande på sin naturliga position. Det är bara att titta på Gustav Ludwigsons prestationer på sistone för att förstå att han inte skall spela på en kant. Hans plats är centralt, där han kan gå i djupled och oroa försvaren med sin snabbhet, inte på kanten och slå inlägg. Det visade han med eftertryck innan Berisha kom, då han, från en central position, stänkte in mål på löpande band.

Marti visade med all tydlighet, i derbyt mot Djurgården, att han inte är främmande för att ändra spelsystem vid behov, då Hammarby gick från 4-3-3 till att spela med en diamant på mittfältet i och med att Saidi byttes ut och Sadiku kom in. Det såg till en början mer än lovligt virrigt ut, men höll också på att bära frukt när Jeppe nickade in 1–0. Målet dömdes ju dock bort, helt korrekt, för offside men det var inte med många centimetrar som Jeppe var på fel sida. Små marginaler från den seger och tre poäng som vi var i stort behov av.

Jag vill dock istället slå ett slag för 3-5-2, ett spelsystem som inte ligger alltför långt ifrån det 4-3-3 som vi spelar idag, vilket skulle göra en förändring till mellan systemen ganska enkel. Varför då frågar sig nog en del av er som läser detta. Anledningen går återigen tillbaks till att jag tycker att vi skall starta med våra bästa spelare i varje match, vilket jag inte tycker att vi gör nu. För mig är det solklart att Shaquille Pinas är en mycket bättre fotbollspelare än vad Saidi är och därför vill jag inte se Pinas starta på bänken i fler matcher.

Den andra orsaken är för att lösa två andra problem, dels att Berisha blir väldigt ensam på topp och dels att Ludwigson är mycket bättre centralt än vad han är på kanten. Med ”Gurra” och Veton på topp, där de samarbetar för att möta eller gå i djupled kan vi aktivera dem mycket oftare i spelet och göra det svårare för motståndarna. Dessutom skulle vi alltid ha två spelare i boxen för instick eller när våra många inlägg kommer in i motståndarnas straffområde.

Hur skulle en sådan startelva se ut i sin helhet då?

Här kommer mitt förslag:

-------------Berisha----Ludwigson
Jeahze- ---Bojanic-----Besara------Sandberg
------------- -------Sadiku
------Pinas------Fenger-----Kurtulus
                   Blazevic/Dovin

Som Ni ser så skulle vi behålla vår starka mittfältstriangel och fortsatt ha två starka inläggsspelare på kanterna, i form av Jeahze och Sandberg, två spelare som inte har några som helst problem med att orka ta hela kanten. Ludwigson flyttas som sagt in centralt tillsammans med Berisha.

Vår trebackslinje känns helt naturlig med en vänsterfot, Pinas, till vänster och en högerfot, Kurtulus, till höger och i mitten har vi chefen, i form av Fenger, som ser till att hålla ihop alltihop.

Håll med om att elvan känns väldigt balanserad och att spelarna i den får spela på sina bästa, och naturliga positioner rakt över. Dessutom skulle vi, som jag nämnde tidigare, få alla våra bästa spelare på planen samtidigt, vilket jag anser vara en förutsättning för att vi skall kunna vara med och hota om SM-guldet redan i år.  

Slutligen så skulle det betyda att ”Steve” Trawally och Saidi får spela mer centralt, som ersättare till Berisha eller ”Gurra”. På högerkanten har vi ersättare i form av Joel Nilsson och Concha. De tre längst bak är givna när alla är med men även Vagic, Sandberg och kanske framförallt Adjei kan spela där. På mitten har vi Jeppe, som kan spela både som 6:a och 8:a, samt Demirol och Vagic. Det är väl egentligen bara om någon av Jeahze eller Pinas är borta som balansen rubbas, men då får vi helt enkelt spela med en högerfotad spelare till vänster i trebackslinjen. 

Varsågod Marti, här får du något att tänka på alldeles gratis och väljer du att använda dig av 3-5-2, men min föreslagna uppställning, är jag nästan säker på att det blir succé. Glöm inte vart ni läste det först.

Forza Bajen


 

Göran Öberg2022-09-14 22:43:00
Author

Fler artiklar om Hammarby

Projektet Hammarby Fotboll - Nya tider, del 9
Inför: Hammarby möter Västerås i Allsvenskans sista omgång
Intervjuer efter Hammarby-MFF 2 november 
Spelarbetyg efter Hammarbys kryss mot Malmö
Inför Hammarby - Malmö