Tankar efter träningsmatcherna mot Sandviken och Göteborg
Bilden visar när Erabi skadade sig i höstas och nu väntar vi på att han skall återfå formen som han hade innan skadan.

Tankar efter träningsmatcherna mot Sandviken och Göteborg

Som väntat så var det en reservbetonad startelva som ställdes på benen mot Sandviken och en mer ordinarie mot Göteborg. Paradoxalt var det den reservbetonade uppställningen som gjorde den bättre insatsen under fredagen, där spelare som Fredrik Hammar, Montader Mahjed, Gent Elezay, Deniz Gul och Mads Fenger stod för riktigt bra insatser.

Det blev också en mycket efterlängtad seger med 1–0, även om det var på håret efter att Sandviken skapat en hel del farliga chanser under den sista kvarten. Det kändes verkligen skönt med en seger, efter alla dessa oavgjorda och förluster. Kul var också att se inhoppet av Divine Teah, där det var lätt att se att det handlar om en blivande storspelare. Teah har dock ännu inte skrivit på för Hammarby, men förväntas göra det när han fyller 18 i april månad.

Sammanfattningsvis så var Hammarby det bättre laget, något som också Sandvikens tränare erkände efter matchen, och stundtals såg det riktigt bra ut med en hög press som bet och med mycket boll för hemmalaget.

Så det var med glädje jag såg fram emot den andra matchen mot Göteborg, med gott hopp om att se att vi tagit ytterligare steg för att spelet skall hålla ihop på ett bättre spel. Men OJ vad jag fick äta upp det hoppet då vi fick se ett Hammarby nästan helt utan aggressivitet i stort sett bli uppätna av ett skadeskjutet IFK Göteborg.

De flesta är överens om att ett högt försvarsspel är en vital del av den moderna fotbollen och det är också en grundpelare i Kim Hellbergs sätt att spela fotboll. Om man skall lyckas att vinna tillbaka bollen högt och skapa fler enkla målchanser så finns det en sak som är viktigare än alla andra och det är att de som pressar gör det tillsammans på ett mycket aggressivt sätt. Under matchen mot Göteborg saknades helt den aggressiviteten och spelarna stod mest och pekade på varandra. Det var bara för Göteborg att tacka och ta emot och enkelt kunna spela bort halva vårt lag för att sedan komma rättvända mot våra försvarare.

Lägg sedan till ett mycket passivt försvarsspel utanför eget straffområde så förstår ni att Göteborg ofta fick fri lejd att skapa vassa målchanser. För mig är det oerhört tydligt att vi har alldeles för få spelare som sätter än ära i att försvara och offra sig för laget. Visst, Kim Hellberg påstår att den inte behövs en defensiv mittfältare i det sättet som han vill spela, men då måste han ha betydligt skickligare tvåvägsspelare på banan, spelare som är duktiga på att både anfalla och att försvara.

Spelare som Tekie och Besara är oerhört duktiga och kreativa med bollen, men de är inte de där spelarna som tar den där extralöpningen hemåt eller som stoppar motståndarnas kontringar med en vältimad tackling. Oscar Johansson försöker täppa till, men jag lider med honom då det är för stora hål i laget, och inte ens Oscar kan vara överallt hela tiden.

Det är helt enkelt så att med dessa herrar, plus en lättviktig August Mikkelsen, så är vi alldeles för tunna och duellsvaga, vilket gör att vi har svårt att vinna bollar högt upp och ännu svårare att vinna tillbaka dem när motståndarna spelar förbi vår press.

Som ni förstår var det ingen vacker syn för oss Hammarbyare som satt klistrade framför tvn, då ingen publik tilläts på matchen, och då har jag inte ens varit inne på vår backlinje. Ironiskt nog så var den ”ny-signade” Hampus Skoglund kanske det enda utropstecknen under denna match från sin högerbacksplats.

Däremot får rutinerade spelare som Strand, Pinas och Vagic samtliga underkänt även om de ställs inför svåra uppgifter mot spelare med fart. Samarbetet mellan dessa herrar var verkligen under all kritik och det såg inte ens ut som att de brydde sig när bollarna rann in bakom en chanslös Dovin.

1–3 mot ett skadeskjutet Göteborg, som precis klarade sig kvar i allsvenskan 2023, är inte ett resultat som ger någon lugn alls för oss framgångstörstande supportrar i Bajenland. Det var en mycket rättvis seger där våra motståndare var smartare, snabbare och mer villiga att göra jobbet som krävs för att vinna och jag önskar att Kim, likt Sandvikens tränare, kunnat erkänna detta efter match istället för att stå och säga att det var en jämn fotbollsmatch, där Göteborg satte sina chanser och vi missade våra.

Jag har all respekt för Kim och fattar att han inte vill såga sitt lag, men som det såg ut skulle spelarna verkligen behöva en rejäl uppsträckning för att fatta att det som de presterar inte är bra nog. Alla vi som såg matchen kan vittna om att vi blev överkörda och likt Mjällby i cupen var det bara för Blåvitt att peta in en växel till när Djukanovic reducerade till 1–2, så var det strax därefter 1-3 med bud på mer. Bra lag får energi när man gör mål, men verkar inte gälla dagens version av Hammarby som istället direkt viker ned sig och släpper in mål efter att man har gjort ett.

Nejdu Kim. Nu är det tillbaka till ritbordet när det gäller hur startuppställningen skall se ut. Det funkar uppenbarligen inte att spela Tekie, OJ, Besara och Mikkelsen samtidigt utan vi behöver i stället få in mer defensiv kraft på mitten i stället för en av dessa herrar. Dessutom behöver vi desperat få tillbaka Kurtulus i mittlåset och kanske också Llinares på vänsterbacken för att få någon typ av stabilitet.

Den enkla lösningen just nu är att plocka bort Tekie och sätta in någon av Fredrik Hammar, Mads Fenger eller möjligen Nicholas Ablido bredvid OJ på det defensiva fältet. Vi behöver någon som tänker defensivt i första hand och som hjälper backlinjen att täcka ytan framför denna i alla lägen. En spelare som Loret Sadiku hade varit perfekt, men just det, honom GAV vi bort utan att ersätta hans egenskaper i laget.

Vad som skall göras med presspelet är svårare att säga, men en sak är säker och det är att alla offensiva spelare måste vara mer påslagna och agera tillsammans i stället för att stå och peka på andra.

Nu återstår det endast en träningsmatch innan den allsvenska premiären mot Kalmar och den spelas nästa lördag mot KuPS från Finland. Jag hoppas verkligen att vi får se ett bättre Hammarby i den matchen än vad vi fick se igår, för annars känns det som att det är bäddat för katastrof i den allsvenska premiären mot Kalmar, som är en match vi måste vinna med tanke på vårt svåra inledande program.

Hammarby har nu vunnit två matcher, mot Sundsvall och Sandviken, på det senaste 18 matcherna. Man undrar nästan om laget glömt bort hur man vinner fotbollsmatcher och då speciellt viktiga sådana. Det är bara att hoppas att man återfår minnet innan den allsvenska starten, för hoppet är ju som bekant det sista man har när allt känns eländigt.
 

Göran Öberg2024-03-16 12:31:00
Author

Fler artiklar om Hammarby

Projektet Hammarby Fotboll - Nya tider, del 9
Inför: Hammarby möter Västerås i Allsvenskans sista omgång
Intervjuer efter Hammarby-MFF 2 november 
Spelarbetyg efter Hammarbys kryss mot Malmö
Inför Hammarby - Malmö