Krönika: Skoog, Riihijärvi och NHL
Uppdateringarna på Höknästet har under den gångna veckan varit i det närmaste obefintliga. Därför känner jag att det är dags att kliva in i handlingarna igen och skriva ner lite blandade tankar.
Att det inte skulle hända något av större värde under detta transferfönster i Malmö räknade jag kallt med. Det fanns helt enkelt inget att förändra. En del menar på att Marcus Magnertoft behöver ersättas men den uppfattningen delar inte jag. För det första ska man ha klart för sig att transfermarknaden är i det närmaste död. Och de få spelare som finns tillgängliga är inte heller av någon högre kvalitet. Dessutom har yngre spelare som Johan Forsberg, Marcus Olsson och Nicklas Jadeland imponerat under den första delen av serien och ett nyförvärv hade följdaktligen lett till att någon av nämnda spelare fått nöta bänk eller förpassats till J20-laget igen. Det ser jag ingen mening med i nuläget. Det är trots allt nu när vi är i Allsvenskan och får möta en del lag av lägre kvalitet som man måste passa på att köra in dessa. På den här nivån har de råd att göra misstag utan att det äventyrar lagets resultat i allt för stor utsträckning. Och det är väl förresten lite av det som Malmöledningen nu hoppas att Simon Skoog ska känna. Skoog, som under fredagen överraskande blev klar för Redhawks, har haft en minst sagt rörig höst och behöver få arbeta med sitt backspel i lugn och ro och förhoppningsvis komma på rätt spår igen. Simon har trots allt potential och är bara 22 år. Det gäller dock att han verkligen ger sig den på att nå tillbaka till högsta nivån. Det är den förre Brynäs- och HV71-backen som måste ha viljan och ambitionen.
Skoog var för övrigt följande lag - förutom Malmö - ute efter: Almtuna, Rögle, Nybro, Växjö och Mörrum. Detta enligt tidningen Sydöstran.
# # #
Jag har så här långt både kritiserat och försvarat lagkapten Juha Riihijärvi och hans insatser i Allsvenskan. Efter att ha beskådat Björklövenmatchen förra söndagen så måste jag säga att det gör ont i hjärtat att se hur en ledare - som han i alla fall ska vara i årets lag - kan se så loj ut, spela så pass oinspirerat och i vissa fall agera riktigt klumpigt. Något måste hända här. Lars "Osten" Bergström har i mitt tycke ett par rimliga alternativ och kanske ska båda genomföras:
1. Byta omgivning. "Superkedjan" innehållande finländaren samt Carl Söderberg och Kim Staal har tappat en hel del i kvalitet mot slutet och det känns inte som att man utnyttjar dessa krafter på bästa sätt. Faktum är ju att även Staal har gått väldigt trögt mot slutet och stannat av helt i producerandet. Nio poäng på tretton matcher av dansken är klart under hans förmåga på den här nivån. Så det är inte bara Riihijärvi som skulle behöva en ny partner. Personligen förespråkar jag att testa Christian Sjögren med Riihijärvi och Söderberg och sedan få in Staal bredvid André Savage.
2. Minska istiden. Och då syftar jag främst på att ta bort "Jussi" från boxplay-uppställningarna. Kanske borde han få koncentrera sig fullt ut på det offensiva spelet. Riihijärvi är ingen dålig spelare i numerära underlägen men finns inte den där riktiga gnistan där så är det bättre att någon yngre, hungrigare spelare släpps fram i stället. Dessutom så vet vi om att finländaren aldrig skulle slänga sig och täcka skott - inte ens om det så hade gällt ett viktig skede i en avgörande match.
# # #
Måste nämna några rader om NHL också.
Innan NHL-lockouten följde jag ligan knappt. En del bilder på Sportspegeln såg jag och då och då knappade jag in 302 och 303 på SVT:s text-tv för matchfakta. Under hösten i år har jag sett sex-sju matcher i direktsändning på Canal + och med alla nyheter i spelet har det utan tvekan varit värt att sitta uppe en del sena nätter. Kvaliteten på NHL är fantastiskt hög och underhållningsvärdet jämfört med exempelvis Elitserien är som natt och dag. Att kvaliteten är högre är för övrigt givetvis fullt naturligt. Allt annat vore konstigt. Men det jag fascineras av är hur man premierar duktiga skridskoåkare, bra fysiskt spel och spelare med spetskompetenser. Det finns ingen ryggsäckshockey, det finns inget "samla ihop till utvisningar"-tänk. Här straffas man per omgående om man börjar använda klubban till att hindra sina motståndare att ta sig fram. Det är så härligt att se och det är precis som det ska vara. Det är ett så mycket mer ärligt spel och här lägger man tyngdpunkten på rätt saker. I Sverige blir ett slagsmål, en uppgörelse i hettans strid mellan två spelare, utredningsmaterial till disciplinnämnden. I NHL tillhör det spelet och är bara en liten parantes i sammanhanget.
Det försöktes ju för övrigt med nolltolerans i Sverige förra hösten. Problemet här är bara det att vi inte kan hantera det fysiska spelet på ett schysst sätt. Alltför få spelare innehar förmågan att kunna tackla utan att ta klubba, armbåge eller handskar till hjälp. Därför började det till slut likna innebandy i Elitserien. Så är knappast fallet "over there".
# # #
Ni har kanske för övrigt noterat att Toni Mäkiahos uppgörelse med Marc Busenburg i Skellefteåmatchen ledde till totalt två matchers avstängning och dessutom relativt höga böter för finländaren? Enligt Sydsvenskan så hade Mäkiaho antagligen ändå missat onsdagens match mot Nyköping då han fortfarande har känningar efter slagsmålet...
# # #
På tal om onsdagens match mot Nyköping. Sport-Expressen direktsänder denna match. Kul att man får se ännu en bortamatch på TV. Det var man inte bortskämd med under förra årets Elitserie. Däremot så är det desto mer oroande att det är Sport-Expressen som sänder drabbningen. Malmö har ett uselt facit i de matcher denna kanal har visat. Om jag minns rätt så har man en seger och fyra förluster när kvällstidningens kanal har sänt. Då räknas alltså vårens kvalseriematcher och höstens Allsvenska matcher in. Det är dags att bryta det mönstret.
