Krönika: En smakstart på kvalet
Nog märktes det att det stora allvaret drog igång i går. Malmö hade en tändning och fokusering inledningsvis som man inte skådat på flera år i Isstadion. Och publiken levde med på ett sätt som varken har setts eller hörts tidigare under Allsvenskan.
Efter en lång väntan var det så dags för startskottet under onsdag kväll. Kvalserien anno 2006 drog igång och Malmö inledde alltså med derbymatch mot Rögle. Pressen låg onekligen på Redhawks, som bara inte hade råd att förlora på hemmais mot RBK. Någon nervositet eller spändhet märktes det dock ingenting utav utan Malmöspelarna trampade gasen i botten från första nedsläpp och gjorde troligen en av sina mest tempostarka perioder för säsongen i den första akten. Ängelholmslaget var förvisso med till 1-1 efter lite mer än halva inledningsronden men när ”Rödhökarna” sedan omgående gick upp och gjorde 2-1 blev det mentalt för jobbigt för Kenny Jönsson & Co. I mittperioden visade hemmalaget sin giftighet i powerplay och spelade hem de tre poängen. Totalt sett en mycket lyckad premiär, där det mesta var positivt.
Det jag imponerades mest av i går var trots allt inställningen. Tränaren Lars ”Osten” Bergström har lyckats få alla utom Alexander Semjonovs att dra åt samma håll. Till och med den offensivt oerhört skicklige David Moravec hann med ett par starka brytningar på egen planhalva. Annars måste ändå Juha Riihijärvi framhållas. Han har kommit lite smygande med en allt bättre form. En så koncentrerad och framförallt skridskoåkningsvillig finländare var det år och dag sedan åtminstone jag såg i Malmö Isstadion. ”Jussis” radarpartner Carl Söderberg fortsatte att imponera och bevisade ännu en gång att hans centerspel är klart elitseriemässigt.
Även om både Markus Matthiasson och Mikael Wahlberg kan bättre spelmässigt än vad de visade upp mot RBK så har Malmö produktionsmässigt fått igång sina två första kedjor och det är trots allt det viktigaste.
Tredjekedjan i Skånelaget måste det dock sättas lite frågetecken kring. Samspelet fungerade inte fullt ut i premiären och egentligen har trion, som består av André Savage, Jan Öberg och Alexander Semjonovs, inte gjort en enda bra match tillsammans ännu. Samtliga tre är ursprungligen centrar och antagligen ligger lite av problemet där. Savage kan bevisligen spela såväl ytterforward som center lika bra, men Semjonovs – som också visade dålig inställning igen – kommer inte till sin rätt som ytter. Det är läge för ”Osten” att här lyfta upp Christian Sjögren och plocka in yrvinden Johan Forsberg i fjärdekedjan och således förpassa den lettiske ”Semlan” till bänken. Den sistnämnde fick sig för övrigt en tillrättavisning av tränare Bergström i den tredje perioden med en del väl valda ord från norrlänningens sida.
Mer positivt från derbyt var publiken. Engagemanget på ståplats var bättre än i de tidigare Skånebataljerna och sittplats lyckades även, fantastiskt nog, vakna till liv till viss del. Att klacken lyckades få samtliga i ishallen att resa sig på slutet var ett oväntat, men roligt, inslag.
Vad gäller publiksiffran i denna premiärdrabbning är jag inte fullt lika nöjd. 4372 åskådare är i mina ögon precis godkänt. Å andra sidan får klubben skylla sig själv när man står för en konstig marknadsföring med felaktigt uppbyggda annonser och delvis osanna uppgifter.
Bofors får ursäkta, men att Södertälje föll hemma mot detta Karlskogalag bör säga mer om SSK som lag än någonting annat. Annars har BIK genomgått en förvandling modell större på väldigt kort tid. Dock givetvis riktigt starkt ändå att vinna i AXA-arenan. Malmö får gå in ödmjukt på fredagskvällen uppe i Karlskoga. Det viktigaste är att Redhawksspelarna håller sig kalla.
