Mot en ny början
Nye Höknästet-skribenten Danny Duggal berättar om sina tankar inför framtiden och vad klubben behöver värva för att kunna etablera sig i högstadivisionen.
Först och främst vill jag tacka Mattias Olsson och alla andra på Höknästets redaktion för flera fina år av intressant läsning. Att ni har stått upp i vått och torrt för vårat kära Mif är en inspiration för alla supporters i hockey-Sverige. Men visst, "allt går mot sitt slut" eller som jag ser det: allt har en ny början. Och nog passar det bra nu när Malmö återigen har tagit sig in i det som kallas "hockey-Sveriges finrum".
Nytt blod, nya tankar, och framförallt nya personer som kan inspirera och utveckla ytterligare intresse kring Malmö Redhawks. Jag som är en malmöbo, och Redhawkssupporter, i grund och botten, är en av dessa inspiratörer. Jag tillåter ingen kompromiss för min kärlek till klubben men håller inte igen på kritik, vare sig positiv eller negativ. Negativ kritik är i mitt tycke minst lika viktigt som positiv kritik för att undvika misslyckanden.
Som många säkert minns, var det nästan bara positiva tankegångar när Malmö inför säsongen 04/05 värvade dåligt både på ledar- och spelarsidan. Det fanns under den "Silly Season" inte den ärlighet som krävs för ett vinnande lag och detta straffade sig på alla sätt och vis både ekonomiskt och sportsligt. En ärlighet behövs när vi nu ligger i väntans stunder inför nästa säsong. Truppen, som ni alla redan vet ser just nu onekligen tunn, tunn, tunn ut. Som supporter går jag och hoppas på en satsning som kan etablera Malmö i Elitserien. Jag hoppas att ledningen har lärt sig av sina misstag och inte gör misstag á la 04/05. En Percy som pratar är vi ju van vid men kan han leverera? Det är väl detta som vi i Malmö väntar på. Sällan har ett idrottslag i Sverige stått och gungat på en enskild person på det sättet som vi gör på Percy. Men hans kärlek till klubben går inte att ta miste på och därför är jag personligen övertygad om att det trillar in ett par stora spelare inom kort. Man kan ju spekulera i att Peter Andersson ligger och väntar på ett par riktiga godbitar som blir över både på den europeiska och transatlantiska marknaden när NHL har spikat sina trupper. Varför skulle man annars släppa sina transatlantiska spelare från förra säsongen?
Vad jag vill se är följande:
– en mycket anfallsinriktad back som kan producera framåt. Då tänker jag en spelare i klass med Robert Svehla.
– en defensivt inriktad back som kan styra upp i defensiven och inte rädd för
att smälla på utan att ta onödiga utvisningar.
– en spelskicklig center som har potential att ligga högt upp i poängligan som bidrar med samma känsliga handleder som de gamla godingarna Esa Keskinen eller vår egen Raimo Helminen för några år sedan. Det är den klassen jag vill ska spetsa vår centeruppställning.
Den sista centerplatsen kan sedan tas upp av en duktig och hungrig allsvensk spelare som kan gå in som tredje- eller fjärdecenter. Vår forwarduppställning ser annars ganska bra ut om vi kan behålla Staal, vi behöver möjligtvis en duktig producerande forward som kan leverera till spelare som Tomik, Matthiasson, Staal och Moravec. Övriga platser kan vi fylla med hungriga, unga, spelare som inte riskerar att göra bort sig och kan komma in och kriga. Det skulle räcka till en fin slutspelsplacering och en början till stabilisering av Malmö Redhawks.
För som jag skrev i början, "allt har en ny början".
