Krönika: Hur länge ska man behöva vänta?
På pappret var det tydligt. Under försäsongen fick man föraningar om att det var så illa som det på pappret såg ut att vara. Och i Elitserien har det varit tal om en ren katastrof. Att Malmö ligger klart sist redan nu, när vi knappt hunnit byta till oktober månad i kalendern, handlar knappast om otur.
Nia i tabellen. På förhand var det vad jag trodde som bäst om årets Malmö Redhawks. Att undvika Kvalserien känns emellertid just nu helt orealistiskt. Och då har vi ändå bara avverkat sex omgångar. Starten är så pass svag att det är uppförsbacke modell gigantisk inför fortsättningen. Det handlar inte om att bara vinna en match, vilket verkar vara svårt nog för dagens lag, utan också om att ta flera skalper i följd. Ska det till måste Skånelaget få fram en högre grad av stabilitet i sitt grundspel, fler ur den nuvarande truppen måste börja bidra och slutligen behövs det förstärkningar – på backsidan.
Söderberg inte räddningen
Expressens krönikör Magnus Nyström skrev efter gårdagens förlustmatch mot Linköping om att Malmö Redhawks och dess supportrar inte behöver misströsta alltför mycket. För räddningen ska snart vara här. Han heter Carl Söderberg.
Tyvärr, Nyström. Du har inte sett Malmö tillräckligt mycket. För den unge supertalangen kommer knappast rädda ”Rödhökarna” undan Kvalserien – och absolut inte ta laget till SM-slutspel. Söderberg kan möjligtvis få igång David Moravec produktionsmässigt och få fart på spelet i powerplay. Han kan dessutom skänka lite mer stabilitet till försvarsspelet. Där tar det dock slut. För ”Super-Calle” kan inte städa upp för alla de misstag som exempelvis Johan Norgren och Edvin Frylén står för. Det är en total omöjlighet. Till och med Jim Brithén, en person som har haft många märkliga åsikter och uppfattningar genom åren, insåg var det brast i Malmös spel i torsdagens match mot Luleå; ”Johan Norgren och Edvin Frylén är katastrofala” sa Brithén i direktsändning och analyserade senare om att det inte är elitserieklass på Malmös backar. Skönt att någon som befinner sig i offentlighetens ljus äntligen vågade tala i klarspråk och säga hur det verkligen ligger till.
Naivitet och kamratskap
Den 8 september, en bit innan säsongsstarten, skrev jag följande på RS96.se om Malmö Redhawks satsning: ”Vi måste dock samtidigt vara ärliga och inse att våran spetskompetens i powerplay inte kommer räcka så långt att vi på något sätt kan vara överlägsna övriga botten- och mittenlag på den punkten. Därför får man se till den andra nyckelfaktorn i ishockeyn. Försvarsspelet. Den defensiva styrkan. Och där har vi stora problem./…/ Det Malmö dock är i stort behov av är också en eller till och med ett par förstärkningar som kan vara dominanter eller åtminstone göra ett gott dagsverk säsongen igenom på egen planhalva. Där står vi helt utan förstärkningar och man behöver inte vara alltför insatt för att förstå att Skåneklubben spelar ett högt spel här.”
Förvisso har jag följt ishockey och Malmö på nära håll i lite mer än tio år nu, men att en lekman som jag kan göra denna analys innan allvaret dragit igång och nu fått helt rätt samtidigt som klubben nöjt – och naivt – stått och tittat på hela vägen känns genomruttet. Att Johan Norgren ansetts som en defensiv nyckelspelare av ledningen visar på avsaknad av en realistisk verklighetsbild. Frågan är vad som fick Peter Andersson att för det första förlänga den egne produktens kontrakt och sen dessutom ge honom en central roll i laget? Kamratskap och ett tack för ”lång och trogen tjänst” är det enda jag kan komma på.
Hög tid att agera
Det är 49 omgångar kvar av årets serie. Rätt många matcher, trots allt. Men tar inte Malmö Redhawks tag i sina problem här och nu kommer säsongen att rinna iväg fort och kanske blir det så illa att vi rekordtidigt är helt avsågat från kampen om att undvika Kvalserien. Det har klubben av flera skäl inte råd med. Därför måste nya investeringar göras per omgående. Se det som en del av Hyllie-projektet. Utan ett elitserielag där kommer det att bli tal om en ren och skär katastrof. Så frågan är nu om ledningen ska svälja sin stolthet på ett tidigt stadium och inse att backsidan inte håller för spel i Elitserien? Det behövs, som jag varit inne på tidigare under sommaren, knappast några backgiganter för att det ska bli någon sånär ordning och reda i egen zon. Två Jan Öberg-typer till räcker gott och väl för att Lars ”Osten” Bergström ska kunna snickra ihop ett lag som har elitseriestatus även säsongen 2007/2008. Alla insatta supportrar vet redan att stabbige Lubomir Sekeras inte på något sätt är lösningen, frågan är om klubbledningen resonerar på samma sätt. Tillåt mig tvivla.
