Krönika: Den förlorade generationen
Återväxten av egna spelare i representationstruppen är någonting man i Skellefteå ofta får svidande kritik för. Även om man till nästa säsong ser en viss ökning bland spelarna med Skellefteå-anknytning så kunde det ha varit ett flertal till. Vilket inte bara beror på misslyckanden i ungdomsleden.
En spelare med Skellefteå-området som födelseplats blir till nästa säsong två då Johan Ramstedt får sällskap av Erik Forssell i den svartgula tröjan. Visserligen kan man också räkna in Tomas Larsson och Fredrik Lindgren som båda kommer från Västerbottens inland och sedan tidig juniorålder skolats i klubben.
För publiken finns det inget roligare än en egen produkt som lyckats bra, i Skellefteå får man visserligen ofta se dessa ikoner, men i helt fel dressar.
Att börja med den tidigare Timrå-trion, Jonathan Hedström, Johan Backlund och Fredrik Warg (numera Modo) faller sig naturligt då man talar om detta ämne. Varför har man som publik i Skellefteå tvingats se dessa spelare i bortadressen?
Nära vid tre olika tillfällen
Faktum är att alla tre vid olika tillfällen varit oerhört nära att skriva på för Skellefteå, men liksom i de avgörande lägena under den första hälften av 2000-talet har det i sista stund låst sig. Allra närmast var Fredrik Warg som under kvalserien 2004 varit i princip klar för klubben om man bara tagit sig till elitserien. Istället blev det två förluster i de avgörande matcherna och Warg som ännu inte spelat i Skellefteå-tröjan gick istället till Timrå där han sedermera utvecklats till en grundpelare i Tre Kronor.
Historien om Jonathan Hedström har inte gått någon obemärkt förbi och det är knappt så att man ens vill veta om han hade valt Skellefteå under andra förutsättning. När det häller Johan Backlund är det nästintill säkert att han hade spelat i klubben om man inte redan hade haft Andreas Hadelöv på kontrakt. Hadelöv som skrevs fast medan man fortfarande var en allsvensk klubb sågs då som en ett riktigt kap men med facit i hand hade det ju varit bättre om man varit kyligare.
Alla dessa spelare deltog i Hockey-VM i tidigare i vår, givetvis var det oerhört roligt att följa deras framfart även om det var minst sagt bittert med tanke på att ingen av dessa faktiskt spelade i Skellefteå. Men trots det är det kanske allra sorgligast att man aldrig fått se mannen som numera står i båset på isen. Mats Lindgren som under lockoutsäsongen 2004-05 var klar för Skellefteå men hindrades av en ryggskada som även avslutade karriären.
NHL:s bäste tekare hade passat som handsken
Vad får man då ut av denna uppräkning mer än att det är tråkigt att ingen av dessa fyra herrar i spelar i Skellefteå för tillfället? Jo, tar man ett titt på fjolårets säsong där man tillslut hamnade i kvalserien så märker man snabbt vad som saknades. För det första hade man bara en, ibland ingen producerande formation. Med Fredrik Warg och Jonathan Hedström i laget hade man haft den där andraformationen som man suktat efter hela säsongen. Att Warg och Hedström dessutom hade passat som handsken i Skellefteås energiishockey gör det hela inte sämre.
Det andra problemet man hade var tekningarna och spelet i boxplay. Genast kommer vi in på Mats Lindgren som ansågs vara en av NHL:s allra bästa tekare och dessutom en högt respekterad utvisningsdödare. Även han hade passat som handsken i lagbygget.
När det gäller målvaktsposten kan ingen klaga på Andreas Hadelöv som stod för en utomordentlig säsong, men helt klart överglänstes han av Johan Backlund som både inledde och avslutade säsongen på strålande sätt.
***
Med dessa spelare i laget är det ingen tvekan om att Skellefteå nått slutspel, det kan man påstå utan att ens sticka ut hakan.
***
På ungdomssidan ser det nu ljusare ut, man har ett flertal landslagsmän och förhoppningsvis blommar dessa ut på samma sätt som förväntat. Förhoppningen är också att man tillskillnad från Hedström och kompani väljer att spela för klubben under toppen av karriären om man nu inte når NHL.
***
70- och början av 80-talet är ett stort hål för Skellefteå då det gäller egna produkter. Detta till trots att det varit en bra generation, problematiken ligger bara är den har uteblivit.
