Reportage: Kimmo Koskenkorva
Nyförvärvet Kimmo ”Kossu” Koskenkorva är det kvicka finska yrvädret, som drömmer om en plats i den finska VM-truppen. Inför årets säsong i Skellefteå AIK hoppas Koskenkorva på att kunna utvecklas ytterligare, för han är själv övertygad om att han kan bli ännu bättre.
Likt fjolårets flopp, finnen Antti Virtanen, har aldrig Kimmo Koskenkorva spelat utanför Finland tidigare, och han vet att det kommer att ställas krav på honom i Skellefteå AIK. Men med 357 matcher i bagaget från SM-liiga, Finland, känns ”Kossu” som ett stabilt nyförvärv.
Han har sedan han kom till Sverige fått bekanta sig lite med staden, lagkamraterna och klubben. Han trivs bra, även om språket är lite av ett problem, då hans svenskakunskaper behöver friskas upp, och engelskan har sett sina bättre dagar.
Bara bättre och bättre
Om man ser till den 28-årige Koskenkorvas statistik från tidigare år, så kan man utläsa att han är något av en ”latebloomer”, något som Koskenkorva själv dementerar, då jag frågar honom:
- Nej, jag vill inte själv kalla mig en ”latebloomer”, jag hade tre tuffa år i Tappara, där jag varken fick istid eller förtroende av tränarna. Mina två år i SaiPa var helt annorlunda, då jag fick spela mycket, överta kaptensrollen och fick en mycket framträdande roll i laget. Jag hade kvalitéerna även i Tappara, men fick aldrig chansen att visa dom.
Med dom två senaste säsongernas poängskörd i SaiPa i minnet, säsongen 05/06 resulterade i 31 poäng (11+20) och förra säsongens 42 poäng, fördelat på 19 mål och 23 målgivande passningar, samt hans egna ord om att han kan bli ännu bättre, så är förhoppningarna inför säsongen stora.
- Jag har inga mål om att göra si eller så många poäng, men jag vill hjälpa laget allt jag kan, kämpa för laget, och självklart försöka ta laget till slutspel, säger Koskenkorva.
Med en sådan grundinställning och motivation, och det man hittills sett av honom på lagets första ispass – där Koskenkorva sett allt annat än stapplig ut – är han snarare någon som Anders Söderberg kan se sig utmanad av när det kommer till vem som är snabbast i laget. Det är det lätt att förstå att förhoppningarna är stora, med den aggressiva spelstil han har, kommer Koskenkorva bli en tuff nöt att knäcka för motståndarna.
Storleken har ingen betydelse
Många anser att hans storlek – blotta 173 cm och 79 kg - är till hans nackdel, men där ser Koskenkorva själv bara fördelar. Som liten och lätt spelare är det lättare att åka fort: se bara på Anders Söderberg.
- Om jag inte åker så fort som jag kan, eller rättare sagt, utan min hastighet är jag oanvändbar. Jag anser själv att jag är en kompetent spelare i både boxplay och powerplay, vilket jag fått spela mycket i SaiPa, och hoppas självklart få spela det även i år. Några svaga sidor tycker jag inte att jag har, utan kan ses som en ”over-all” spelare.
Om han inte lyckas på isen, får han om inte annat skola om sig och bli bowlingspelare, då han tidigare i sommar både utklassade och övertygade sina lagkamrater om vem som hade mest sisu i blodet. Vi fick där se, att även småväxta killar har kraft, då jag ibland trodde att han försökte krossa käglorna, istället för att slå ner dom.
