Gästkrönika: "Oacceptabel inställning"
Malmö Redhawks har en lång och tung resa framför sig, med slutdestination Elitserien. En väg som kommer att vara enormt påfrestande såväl psykiskt som fysiskt.
Måste hjälpas åt
Men vi måste alla hjälpas åt för att klara av detta, och med vi menar jag spelare och publik. Föreningen måste göra något åt läktarkulturen, detta för att Malmö ska kunna konkurrera med storklubbarna. Publiken i Malmö Isstadion är stundtals dödstyst, vilket är mycket tråkigt. För att få en inblick om hur det var på läktaren under 90-talet tog jag kontakt med Roger Öhman, som var aktiv i Malmö IF under denna period.
Han berättade bland annat om hur han upplevde det:
”Det var ju alltid trevligt med mycket folk på läktaren och alltid extra skoj med mycket folk på ståplats eftersom det är ju där det var mest liv.”
Vad har då hänt, kan man undra? Laget har visserligen varit inne i en ganska lång negativ period. Man har systematiskt tappat sitt vinnarkoncept man påbörjade under 90-talet med bland annat två SM-guld och ett Europaguld. Man är inte längre den vinnarförening man en gång var, hur kommer det sig? Kanske är hockeykulturen en bidragande orsak?
Malmö är dock i en positiv trend för tillfället. Laget har gjort bra värvningar och spelet börjar fungera och man har, när denna krönika skrevs, tagit 6 raka vinster. Målskyttet har kommit igång och man börjar se lite ljus på det hela.
Men läktaren är fortfarande knäpptyst trots att resultaten börjar gå Rödhökarnas väg. Vid ett flertal tillfälle har det avslöjats i en del medier att man inte ens haft 2000 personer på plats. Alldeles för dåligt för att kalla sig elitklubb.
Läget på ståplats är också i underkant. Det är alldeles för många som bara står och inte hjälper till att skapa tryck i hallen. Det krävs mer än ett hundratal supportrar för att man ska höras.
Låga publiksiffror
Jag vet inte vad Malmö publiken kräver för att de ska börja gå på hockey igen? Inte ens toppmatcher verkar locka publik. Hemmamatchen mot Leksand, som bjöd på bra hockey, drog endast 3812 personer till Malmö Isstadion. Leksand som på hemmaplan har ett snitt på drygt 5100 åskådare. 3812 personer på en match som kan kallas seriens höjdpunkt visar bara hur oengagerade Malmöborna är i sitt kära Malmö Redhawks.
Vad ska vi då med en arena som rymmer 12,500 åskådare till?
Malmöborna är förbannat kräsna, samtidigt som Elitserien lockar fler åskådare, men visst borde man ha mer än 3812 åskådare på tidig seriefinal i HockeyAllsvenskan.
Jag anser att det är våran plikt som supportrar att stötta laget i både med- och motgång oavsett hur mycket man anser att laget borde spela i Elitserien.
Visst kan man tycka att det är en självklarhet att man ska gå upp med spelare som Jani Hurme, Ville Nieminen och Carl Söderberg i truppen. Men laget behöver allt stöd man kan få. Vi måste visa att vi tror på våra grabbar och visa att vi tror att de kan.
För att nå vårat gemensamma mål krävs det ett gemensamt arbete.
Malmö Redhawks i medgång och motgång!
