Tio mål i toppmötet

Tio mål i toppmötet

Vilken match det blev mellan Leksand och Malmö! Tio mål och massar av spänning och högt tempo. Synd bara att domaren inte riktigt hängde med.

Så här var matchen
Sex utespelare på isen och boxplay för Malmö redan i början av matchen. Leksands ledningsmål satt distinkt bakom Hurme och hemmalaget fick en smakstart.

Sen slarvade Jens Svensson i mittzon och Leksands andra mål kom som ett brev, eller rättare sagt en brevbomb, på posten. Då kändes allt tungt, oerhört tungt.

Svag match av Belfour
Malmö avlossade fyra skott under en tvåminutersperiod i mitten av perioden och tre gick in. Åtminstone två av målen var rena misstag av den så upphaussade gamle gubben Belfour.

Underbar tackling
Det som fick ”pumpen” att slå extra hårt i bröstkorgen under de första tjugo minuterna var när Ville Nieminen satte dit en så klockren tackling att jag nästan fick ståpäls. Hemmapubliken skrek till som alla hemmapubliker alltid gör och då orkade inte domare Björn Larsson stå mot. Han höjde armen och Leksand fick chansen att spela fem mot tre. Då var jag minst sagt irriterad.

Usel domarinsats
Under den andra perioden blev jag inte precis lugnare. Vad höll domare Björn Larsson höll på med? Detta var något av det sämsta jag sett på länge. Domare Larsson tappade kontrollen helt och hållet och så fort hemmapubliken yttrade minste lilla ljud, åkte armen upp och en Malmöspelare ut. När han sen kom på att han nog tagit lite för många utvisningar på Malmö började han leta efter lite kompensation, han hittade en på Vopat.

Jag tar nu tillfället i akt att be alla som gillar hockey där ute i stugorna att starta namninsamlingar, protesttåg längs gator och torg samt mail och brev i stora mängder. Detta för att förbundet ska förstå allvaret. Vi ska Inte ha domare som håller så här dålig standard när Kvalserien drar igång. Givetvis vill vi aldrig ha det, men vi har inte bättre standard i landet för att klara alla matcher under en lång säsong, tyvärr.

I en Kvalserie bör vi kunna ställa högre krav på domare och förbund. Se nu till att prioritera den här frågan. Låt inte de sista och viktigaste matcherna på säsongen bli en hockeyparodi de också. För den här hockeyfesten tappade Björn Larsson kontrollen om helt, det kunde alla se gammal som ung, dalmas som skåning.

Hurme mänsklig
Spelet är knappt lönt att kommentera eftersom domare Larsson blåst sönder hela perioden. Ställningen efter fyrtio minuter var 3-3 och Leksands tredje mål får faktiskt Jani Hurme ta på sig. Det skottet såg inte allt för otagbart ut.

Liten notis
Efter 40 spelade minuter hade Malmö fått 22 utvisningsminuter. En eller två av de här utvisningarna var helt korrekt utdömda, resten vill jag helst slippa tänka på.


Hårt kämpande Malmö
Efter två minuter laddade Tomas Wallgren kanonen och en ensam Belfour fick se pucken sitta stenhårt i mål bakom ryggen. Leksand kvitterade i powerplay efter en skrattretande charging-utvisning som Larsson hittade på Paulsson.

Som tur var skipades rättvisa snabbt. Micke Wahlberg kämpade in pucken och Malmö hade på nytt ledningen i matchen med cirka en kvart kvar att spela.

Den ledningen gav Robin Weihager bort genom att slår en väldigt konstig passning på offensiva blå. En helt fri Mikael Karlberg betyder oftast mål, så även den här gången. Matchens tionde mål var ett faktum och publikens jubel var enormt uppe i Dalarna.

Det blev också matchens sista mål.

Sammanfattning
Om man tittar på matchen utan att reflektera över domare Larsson så var det rent spelmässigt en jämn och tätt match med ett par så där lagom smågriniga spelare. Precis så som jag vill att det ska se ut. Ett litet extra plus för Malmö som kommer upp utan flera tongivande pjäser (Steen, Casselståhl o.s.v.). Samt drabbas av en helt ofattbar mängd utvisningar. Trots det tar man poäng och är nära segern. Hade inte R.Weihager bjudit på det där friläget kunde man mycket väl tagit hem alla tre poäng till Malmö.

Notis
Jag är full av beundrar för det tryck som var i hallen. Alla ni trogna Leksingar, stort att se! All respekt i världen för hur ni genomförde matchen på läktarna.

Matchens tre stjärnor
1. Micke Wahlberg – Vilken match! Han var enorm.
2. Fredrik Eriksson – Ständigt hot framåt, målskytt igen.
3. Juha Lind – finnen kan än, håller för Elitserien.

Fega spelare kommer inte med på topp tre listan. Mikael Karlbergs mycket fega högerkrok på Fredrik Eriksson drar ner Karlbergs betyg. Bortsett från den fula saken var Karlberg riktigt vass ikväll.

Leksand – Malmö 5-5 (2-3, 1-0, 2-2, 0-0)

Första perioden
1-0 (02.08) Jan Huokko (M Karlberg, R Petrovicky) spel fem mot fyra, 2-0 (04.01) Markus Persson (M Karlberg), 2-1 (09.27) Fredrik Eriksson (M Wahlberg), 2-2 (10.16) Mikael Wahlberg (F Eriksson, J Öberg), 2-3 (11.29) Mikko Eloranta (V Nieminen)

Andra perioden
3-3 (21.05) Morten Green spel fyra mot fyra

Tredje perioden
3-4 (42.05) Tomas Wallgren (M Paulsson), 4-4 (44.19) Juha Lind (M Karlberg) spel fyra mot tre, 4-5 (45.17) Mikael Wahlberg (F Eriksson) 5-5 (48.20) Mikael Karlberg spel fyra mot fem

Skott: 34-26 (8-5, 12-8, 9-11, 5-2)
Utv: LIF: 8x2 MR: 17x2
Domare: Björn Larsson, Ljusne
Publik: 7650 fullsatt

Mattias Nordborg2007-11-30 21:51:00
Author

Fler artiklar om Malmö

Ingen press på Malmö Redhawks