Krönika: Ett bättre lag
Åets Redhawks har satsat på unga, svenska spelare. Kvalitet hämtades från Finland. Stjärnorna Nieminen och Eloranta har kritiserats- i mina ögon obefogad kritik.
Malmö Redhawks valde till den här säsongen att satsa på unga, svenska spelare kryddat med en del rutin och utländsk spetskompetens. Från Finland hämtades, utöver målvakten Jani Hurme, anfallarna Ville Nieminen och Mikko Eloranta – spelare som fått en hel del kritik från de egna fansen. I mina ögon har denna kritik varit obefogad.
Förra säsongen gick Malmö Redhawks i tjeckiska och slovakiska tecken med en viss rysk influens. En satsning som inte fungerade som man hoppades. Till den här allsvenska säsongen tänkte ledningen – med ett nytt tränarpar i spetsen – om och valde en mer inhemsk linje. För att spetsa till den talangfulla truppen värvades den erkänt skickliga finska duon Ville Nieminen och Mikko Eloranta.
Tidigt under säsongen höjdes aningen kritiska röster utifrån att det inte fanns tillräckligt många lirare i årets upplaga av Malmö Redhawks, att det var för många grovjobbare och inga finsnickare. Men årets lag är ett så mycket bättre L A G än vad fjolårets var. I år spelar killarna tillsammans. Man åker skridskor tillsammans, man tacklas tillsammans, man gör mål och släpper in dem tillsammans.
Ville Nieminen och Mikko Eloranta är två spelare som byggt sina karriärer på att göra sitt jobb för laget. Nieminen har under hela NHL-karriären setts som en spelare som är som bäst när han får förstöra spelet för motståndarna, tackla mycket och helt enkelt ligga innanför skinnet på dem. Det är också när han spelat på det viset i Redhawkströjan som han varit som mest framgångsrik, som mot Leksand då han stod för en utomordentlig insats.
Efter en tung start har det även börjat lossna poängmässigt för Mikko Eloranta. Skador har visserligen hållit honom borta från en del matcher, men när han varit frisk har han hela tiden stått för ett väldigt bra arbete för laget. På sistone har han dessutom fått mer nätkänning än tidigare. Vad jag främst vill ha sagt med den här krönikan är att båda Mikko Eloranta och Ville Nieminen sliter arslet av sig för klubbmärket på bröstet kväll ut och kväll in. Att årets stjärnor gör det är en enorm skillnad mot fjolårets, som hellre åkte ut och bytte än att försöka jobba tillbaka pucken när passningen inte satt perfekt på bladet. Bara det att Ville Nieminen stod upp och försvarade Patrik Lundh efter att denne blivit påhoppad bakifrån av Anton Hedman visar prov på stort hjärta. Att försvara en junior på det sättet var inget som var aktuellt under fjolårssäsongen, åtminstone inte om man var en s.k. stjärna.
# # #
Att disciplinkommittén stänger av Ville Nieminen i två matcher efter incidenten mot Almtuna är bara skrattretande. Ska man stänga av spelare för en sådan förseelse så får man stänga av spelare till höger och vänster. Som jämförelse så blev Jani Hurme inte avstängd ens en match efter att ha dragit ett antal knytnävar i ansiktet på en liggandes Fredrik Höggren då Redhawks mötte Bofors.
Krönikan har även förekommit i tryckt format i matchprogrammet tillhörande matchen Malmö Redhawks - Oskarshamn och ligger även upplagd på malmoredhawks.com.
