Slaget som ingen vann

Slaget som ingen vann

Det var inte hockey under långa stunder, det var krig mellan Malmö och Rögle. 4-4, delad pott och nu är allt vidöppet inför den avslutande omgången.

Fantastisk inramning
Det var ett knökfullt Malmö Isstadion med en fantastisk atmosfär redan innan nedsläpp. Man såg det i ögonen på varje person som tagit sig till hallen, ikväll skulle det avgöras. Ikväll skulle Malmö ta sin efterlängtade revansch mot Rögle.

Malmö tog tag i händelserna
Redan i matchens första byte satte Carl Söderberg full fart framåt, mot mål stormade även Frank Banham och drog med sig markering. Lite släpande bakom Banham kom Johan Björk. Söderbergs passning slog Björk in på volley och jublet visste inga gränser. Söderberg inledde precis lika bra som han avslutade i förrgår och vilken drömstart Malmö fått.

Efter lite drygt fem minuters spel stod Lasse Pirjetä för ett ytterst svagt byte. Han gled runt och tappade markering i egen zon flera gånger om. Tillslut stod han helt still och använde endast klubban för att störa sin motståndare. Då fick domare Sören Persson nog och tog mycket riktigt ut Lasse två minuter för hakning. Pirjetäs dåliga byte gav Rögle chansen att komma in i matchen på allvar och den chansen tog man tillvara på. Daniel Sondell fick drömträff från blå och en skymd Jani Hurme var chanslös. Ett riktigt snyggt skott samt powerplaymål.

Malmö var bättre
Under den första perioden var Malmö det bättre laget. Ville Nieminen hade en puck vid stolproten men fick inte in den. Frank Banham hade även han ett rungande avslut i målramen, pucken dansade vid mållinjen men hittade aldrig in den heller. Ett mål till fick Malmö dock in, och även det var riktigt vackert, förarbetet stod Carl Söderberg för. Han var ute i sarghörnet, tittade upp och såg att Antti Bruun smugit fram från sin backposition. Passningen satt på bladet och Bruun avslutade iskallt.

Sammanfattning efter första
2-1 efter första kändes rättvist. Malmö var bättre men Rögle hade en hel del farligheter. Värste målsumpare var Johannes Salmonsson som hade två kanonlägen. Men försöker man dra iväg slagskott utan att träffa pucken är det svårt att göra mål. Han lyckades med den bedriften två gånger om under matchens första period, tur för Malmö.

Rögle kom ut starkt
Den andra perioden inleddes med PP för Rögle, när Antti Bruun satt utvisad. Hemmalaget hade flera träffar i målramen under första perioden som sagt, 53 sekunder in på andra perioden hade även Rögle ett avslut i ribban. Den stora skillnaden var att pucken gick in, ”små marginaler” är en tjatig klyscha, men ack så sann i de här tighta matcherna.

Malmö tog över än en gång
Efter Rögles fina inledning tog Malmö över mer och mer. När lite drygt sju minuter var spelade skapade Frank Banham på egen hand bra tryck i offensiv zon. Mads Bödker hängde inte med utan viftade istället vilt med klubban efter Frank, 2 min i utvisningsbåset blev resultatet för Bödker. I det efterföljande powerplayspelet visade Marcus Paulsson upp otroligt fin spelförståelse. Han väntade på rätt läge, sen sa det bara pang och Fredrik Eriksson hade fått en perfekt passning från ”Pålle”. Pucken skar igenom Rögles box likt en rambokniv och Eriksson hade öppet mål, 3-2.

Gath är en pajas
Man borde egentligen inte ens nämna detta, huvudpersonen går väl igång på det, men jag kan inte låta bli. När ska svenska domare sätta ett stopp för denna pajas i grönt och vitt? Mikael Gath är ingen bra hockeyspelare och att han tillåts hålla på som han gör match efter match är pinsamt för svensk hockey. Långt efter avblåsning fick Gath för sig att han skulle reta upp Jani Hurme genom att sätta pucken i tom kasse. Så otroligt onödigt och osportsligt, enligt regelboken en solklar tvåminutare. Enligt Sören Persson ingenting. Man blir så trött på denne pajas i grönt och vitt…

Ännu ett PP mål
I spelet fem mot fem var Malmö bättre, men så fort Rögle fick chansen med en man mer på isen var man livsfarliga. Den tredje perioden inleddes, precis som den andra, med PP för Rögle. För tredje gången gjorde de grönvita mål, målskytt Richard Demén-Willaume.

Efter kvitteringen var det Malmö som anföll frenetiskt och Rögles backar såg riktigt tröttkörda ut. Torgny Bendelin i Malmöbåset tände till, han ställde sig upp på bänken tittade upp mot sittplats och manade på. Nu skulle Malmö bara ha in pucken, det var känslan.

Röglekontring och skott
Då hände det som var totalt ologiskt men ändå signifikativt för hela den här säsongen. Rögle har flytet som avgör de här täta derbymatcherna. Rögle stack upp på en kontring mitt i Malmöpressen och Richard Demén-Willaume drog på för kung och fosterland. Pucken gick via målramen in bakom Hurme och än en gång hade de där otroligt små marginalerna gjort sig påminda.

Carl Söderberg hade inte gett upp
Han tog på egen hand tag i trissan bakom mål, trampade runt kassen och avslutade vid första stolpen. Christoffen Nihlstorp kunde inte hålla pucken, kvitteringen var ett faktum.

Det blev inga fler mål i matchen och under förlängningen var det något av det snurrigaste vi sett i hockeyväg på flera år. 4-4 och nu har vi fortfarande allt i egna händer, på torsdag kommer allt avgöras.

Matchens stjärnor
1. Carl Söderberg
2. Richard Demén-Willaume
3. Robin Alvarez

Malmö - Rögle 4-4 (2-1, 1-1, 1-2, 0-0)

Första perioden
1-0 (00.32) Johan Björk (C Söderberg), 1-1 (07.00) Daniel Sondell (B Harkins, K Jönsson) spel fem mot fyra, 2-1 (17.15) Antti Bruun (C Söderberg, F Banham)

Andra perioden
2-2 (20.53) Kenny Jönsson (J Johansson) spel fem mot fyra, 3-2 (27.35) Fredrik Eriksson (M Paulsson) spel fem mot fyra

Tredje perioden
3-3 (41.15) Richard Demén-Willaume (D Sondell) spel fem mot fyra, 3-4 (55.52) Richard Demén-Willaume (S Erkgärds, B Harkins), 4-4 (57.46) Carl Söderberg (M Wahlberg, F Banham) spel fem mot fyra

Skott 35-30 (13-9, 11-8, 10-10, 1-3)
Utvisningar MR: 6x2 RBK: 6x2
Domare Sören Persson, Lidköping
Publik 5800 (fullsatt)

Mattias Nordborg2008-04-08 21:41:00
Author

Fler artiklar om Malmö

Ingen press på Malmö Redhawks