Defensiven vinner igen
Förutsättningarna var redan klara. Det hela handlade egentligen om Skellefteå AIK mot sina två senaste huvudtränare, inte mot Färjestad i sig. Skulle Tommy och Perra komma tillbaka till Skellefteå och sätta sitt gamla lag på plats eller skulle man få åka härifrån med en blandad känsla av besvikelse över nederlaget men samtidigt så en viss glädje över sitt gamla lags framgång. Nej, det senare tror jag nog inte har infunnit sig. I alla fall inte hos Tommy.
Färjestad kom till matchen efter en relativt stark inledning. Fyra vinster, en övertidsförlust och en riktig förlust. Skellefteå å andra sidan låg på två vinster, en övertidsvinst, en övertidsförlust och en förlust. Ett hemmastarkt, defensivt stabilt lag mot ett stabilt levererande, avvaktande lag. Hur kan det sluta?
Period 1
Under första perioden råder inga tvivel om att båda lagen satsar hårt på defensiven. Skellefteå är klart starka defensivt och försvarar sig väl samtidigt som Färjestad satsat hårt på att stänga till bakåt i denna match. Skellefteå inleder rätt starkt med flera chanser av olika kvalité.
Efter drygt tre minuter spelade får McDonell en chans och Söderberg slår in en retur men kvällens huvuddomare, Sjöberg, hade redan blåst av felaktigt för blockering. Inget mål där alltså.
Precis som i matchen mot Södertälje, föregående lördag, får man med sig en utvisning relativt tidigt in i första perioden. Chanserna skapades men utdelningen uteblev. Det syntes däremot klart och tydligt att Mr Greek var på gång.
När ”Pumba” så väl testades i AIK-målet visade han återigen att platsen som ”the keeper” i Skellefteå är hans, och ingen annans. Han agerar säkert, tar inga risker om han inte behöver och styr puckarna åt sidan om han inte kan behålla dem eller leverera dem vidare direkt. Det betyder däremot inte att Färjestad var helt ofarliga. De, till dagen vita, levererade en del relativt farliga målchanser hänförda av bland annat Skåhlberg som kändes het och ivrig för kvällen.
Första perioden slutade däremot som ett Jeopardy med lika kunniga deltagare, med ett likaresultat. Noll mål emot noll var ställningen efter denna period som kändes rätt tafsande. Lagen kände på varandra. Man avvaktade varandras anfall och filade på defensiven.
Period 2
Andra perioden bjuder egentligen inte på så mycket mer än den första i den inledande fasen. Det är nästan som att spelarna i de båda lagen samtalat om att bjuda sina tränare på en så pass handelsfattig match som möjligt. Fast handelsfattig är kanske helt rätt ord men den riktiga spänningen saknas även fast lägena finns där.
Skellefteå får möjligheten att visa att man även denna säsong är en gigant inom boxplay-spel. Både Skrbek och Norgren åker ut under första halvan av perioden och Färjestad får till och med chansen i spel fem mot tre, dock i ynka fyra sekunder. Under dessa fyra sekunder skedde inget speciellt men lite senare in under Norgrens utvisning lyckas Färjestad i alla fall få till en ribbträff efter skott av Laatikainen.
Det skulle dröja ytterligare, ända till 17.13 spelat av perioden, tills ett mål kom. Efter en till utvisning på Andersson som Skellefteå klarade sig väl ur tog man nu vara på chansen att ta kommandot i matchen. Kimmo Koskenkorva visade var skåpet skall stå efter en fin åkning bland Färjestad-defensiven och ett väl placerat skott mellan benen på Färjestad-keepern Gustavsson. 1-0 Kimmo Koskenkorva alltså. Här fick Gabrielsson och Andersson assist.
De sista minuterna av perioden bjuder på räddningar från Dahlberg, en stabil insats av Skellefteå i sin helhet och en utvisning på Färjestads Mikael Johansson alldeles i slutskedet. Hemmalaget börjar alltså den sista perioden i power play.
Period 3
Skellefteå har kvar 1.50 i numerärt överläge. Något man kommer att visa sig förvalta väl. Det börjar dock trögt, man har svårt att etablera sig i offensiv zon och Färjestad skickar ner pucken så man får börja om. 1.43 in i perioden, med endast sju sekunder kvar i power play kommer dock 2-0 signerat McDonell. Helt rätt man för detta mål efter allt hans arbete i den första perioden. Söderberg levererar puck på ett fint sätt genom zonen och det är inte mycket för McDonell att göra förutom att klippa till. Det räckte, för i det vita målet hade Gustavsson inte den minsta chans att ta pucken.
Skellefteå har nu kommandot med en två mål mot noll-ledning. Nu släppte man även in Thomas Larsson på isen efter sin skada. Kul och spännande comeback. Larsson bjuder alltid på mycket energi och en hel hög med känslor. Vem kommer inte ihåg bortamatchen mot Brynäs i fjol.
Skellefteå får mer spel i numerärt underläge. Det finns däremot inte mycket annat att säga förutom att Färjestad får fler chanser, en del förvaltar man inte nog bra och andra är det Skellefteå som avfärdar totalt. Man blir mer och övertygad för var match som går kring Skellefteås boxplay. Imponerande att man under så många säsonger nu har kunnat vara så pass bra på denna punkt.
11.58 in i tredje perioden ligger Erik Andersson helt plötsligt på isen och Skellefteå Kraft Arena slår ut i upproriska burop. Något som verkar påverkat huvuddomare Sjöberg från att bara vilja fortsätta med spelet till att plocka ut Holtet från Färjestad för slashing. Nu får Karlstad-laget det svårt. Inte mycket återstår av matchen och mer tid kommer, mest troligt, att dödas i och med deras numerära underläga.
Mycket riktigt dödas tid. Viktigt var det också för Skellefteås del. För när Färjestad väl lyckas etablera tryck blir det fort väldigt farligt. Däremot är Skellefteå-försvaret och ”Pumba” väl med. Med 1.10 kvar att spela plockar Färjestad ut Gustavsson och satsar på sex utespelare. Inte många senare får Söderström chansen att punktera matchen men misslyckas. Det tog dock inte lång tid innan nästa person som testade lyckades, efter 19.27 spelade trycker Jimmie Ericsson in 3-0. Nu är matchen avgjord på riktigt.
Sammanfattning
Skellefteå visar återigen på sin starka defensiv. ”Pumba” levererar ett förtroendeingivande och betryggande målvaktsspel och Kent McDonell blir en hänförare utan dess like. Vem påstod att vi skulle sakna Lee Gorens mål? Visst, målen kanske vi kommer att sakna men det där riktiga kämpandet finner vi i vår assisterande kapten.
Att Skellefteå hemmaslår Färjestad med tre mål emot noll säger faktiskt rätt mycket. Färjestad har alltid varit ett bra lag och mig veterligen blir de sällan nollade i deras matcher, oavsett om det är hemma i Löfbergs Lila Arena eller om det är på bortais.
Skellefteå däremot, de går från klarhet till klarhet. Matchen i borta mot Djurgården i tisdags bjöd på en oturlig uddamålsförlust efter förlängning. Idag övertygar man under ordinarie matchtid.
En liten notis: Publiksiffran blev den exakta samma som man senast spelade hemma mot Södertälje, 5148 personer. Lustigt.
Matchfakta
Skellefteå – Färjestad 3 – 0
Första perioden:
-
Andra perioden:
1-0 (37.13) Kimmo Koskenkorva (Gabriel Karlsson, Erik Andersson)
Tredje perioden:
2-0 (41.43) PP1 Kent McDonell (Anders Söderberg, Erik Forssell)
3-0 (59.27) Jimmie Ericsson
Skott: 20-35 (6-10, 9-16, 5-9)
Utvisningar: Skellefteå 12 minuter, HV71 22 minuter
Domare: Patrik Sjöberg
Publik: 5184
Matchens stjärnor
3. Nicklas Dahlberg
2. Kent McDonell
1. Kimmo Koskenkorva
