Malmö vann historiska matchen
Efter att alla målen fallit i den första perioden och publiken fullkomligt exploderat vid Malmös 2-0 mål blev det lite avvaktande i denna historiska match.
Att denna matchen betydde mycket för både Malmö och Leksand var det ingen som tvekade på inför kampen. Båda lagen förlorade i Småland förra omgången och Leksand var ute efter revansch sedan man förlorat hemma i Ejendals Arena mot rödhökarna.
Fenomenal stämning
Det verkligen glittrade om både spelare och publik ju längre klockan närmade sig nedsläpp. När väl matchen kom igång fick Malmö möjligheten i numerärt överläge och var inte sena med att utnyttja detta. Jonas Höglund blev den historiska målskytten i Malmö Arena. Carl Söderberg och framförallt Mathias Johansson stod för ett mycket fint förspel. Söderberg med en bländande dragning och Johansson med en underbar pass till Höglund som drog till direkt. Hela Arenan utbröt i ett oerhört glädjerus och knappt 18 sekunder senare kom ett magiskt ögonblick.
Flera mål i första
Marcus Paulsson och Jan Öberg kom två mot en, Paulsson åkte in med pucken i zon, slog en tvärpass till Öberg som fick med sig både backen och Eddie Läck, spelade pucken tillbaka till Paulsson som hade klubban säkert i isen och bara stötte in pucken i mål. Malmö Arena fullkomligt exploderade och publiken visste knappt några glädjegränser.
Malmö hade fått matchen dit man ville och var inte långt ifrån att utöka ännu mer. Men Leksand stack upp och fick lite turligt in en reducering bakom en förvånad och något skymd Henrik Karlsson. Målskytten Marcus Weinstock var en av Leksands absolut bästa spelare i matchen och kunde mycket väl satt fler kassar.
Stolpar utan mål
Men det gyllene läget som Weinstock fick i andra perioden, satte han klockrent i stolpen. Det var dock inte den enda stolpträffen i matchens andra period. Malmö fick igång en enorm press på Leksand och med Fredrik Erikssons stolpträff följde en retur med destination ribban. Hade det inte varit för virket och två bländande målvakter så hade matchen inte slutat 2-1.
Halvtam avslutning
Men det var precis det den gjorde. Malmö drog sig tillbaka i sista perioden och mer eller mindre lät Leksand spela offensivt och pressa på. Malmö som fick klara sig utan lagkaptenen Jesper Damgaard sedan första perioden kämpade på i defensiven. Daniel Casselståhl var en av många som visade oerhört stort hjärta och spelare som Nichlas Hardt och Marcus Paulsson ska ha stora eloger för sitt uppoffrande spel där man slänger sig och täcker skott utan att tänka på sin egen säkerhet. Den sprakande tillställningen avtog ju längre matchen led men ingen kan förneka att detta var en underbar hockeykväll som man inte lätt kommer att glömma.
Matchens tre rödhökar
1. Marcus Paulsson – Mål, tacklingar, täckte skott.
2. Henrik Karlsson – Många viktiga räddningar.
3. Mathias Johansson – Stark defensiv. Spelar enkelt.
Malmö – Leksand 2-1 (2-1, 0-0, 0-0)
Första perioden
1-0 (3.07) Jonas Höglund (M Johansson, C Söderberg) spel fem mot fyra, 2-0 (3.25) M Paulsson (J Öberg), 2-1 (14.44) Marcus Weinstock (M Jonasén, P-E Bellemare)
Publik 13 247
Arena Malmö Arena
Domare Thomas Andersson, Gävle
Skott 29-34 (12-15, 14-5, 3-14)
Utvisningar MR 4x2 LIF 5x2
Eftersnack
Vilken underbar stämning det blev i hela hallen när Marcus Paulsson gjorde mål. Det var ren eufori. Hade Malmö gjort ett snabbt mål till så hade inte tårarna varit långt borta. Så oerhört fantastiskt var det att beskåda denna tillställning. Men givetvis hittar man alltid något att klaga på. Det är inte den malplacerade pressläktaren eller dåligt konstruerade klaffborden. Inte heller avsaknaden av musik i vissa av spelavbrotten störde. Utan det var istället på isen. Nej, inte Thomas Andersson. Han var faktiskt bra förutom vid två lägen. Men det kan jag ta. Istället var det Leksands nummer 22, Markus Persson, som hamnar på min nix-lista. Han stod för mängder av situationer som jag bara avskyr. Först och främst sina filmningar. Det är horribelt. Han stod iofs inte för kvällens värsta. Men han gjorde det så många gånger att man bara blir ledsen. Sen tog han en utvisning som var helt idiotisk där man som tränare hade bänkat honom resten av matchen. Tur att man inte har den rollen. Fast. Nu struntar vi i det. Det var en underbar kväll och att för en gångs skull få lov att skriva över 10 000 i publiksiffra var underbart.
